Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för gymnasieelevers egen uppfattning om vad som gör ett skolämne meningsfullt i gymnasieskolan. Detta genomförs via fokusgruppintervjuer utförda med andra- och tredjeårselever från en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras och kategoriseras sedan utifrån de kognitiva motivationsteorierna om inre motivation, yttre motivation och prestationsmotivation. Undersökningen visade i första hand att uppfattningen av meningsfullhet hos gymnasieelever är högst individuell, men vissa generella mönster kunde utläsas. Majoriteten av respondenterna hävdade att yttre faktorer såsom praktisk nytta och användning var viktigast för en aktivitet skulle kännas meningsfull, men vid närmare granskning av deras uttalanden tycktes det snarare som att inre faktorer såsom intresse och att ha roligt hade störst påverkan i praktiken. Vidare framgick det tydligt att respondenternas svar med enkelhet kunde kategoriserat enligt de motivationsteorier arbetet utgått ifrån.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisationer inom banksektorn motiverar sina anställda till att prestera och leverera de resultat som organisationen eftersträvar, samt om de anställda upplever de metoder som används som motiverande.Uppsatsens teoretiska referensram består av etablerade teorier inom området arbetsmotivation. Uppsatsen beskriver fyra olika teorier; Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori, Vrooms förväntningsteori och Ryan och Decis självbestämmande teori.En kvalitativ fallstudie på Nordeas kundtjänstavdelning i Uppsala har genomförts, där primärdata insamlats genom semistruktuerade intervjuermed chefer samt anställda. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, såsom tryckta läroböcker, samt vetenskapliga artiklar från etablerade tidskrifter. De faktorer som mättes i intervjuerna grundade sig på Herzbergs motivations- och hygienfaktorer, där frågorna ämnade undersöka hur det existerande belöningssystemet såg ut och de anställdas uppfattning kring systemet.  För att motivera sina anställda använder Nordea främst immateriella belöningar som till exempel feedback och verbal uppmuntran. Majoriteten av arbetstagarna uppgav sig vara motiverade, där de flesta upplevde att immateriella belöningar, snarare än materiella belöningar positivt påverkade motivationen. De inre faktorerna, som exempelvis intressanta arbetsuppgifter och erkännande, var enligt arbetstagarna de viktigaste motivationsfaktorerna.För det första bör organisationer inom banksektorn skapa förutsättningar för att de inre faktorerna tillgodoses, då dessa i högst uträckning verkar motiverande. För det andra är motivation ett högst individuellt begrepp, där det inte finns någon enhetlig ”bästa metod”, därför bör banker anpassa metoderna efter den enskilde arbetstagaren. För det tredje dras slutsatsen att belöningssystemet generellt sett uppfyller sin funktion ur motivationssynpunkt, då majoriteten av arbetstagarna uppgav sig vara motiverade.

I takt med tilltagande kommersialisering av tävlingsidrott har sponsorintäkter ökat markant. Inom idrotten tennis är det vanligt att tennisproffs tar hjälp av en sportagent så att de själva inte behöver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillvägagångssätt för att få sponsorintäkter, genom till exempel marknadsföring och associationer, tränger ut spelarens inre motivation. Sportagentens inverkan på tennisspelarens motivation är minst lika viktig som andra aktörers inflytande inom proffstouren, till exempel tränaren. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie kring hur tennisspelares motivation uppfattas av sportagenter respektive tennisspelarna själva. Genom att intervjua fyra sportagenter och fyra tennisspelare kunde likheter och skillnader studeras. Resultatet visar att det finns skillnader mellan sportagenternas och tennisspelarnas uppfattningar kring motivation. En förbättrad kommunikation mellan dessa två aktörer skulle gynna relationen och eliminera eller minska dessa skillnader, vilket i sin tur skulle kunna höja motivationen hos professionella tennisspelare.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur studenter som arbetar deltid på ett rekrytering- och bemanningsföretag upplever att olika faktorer påverkar deras arbetsmotivation. För att precisera syftet har följande frågeställningar formulerats: ”Hur upplever studenter som arbetar deltid på ett rekrytering- och bemanningsföretag att yttre faktorer påverkar deras arbetsmotivation?”, ”Hur upplever studenter som arbetar deltid på ett rekrytering- och bemanningsföretag att inre faktorer påverkar deras arbetsmotivation?” samt ”Hur upplever studenterna att olika faktorer påverkar deras vilja att fortsätta att lära och utvecklas inom yrket?”. En metod av kvalitativ karaktär har använts i form av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var åtta stycken personalvetarstudenter vid Uppsala universitet, som samtliga jobbar deltid på rekrytering- och bemanningsföretag. Intervjuerna analyserades utifrån studiens valda teoretiska utgångspunkt, Herzbergs motivation-hygienteori. Slutsatsen av studien är att både yttre och inre faktorer behöver uppfyllas, för att deltidsarbetande studenter ska kunna känna att de motiveras till att arbeta. Resultatet påvisade att de yttre faktorer som var särskilt utmärkande vad gäller påverkan på arbetsmotivationen var en tillfredsställande status, ett gott ledarskap och goda relationer. Vidare visade resultatet att de inre faktorer som var särskilt utmärkande vad gäller påverkan på arbetsmotivationen var utvecklande arbetsuppgifter, bekräftelse och ansvarstagande.

Sammanfattning Den här studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning tillfrågade lärare undervisande i lågstadieklasser använder sig av belöningssystem i sin undervisning av elever med koncentrationssvårigheter. I den här studien undersöker jag även i vilken utsträckning tillfrågade lärarna anser att belöningssystem fungerar som motivator, för att elever i det långa loppet skall uppnå kunskapsmålen i skolan. Arbetet innefattar även analys av forskning, såväl positivt inställd sådan som negativt inställd, där fokus ligger på att ta reda på om forskningen pekar på några skadliga aspekter med att arbeta med belöningssystem.   Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med fyra lågstadielärare som representerar olika skolor och klasser mellan åk. 1-3, som arbetar i vitt skilda socioekonomiska områden för att skapa en så representativ bild som möjligt utifrån det föga antalet intervjuer som genomförts. Intervjufrågorna är gjorda utifrån en strukturerad modell för att få en likartad grund i intervjun, det vill säga samma frågor ställs i samma följd till samtliga respondenter. Dock är samtliga frågor öppnafrågor, vilket gör att intervjumodellen blir att betrakta som semistrukturerad.   Sammanfattningsvis kan sägas att studiens resultat visar på att tillfrågade lärare i varierande grad använder sig av belöningssystem i olika former, inte minst digitalt. Samtliga gör det på ett i mer eller mindre utsträckning reflekterat och konsekvent vis, men med än mer varierande tankar kring användandet. Vad forskningen påvisar utifrån påståendet att belöningssystem skulle kunna ses som skadligt visar forskningen på att så kan vara fallet, utifrån teorin om inre respektive yttre motivation. Dock är arbetet med yttre motivation vida spritt och anammat, och program uppbyggda utefter principen fortsätter att utvecklas.

I dagens samhälle ställs stora krav på läsning och läsförståelse. Således blir elevers läsande intressant att uppmärksamma. Utifrån detta kom funderingar hur läsmotiverade eleverna är i den svenska skolan och vad som kan göras för att inspirera till läsning. Enligt forskning är motivation en viktig del av läsande (Guthrie, Hoa, Wigfield, Tonks, Humenick & Littles 2007). Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning elever i årskurs 2 och 8 identifierar sig med läsmotiverande faktorer samt att jämföra vilka faktorer äldre och yngre känner igen. Studien syftar också till att göra jämförelser mellan faktorerna. Med syftet som bakgrund arbetades följande frågeställningar fram:   I vilken grad identifierar sig eleverna med faktorerna? Vilken relation finns det mellan faktorerna i förhållande till läsmotivation? Finns det likheter/skillnader mellan hur elever i årskurs 2 respektive årskurs 8 identifierar och värderar dessa faktorer?   I studien används en enkätmetodik. Elevernas svar analyseras utifrån studiens syfte och teori. Resultatet visar att flertalet elever har bristande engagemang för läsning, men majoriteten av eleverna anser att läsning är betydelsefullt. En skillnad mellan de olika åldersgrupperna är att eleverna i årskurs 2 har mycket goda läsrutiner medan hälften av eleverna i årskurs 8 har bristande läsvanor. Det är därför betydelsefullt att lyfta hur undervisningen kring läsning ska utformas för att utveckla eleverna på bästa sätt. Att skolan på ett genomtänkt sätt arbetar för att stimulera elevernas intresse för läsning och strävar efter att den bibehålls genom hela skolgången är viktigt.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om hur bilddidaktisk forskning belyser motivation inom bildämnet. Metoden för denna undersökning var en litteraturstudie av kvalitativ form. Motivationsteorier och didaktikrelaterade KASAM-begrepp har använts som teoretisk utgångspunkt. Internationell forskning har granskats för att nå fram till det resultat som studien presenterar. Resultatet är uppdelat efter de frågeställningar studien ämnade att besvara. Utöver den bilddidaktiska forskningen som använts har även utvärderingar från Skolverket varit till hjälp. Resultatet visar att motivation är ett komplext begrepp som påverkar elever och lärare på flera olika sätt. Motivation kan med fördel delas upp i tre kategorier, inre motivation vilken kommer från en individs egna intressen. Yttre motivation som kommer utifrån, t.ex. betyg eller bestämda uppgifter, samt amotivation vilket är avsaknad av motivation. Forskningen visar att en alltför strikt och styrd undervisning kan skapa för mycket fokus på yttre motivationsfaktorer, vilket kan skapa en känsla av meningslöshet. Vidare om undervisningen blir för öppen kan det också skapa problem på grund av det känns ostrukturerat. Den studerade forskningen är överens om att en balans mellan inre och yttre motivationsfaktorer skapar det mest gynnsamma inlärningsklimatet. / <p>Bild</p>

In this essay I will examine two different forms of media from two different publishers. Throughout the essay I will study how these differing media cover the First World War and I will focus on both what is highlighted and what is not in the two different publishers. The two different publishers have a differing reader-base one focusing on the public while the other is targeted towards historians and history teachers. I will focus on the use of history and what the different publishers chose to highlight and expose during the anniversary of the great war (2014).

Bakgrund - Enligt Statistiska centralbyrån kommer det saknas så mycket som 40 000 lärare inom de närmsta åren och det är endast fem procent av lärarna som anser att yrket är uppskattat av samhället. Med en utgångspunkt i svenska elevers försämrade resultat i internationella kunskapsmätningar och att detta i sin tur ses som ett resultat av den svenska skolans kunskaps- och disciplinproblem. Har man för att lösa dessa problem genomfört ett stort antal skolreformer och man har gjort en stor satsning på lärares professionella utveckling. Om dessa reformer påverkar lärares motivation är dock ett högst relevant men outforskat ämne. Syfte - Syftet med den här studien är att få djupare förståelse i vilka faktorer som motiverar lågstadielärare i sitt dagliga arbete och om dessa faktorer skiljer sig beroende på om de börjat arbeta innan eller efter implementeringen av de nya skolreformerna, samt studera hur skolreformerna, införandet av lärarlegitimation och den nya professionen förstelärare, som trätt i kraft de senaste fem åren har påverkat dem. Metod - Studien har en kvalitativ forskningsansats för att skapa en djupare förståelse över ett redan existerande fenomen. Som forskningsdesign används en komparativ studie tillsammans med semi-strukturerade intervjuer. Slutsats - Studien har visat på att det både finns skillnader och likheter mellan vad som motiverar lågstadielärare som har arbetat olika länge inom yrket. Alla som medverkade i den här studien ansåg först och främst att det var eleverna och att se dem lyckas som främst motiverade dem i deras yrke. Det som skilde grupperna åt var att de nya lärarna motiverades mer utav de yttre faktorerna, så som lön, vilket inte var lika viktigt för de gamla lärarnas motivation. Studien har även visat på att de nya skolreformerna inte påverkat lågstadielärare särskilt märkbart. Det råder dock delade meningar huruvida skolreformerna är av positiv eller negativ karaktär för lärarna.

Den här empiriska forskningsrapporten riktar in sig på vilka metoder samt vilka inre och yttre faktorer som motiverar elever till att träna multiplikation. Undersökningen har genomförts på två skolor i årskurs 5. Forskningsmetoden som tillämpats för att besvara frågeställningarna är av kvantitativ karaktär och utgörs av en enkät. Syftet med enkäten var att lyfta fram vilka metoder som är mest motiverande för eleverna när de räknar multiplikation samt vilka faktorer som bidrar till motivationen. Resultatet visade att metoderna digitala verktyg och algoritm motiverade eleverna i en större utsträckning än övriga metoder som efterfrågades. I resultatet framgår det av eleverna att de inre motivationsfaktorerna är av större betydelse än de yttre när de räknar multiplikation. Det visar sig också finnas ett visst samband mellan metoderna och den inre motivationen.