ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogikArbetslivspedagogik15hpTitelMöjligheter till lärande för inhyrda konsulter –utifrån tremotivationsarenorEngelsk titelLearning opportunities for externalconsultants–from three sources of motivationFörfattareAnnie Andersson, Linn IsbergHandledareStefan SellbjerDatum8januari 2015Antal sidor29NyckelordLärande, inre motivation, yttre motivation, konsultStudien syftade till att undersöka hur konsulternaupplevde sinamöjlighetertill lärande i förhållande till studiens tre framträdande motivationarenor; individen, bemanningsföretaget och kundföretaget. Den berörde ävenvilken betydelse dessaarenenorhade för konsulternas lärande. Fyra konsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.Transkriberingen bearbetades systematiskt genomen innehållsanalys, vilket bidrog tillresultatdelenstematiseringar. Empirin analyserades och sattes i relation till tidigare forskning. Studiens resultat påvisade att samtliga konsulter uppfattade lärande som en möjlighet. Det åskådliggjordes även hur motivationsarenorna påverkade konsulters lärande i en varierande utsträckning. Slutligenkonstaterades hur motivationsarenan individenupplevdes som den mest avgörande arenan för att ett lärande ska uppstå. Idenna aspekt inkluderades individuella mål, framtidssyn, personligt intresse och egen vilja. Vidarehadedetvarit av intresse att studera hur tillsvidareanställda på kundföretaget upplever möjligheter till lärande, för att därmed åskådliggöra om motivationsarenan individ utgör den största anledningen till lärande även hos tillsvidareanställda.

Denna kunskapsöversikt syftar till att ta reda på hur elevernas inre motivation till att bli engagerade läsare kan utvecklas, utifrån frågeställningen Vilka är framgångsfaktorerna för att öka elevernas inre motivation till att bli engagerade läsare i årskurs 4–6? Materialet är hämtat från välkända sökmotorer samt är peer-reviewed. Jag granskade elva olika forskningsartiklar som berör ämnet motivation och engagemang i läsningen samt vad det är som gör att eleverna blir motiverade läsare eller inte. Genom litteraturgranskningen framkom det att känslor, etnicitet, kultur och bakgrund påverkar elevernas ställningstagande till litteraturen. Artiklarna berör även hur lärare kan arbeta med strukturerad undervisning och vilka resultaten blir efter ett sådant arbete. Artiklarna beskrivs först var för sig för att sedan ställas i relation till varandra i diskussionen. Materialet visar också att motivation och engagemang är svårdefinierade begrepp och olika författare definierar begreppen på olika sätt. Det argumenteras för att strukturerad undervisning och tillgänglig litteratur gynnar elevernas inre motivation till läsningen, samt att få vara en del av en läsande gemenskap gynnar engagemanget för läsningen. I kunskapsöversikten diskuteras det hur lärarna kan arbeta med lässtrategier i klassrummet för att gynna elevernas motivation till läsningen samt hur viktigt det är att eleverna får vara delaktiga i valet av texter som ska läsas. Kunskapsöversiktens slutsats blir att det finns lite forskning att luta sig mot i Sverige vilket är utmanande för lärarna. Det är inte heller alla elever som blir engagerade i sin läsning trots att de ges alla förutsättningar.

Övergången från förskolan till förskoleklassen är en stor förändring för barnen. Föreliggande studie fokuserar på hur barns övergångar från förskolan till förskoleklassen organiseras av lärare och hur barnens upplevelser av dessa ser ut. Via intervjuer med lärare har vi samlat in data på hur organisationen för övergångarna ser ut på två olika skolor och i gruppintervjuer med barnen har vi samtalat om deras upplevelser av övergången. I resultatet lyfter vi hur lärarnas inre process för övergången ser ut och vilka yttre villkor de har haft att förhålla sig till. Vi lyfter även utifrån barnens svar hur lärarnas organisation i form av den inre processen har tagit sig uttryck samt om vi kan se några yttre faktorer som inte är påverkbara för varken lärarna eller barnen. Inre processer, yttre villkor och yttre faktorer är tre analysbegrepp vi har utformat i enlighet med ramfaktorteorin.

Denna studie undersöker sex elevers upplevelser av ett språkutbyte som betydelsefullt för deras motivation i spanska. Lärande och motivation hör ihop och motivationsarbetet  med eleverna är enormt viktigt i skolan. Därför är det viktigt att finna olika motivationsstrategier som ökar elevernas lust till att lära. Elevernas upplevelser har undersökts med kvalitativa forsknings- intervjuer. Därefter har resultatet/analysen relaterats till motivationsteorier och tidigare forskning. Resultatet visar att elevernas tidigare motivation var styrd utav yttre faktorer så som höga betyg medan de efter utbytet har en ökad inre motivation. Vidare beskriver resultatet två centrala teman: kultur och bekräftelse. Dessa teman har analyserats och beskrivit betydelsefulla motivationsfaktorer. Genom kontakt med kulturen så har attityderna förändrats och rädslan för att tala språket minskat. De har fått bekräftelse på sin kunskap vilket har ökat deras självförtroende. Genom utbytet har spanskämnet även fått ett högre värde för eleverna. Konklusionerna är att språkutbytet i den här studien har visat sig vara en bra motivationsstrategi för att motivera elever som läser spanska. Därför bör fler elever erbjudas en sådan här resa då deras lust, engagemang och intresse för språket ökar.

Motivation contributes to increased learning where a number of factors like student participation, interest and relationship between students and teachers play a crucial role. The aim of the study was to examine what makes motivated students feel motivated or unmotivated during physical education class. Furthermore the study describes different factors that students feel are important and how these affect their motivation. Qualitative interviews  with eight students were conducted. Students that we intervjued were very interested and motivated to physical education. The theoretical perspective we used was Organismic Integration Theory. The analysis of the results showed that students were motivated by different factors in physical education class, and the conclusions were that the students motivation effects their participation in substance,  and that a variety of teaching content had great influence on their motivation.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar för att motivera omotiverade elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens frågeställning är: hur arbetar lärare med de elever som saknar motivation i undervisningen idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fem lärarintervjuer. Intervjuerna utfördes med hjälp av en halvstrukturerad intervjumetod. Insamlade data bearbetades med hjälp av en innehållsanalys och analysbegreppen yttre och inre motivation. Studien utgick från ett bekvämlighetsurval. Resultat Resultatet visade att samtliga lärare i undersökningen har strategier för att motivera eleverna att delta i undervisningen i idrott och hälsa. Samtliga lärare menade att teorin och praktiken går hand i hand och stöder varandra i undervisningen. Vidare visade resultatet att samtliga lärare tyckte att det var viktigt att planera lektionerna på ett roligt och lustfyllt sätt. Samtliga lärare menade att relationen till eleverna är av stor betydelse för elevernas lärande och motivation. I intervjuerna framgick att lärarna arbetar aktivt med att skapa en trygg och bekväm miljö för att eleverna ska våga testa sig fram i undervisningen. Resultatet visade att varje lärare talade om att anpassa undervisningen efter varje elev för bästa möjliga chans att nå kunskapskraven. Slutsater I denna studie har det visat sig att samtliga lärare arbetar med olika strategier för att motivera eleverna till att delta i undervisningen idrott och hälsa. Samtliga lärare har dock förklarat att individanpassning, iakttagelse, roliga och varierade planeringar är viktiga strategier för att motivera elever. Vidare har undersökningen visat att alla lärare tycker att relationen mellan lärare och elever är viktig samt att en blandning av teori och praktik är betydelsefull för att inkludera alla elever.

I den här studien var elevers egna uppfattningar om utmaning och motivation i fokus, och syftet var att bidra med kunskap om hur elever upplever utmaning och motivation i skolämnena svenska och matematik. I bakgrund och forskningsöversikt presenteras olika aspekter av vilken betydelse undervisningen och svårighetsgraden på uppgifter kan ha för motivationen. Studiens teoretiska utgångspunkter var fenomenografi och motivationsteori. Den fenomenografiska ansatsen, där individers egna uppfattningar om något är det centrala och sanna, var ständigt i åtanke under studiens genomförande och alla val grundades ur detta. Motivationsteorin i denna studie innefattar inre motivation, yttre motivation och amotivation, vilka låg till grund för analys av resultat och reflektion över elevers upplevda motivation. I studien användes intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med 11 elever i låg- och mellanstadiet på en skola.   Resultatet visar att elever har olika uppfattningar om hur de upplever svårighetsgraden på uppgifter, men att alla känner av en utmaning i skolan. Alla elever var överens om att de skulle uppleva skolan som tråkig om undervisningen och alla uppgifter var för enkla. De ansåg att det var roligt att lära sig, speciellt i de ämnen de var bra på och de ansåg vara intressanta. Många elever förlitade sig på sin egen förmåga att lösa uppgifter och ansåg sällan att de behövde lärarens hjälp. Alla elever uppvisade en tendens till att drivas av inre motivation, men deras drivkraft såg olika ut. Några elever uppvisade även en tendens till att drivas av en yttre motivation i vissa stunder. Amotivation var inte något som tydligt framkom i studien. Resultatet stämmer till stor del med det som framgår i tidigare forskning om att intresset för ett ämne har stor betydelse för elevens motivation att lära samt att en lagom stor utmaning i skolarbetet är något som främjar elevers motivation och utveckling. Slutsatserna i den här studien är att eleverna upplever utmaning i skolarbetet och att det finns ett tydligt samband mellan utmaning och motivation. Eleverna upplever utmaning som motivationshöjande vilket i sin tur leder till att arbetet känns roligt och viktigt. Det går även att se att elever kan drivas av både av inre motivation och yttre motivation samtidigt, men även växla mellan dem i olika situationer.

Empirisk undersökning vars syfte är att ta reda på vilka faktorer som hämmar samt gynnar våra elevers motivation till att läsa skönlitterära böcker samt vilka skillnader och likheter vi kan finna mellan låg- och mellanstadiet. Vi har genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät samt uppföljande semistrukturerade intervjuer sammanställt de svaren som eleverna gett oss. Den analyserade datan visar på en rad olika faktorer som inverkar på de tillfrågade elevers motivation till att läsa. Eleverna anser att den största motivationsfaktorn är intresset, som många av dem anser hämmas eftersom det är svårt att finna tid eller lugn och ro. Slutsatsen vi drar efter avslutad studie är att eleverna anser själva att de önskat mer vägledning av en annan individ i sin läsning för att en större motivation ska kunna infinna sig.

Det är vanligt att det uppstår en konflikt mellan handlingar som tillfredsställer nyfikenhet och handlingar som tillför någonting annat. Ett exempel är att välja en omväg för att få se någonting nytt, jämfört med den väg som effektivast leder till destinationen. Denna konflikt har försökt fångas i ett datoriserat experiment med 24 deltagare. Deras uppgift var att hitta en prick gömd i brusiga bilder. Med varje musklick klarnade området under muspekaren. De flesta bilder bestod av spatialt rosa brus medan vissa föreställde naturliga scener. Scenbildernas huvudmotiv och prickens lokalisering var olika fördelade. Det gjorde det möjligt att se om deltagarna försökte hitta pricken eller intresserade sig för bildinformation, varav det senare tolkas som ett uttryck för nyfikenhet. Om deltagarna valde mer sceninformativa områden skulle därför sökuppgiften ta längre tid, och om de blev uttråkade borde de söka mindre effektivt efter pricken över tid. Resultaten visar att deltagarna blev distraherade av bildinformationen och avvek från sökuppgiften, t(23) = 3.3, p = .0031. På gruppnivå avtog motivation över tid vilket har tolkats som en indikation på långtråkighet hos deltagarna, r(167) = .975, p < .000. Däremot fann vi inget stöd för att deltagarna avvek allt mer från sökuppgiften.

Studien undersöker några lärares tankar och erfarenheter kring arbetet med att främja elevers motivation till läsning. Studien tar upp metoder och material som lärare uppger att de använder för att främja elevernas motivation till läsning och om lärare upplever några hinder med att göra detta. Studien tar även upp hur lärare resonerar kring hemmets påverkan på elevers motivation till läsning och hur lärare resonerar kring samverkan med biblioteket.  I studien analyseras och diskuteras det empiriska materialet utifrån Edward Deci och Richard Ryans teorier om inre och yttre motivation. Detta är teorier som kan förklara vad som motiverar en individ till att göra en handling och varför det motiverar individen till att göra handlingen, vilket i detta fall avser läsning. Studiens metod är kvalitativa intervjuer och är baserad på intervjuer med fem olika lärare som är verksamma inom årskurs 1-3.    Resultatet visar kortfattat att de metoder lärarna uppgav att de använder sig av för att motivera eleverna till läsning är att de knyter an till elevernas intressen. Vidare lockar lärarna med böcker, gör spännande högläsningsmoment, eleverna får välja böcker själva samt använder yttre faktorer som feedback och ibland tävlingsinslag. Lärarna använder sig av digitala material och verktyg. Lärarna upplevde hinder i att motivera eleverna till läsning och de hinder lärarna upplevde var att det kan vara svårt att hitta rätt bok, att få eleverna koncentrerade till att läsa, att tillgängligheten till böcker är begränsade, eleverna är mer luststyrda och läsningen konkurrerar med andra aktiviteter. Hemmets påverkan beskrev lärarna som att hemmets läsvanor och inställning till läsning kan göra att elever blir mer eller mindre motiverade. Vidare ansågs samverkan med biblioteket viktigt då även det är en komponent som kan göra elever mer motiverade till läsning samtidigt som tre av de fem lärarna önskar mer samarbete med skolbiblioteket och ett större utbud av böcker. Slutligen visar resultatet att lärare har en viktig roll i hur de framställer läsningen för att på så sätt främja motivationen. Utifrån Deci och Ryans teorier om inre och yttre motivation drar vi slutsatsen att lärare främst använder metoder och material som främjar den inre motivationen men använder även till viss del metoder som främjar den yttre motivationen. Slutligen drar vi slutsatsen att hemmet, läraren och biblioteket har en viktig roll i att främja elevers motivation till läsning då dessa komponenter kan både gynna och missgynna elevers motivation.