No description available.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares och barnskötares inställning till matematik i förskolan samt hur yttre faktorer som sker i verksamheten kan påverka matematikundervisningen. Studiens syfte är angeläget då vi författare mött både förskollärare och barnskötare med olika inställning till matematikämnet i förskolan. Men även i ett samhälleligt perspektiv, då elever går ut med sämre resultat i just ämnet matematik. Utifrån detta perspektiv kan matematikämnet behöva många års träning, vilket då kan relateras till att denna träning bör starta redan i förskolans värld. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med inslag av en tolkande hermeneutisk metod, med sex förskollärare och sex barnskötare från åtta olika förskolor i Uppsala. Empirin analyserades och bearbetades med utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv tillsammans med de tillhörande begreppen förutsättningar, transformering och realisering. Resultatet visar att yttre faktorer som personalbrist, gruppstorlek, kompetens och förskolans styrdokument synliggör både skillnader och likheter i respondenternas utformning av matematikundervisning. Resultatet synliggör även skillnader och likheter i hur förskollärarnas och barnskötarnas inställning påverkar hur matematikämnet kommer till uttryck i förskolan, både i planerad och spontan undervisning. Den största skillnaden i resultatet synliggörs i respondenternas inställning till läroplanen. Förskollärarna uttrycker att läroplanen har blivit mer tydlig och lättare att arbeta med. Medan samtliga barnskötare inte kan uttrycka sig över huvud taget när det kommer till den reviderade läroplanen och dess innehåll. Likheter i resultatet kan ses i samband med synsättet på den spontana matematikundervisningen samt att flera utav respondenterna från båda delstudierna belyser vikten av att byta erfarenheter med varandra i sitt arbete i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som motiverar idrottare till fortsatt idrottande. Studien var en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide bestående av 29 öppna frågor. I studien tillämpades ett kedjeurval där sex stycken respondenter från både lagidrotter samt individuella idrotter inkluderades i studien. Studiens inklusionskriterier var att respondenten skulle vara 18-25 år och aktiva inom sin idrott under minst 10 år. Intervjuguiden som användes utformades utifrån självbestämmandeteorins ramverk samt Sport Motivation II Scale. Innan studien påbörjades genomfördes en pilotstudie för att säkerställa att data från intervjuguiden besvarade studiens syfte. Studiens resultat analyserades utifrån självbestämmandeteorins tre psykologiska behov autonomi, kompetens och tillhörighet. Resultatet i studien indikerar att kompetens och tillhörighet är de viktigaste faktorerna för att idrottarna skall känna motivation som bidrar till fortsatt idrottande. Studiens slutsats visar att av de motivationsrelaterade begreppen och av självbestämmandeteorins tre psykologiska behov konstateras att kompetens och tillhörighet var de viktigaste motivationsfaktorerna till fortsatt idrottande. Kompetens framstår som den enskilt viktigaste motivationsfaktorn till fortsatt idrottande där respondenterna ser utveckling som sin största motivationsfaktor till fortsatt idrottande.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om elevers motivation inom matematik och syftar till att ta reda på vad som motiverar elever samt om det finns undervisningsmetoder som kan skapa mer motivation än andra. Studien ger en inblick i några motivationsfaktorer som finns i aktuell forskning. Motivation är en nyckelfaktor för framgång i matematik och därför viktigt att belysa och vara medveten om. Tio vetenskapliga artiklar har systematiskt valts ut och analyserades induktivt för att få fram olika teman som ger svar på frågeställningarna. Resultatet visar att elevers motivation påverkas av prestation, utmaningar, inre och yttre motivation samt lärarens engagemang. Fem olika undervisningsmetoder kunde urskiljas som extra motiverande för eleverna: att lära tillsammans, digitala verktyg, att använda sig av berättelser, dagliga rutiner samt rörelse kopplat till matematik.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 3på gymnasiet att lära sig inom skolan. Frågeställningen var: vad motiverar elever i årskurs 3 pågymnasiet till att lära sig inom skolan. Det var av vikt att undersöka detta ur ett psykologisktperspektiv för att kunna öka kunskapen om elevernas motivation till att lära sig för att kunnaförbättra prestationen. Det användes en kvalitativ metod som analyserades genom tematiskinnehållsanalys. Det genomfördes elva semistrukturerade intervjuer med elever somkontaktades genom ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Informanterna var ifrån olikaorter i södra Sverige och gick på olika utbildningar. Utifrån resultatet bildades det fyra teman:Inre motivation, Yttre motivation, Motivationsprestation samt Inlärning. Resultatet kan ha visatpå att det som motiverade eleverna mest till att lära sig var intresse för det dem studerar,relationen till läraren, att kunna ta examen, få höga betyg och nå sina framtida mål.

En förutsättning för att en elev ska lära sig är att eleven känner motivation till lärandet. Successivt med att barn och elever blir äldre börjar intresset och motivationen för skolan försvinna. Matematik är ett av grundskolans kärnämnen. Elever har och kommer alltid att ha olika inställningar till detta ämne. Lågpresterande elever har generellt sämre inställning och motivation till matematikämnet. Studien syftar till att undersöka vilka metoder lärare uppger sig använda i sin matematikundervisning för att motivera lågpresterande mellanstadieelever. Vi undersöker hur dessa metoder kan karaktäriseras utifrån Self Determination Theory ́s begrepp yttre- och inre motivation. För att besvara studiens forskningsfrågor har sju verksamma och behöriga matematiklärare på mellanstadiet från tre olika skolor inom en kommun i norra Sverige intervjuats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. De resultat som undersökningen visar på är bland annat en rad olika metoder som används i matematikundervisningen för att motivera de lågpresterande eleverna. Vidare visar undersökningen vilken typ av yttre- eller inre motivation dessa olika metoder kan frambringa hos lågpresterande elever.

Date: 2nd of June 2022. Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr.  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University.  Authors: Sara Rockström (96/10/04) & Mia Matic (00/05/02). Title: Covid-19 pandemic's impact on the motivation of intensive care nurses. Tutor: Klara Regnö. Keywords: Covid-19, Intensive care, Nurses, Motivation, External motivation. Question: How did the Covid-19 pandemic change the external motivational factors that affect intensive care nurses? How has the change affected the well-being of intensive care nurses? Purpose: The purpose of the study is to gain an increased understanding and insight into how the Covid-19 pandemic has changed the external motivational factors that intensive care nurses receive from the organization and how it has affected their well-being. Method: A qualitative case study with semi-structured interviews was chosen for this essay. The empirical gathering was done with 7 respondents who worked as intensive care nurses during the covid 19 pandemic in the Stockholm region. Thereafter a thematic analysis was used to process the empirics and the theory. Conclusion: Most external motivational factors have changed during the pandemic and the study showed that the changed external motivational factors have affected intensive care nurses to poorer well-being. The study also shows that if external motivational factors are satisfied, intensive care nurses will feel better in the workplace and feel better.

No description available.

I takt med den tekniska utvecklingen och den nuvarande pandemin förändras också de traditionella arbetsförhållandena till mer flexibla förhållanden. De gränser som tidigare fanns mellan privatliv och arbetsliv suddas ut och arbetet kräver ett större ansvar från arbetstagarna. Syftet med studien är att undersöka om flexibelt arbete har något samband med individers motivation. De flexibla arbetsförhållanden som undersöks i den här studien innefattar flextid, distansarbete, egen planering av arbetstid samt att vara kontaktbar utanför ordinarie arbetstid. Dessa förhållanden, tillsammans med motivation, mäts för att undersöka om flexibelt arbete har något  samband med individers motivation. Det undersöktes även om det fanns några skillnader kopplat till kön och ålder. Motivationsteorierna som studien utgår från är tvåfaktorteorin, Self-determination theory (SDT) och de yttre och inre faktorer som påverkar individens beteenden. Data samlades in i form av en webenkät som distribuerades till olika chefer och som i sin tur skickade vidare till sina medarbetare via gruppmejl och på internportal till deltagarna. Antalet deltagare som svarade på enkäten var n = 104. I studien besvarades tre frågeställningar och de analyser som genomfördes var; regressionsanalyser, korrelationsanalyser och t-tester. Analyserna visade att det fanns ett samband mellan flexibelt arbete och inre motivation men inget samband mellan flexibelt arbete och yttre motivation. Det fanns även skillnader gällande kön och yttre motivation men inte för inre motivation. Några skillnader gällande ålder kunde inte tydas för inre eller yttre motivation. Studiens resultat var i linje med tidigare forskning.

Samhället blir alltmer digitaliserat och i och med det blir det mer angeläget att använda digitala verktyg i undervisningen. Tidigare studier visar även på att digitala verktyg i undervisningen kan öka elevers motivation och enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska elever ges tillfällen för att använda digitala verktyg i undervisningen. Studien syftar till att undersöka om och på vilket sätt elever finner motivation av att använda digitala verktyg på matematiklektionerna. Vidare syftar studien att undersöka eventuella skillnader mellan de demografiska variablerna, kön, årskurs och erfarenhet kopplat till graden av generell motivation. Slutligen undersöks eventuella samband mellan generell motivation samt inre och yttre motivation. Detta gjordes genom en deskriptiv analys, en korrelationsanalys samt flertal t-tester. Resultatet visade att graden av motivation var generellt hög, samt en tendens till signifikant skillnad mellan kön. Både inre och yttre motivation påvisade signifikanta samband till den generella motivationen, där flickor hade högre inre motivation än pojkar. Slutsatsen understryker att motivation till digitala verktyg är generellt hög och att det inte spelar en signifikant roll kring de demografiska variablerna gällande graden av motivation.