<p>Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin. Resultatet visar att den äldre människan besitter ett stort antal resurser för att uppnå ett gott åldrande. Inre resurser såsom en stark känsla av sammanhang och en positiv hållning till livet bidrar till en ökad livskvalitet samtidigt som de underlättar utnyttjandet av yttre resurser. Yttre resurser som möjliggör den äldre människans upplevelse av livskvalitet är socialt stöd samt god vårdkvalitet och omvårdnad. Ett område för vidare forskning är att utveckla och tillämpa den salutogena teorin som en gemensam värdegrund i omvårdnadsarbetet. Ett större utrymme bör även ges till att undersöka hur det salutogena perspektivet kan inverka på vårdpersonalens attityder till åldrandet och den äldre människan, samt hur information och utbildning kring ett salutogent förhållningssätt skulle kunna påverka den äldre människans attityder och upplevelser av åldrandet.</p>

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin. Resultatet visar att den äldre människan besitter ett stort antal resurser för att uppnå ett gott åldrande. Inre resurser såsom en stark känsla av sammanhang och en positiv hållning till livet bidrar till en ökad livskvalitet samtidigt som de underlättar utnyttjandet av yttre resurser. Yttre resurser som möjliggör den äldre människans upplevelse av livskvalitet är socialt stöd samt god vårdkvalitet och omvårdnad. Ett område för vidare forskning är att utveckla och tillämpa den salutogena teorin som en gemensam värdegrund i omvårdnadsarbetet. Ett större utrymme bör även ges till att undersöka hur det salutogena perspektivet kan inverka på vårdpersonalens attityder till åldrandet och den äldre människan, samt hur information och utbildning kring ett salutogent förhållningssätt skulle kunna påverka den äldre människans attityder och upplevelser av åldrandet.

<p>Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk. För att få ett bredare perspektiv på hennes inlärning och situation i skolan har jag även intervjuat hennes klasslärare och modersmålslärare</p><p>Resultatet visar att Tamara har både bra och dåliga förutsättningar för att lära sig det nya språket. Det positiva är att hon har viljan, motivationen och styrkan att lära sig läsa och skriva. Hon tar själv initiativ till sin inlärning genom att t.ex. ta hem extra läxor. Hon känner en trygghet och har förtroende för sin klasslärare. Tamara har en positiv inställning till det nya språket samt är mogen för sin ålder. Det negativa är att hon går i en skola där det inte finns några svenska barn samt att hon bor i ett segregerat område där kontakten med svenskar är minimal. Därigenom är hennes inflöde av svenska språket är begränsat. Hon tittar på svenska program och läser svenska böcker, men frågan är om det är tillräckligt. Hon upplever att hennes språkveckling förbättras när hon nyttjar den muntliga kommunikationen, något som hon är van vid från hemlandet. I skolan upplever Tamara att det är lärorikt att få återberätta en bok som hon har läst för en lärare, vilket hennes klasslärare försöker använda i sin undervisning. En annan slutsats är att undervisning har stor betydelse för Tamara med tanke på att Tamaras inflöde av det nya språket till stor del sker i klassrummet.</p>

Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk. För att få ett bredare perspektiv på hennes inlärning och situation i skolan har jag även intervjuat hennes klasslärare och modersmålslärare Resultatet visar att Tamara har både bra och dåliga förutsättningar för att lära sig det nya språket. Det positiva är att hon har viljan, motivationen och styrkan att lära sig läsa och skriva. Hon tar själv initiativ till sin inlärning genom att t.ex. ta hem extra läxor. Hon känner en trygghet och har förtroende för sin klasslärare. Tamara har en positiv inställning till det nya språket samt är mogen för sin ålder. Det negativa är att hon går i en skola där det inte finns några svenska barn samt att hon bor i ett segregerat område där kontakten med svenskar är minimal. Därigenom är hennes inflöde av svenska språket är begränsat. Hon tittar på svenska program och läser svenska böcker, men frågan är om det är tillräckligt. Hon upplever att hennes språkveckling förbättras när hon nyttjar den muntliga kommunikationen, något som hon är van vid från hemlandet. I skolan upplever Tamara att det är lärorikt att få återberätta en bok som hon har läst för en lärare, vilket hennes klasslärare försöker använda i sin undervisning. En annan slutsats är att undervisning har stor betydelse för Tamara med tanke på att Tamaras inflöde av det nya språket till stor del sker i klassrummet.