Det finns bristfällig kunskap gällande individens egen process gällande tillfrisknande från ett opiatmissbruk. I dagens samhälle är det förväntat att mäta och evidensbasera effektiva metoder och tekniker. Att betrakta evidensbaserade metoder som den enda sanna kunskapen kan riskera att de individuella faktorerna hos individerna glöms bort samt de mellanmänskliga mötena. LARO är en behandlingsmetod som visar goda behandlingsresultat vid opiatmissbruk. Studiens syfte är att nå en ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för individen i sin process att uppnå och bibehålla drogfrihet från opiatmissbruk. Kvalitativa intervjuer genomfördes med individer som uppnått drogfrihet från opiatmissbruk utan medverkan i LARO. Resultatet visar att konsekvenser kan ses som en betydelsefull faktor för att individen ska uppnå drogfrihet. Det finns specifika händelser, personer och situationer som har spelat en betydande roll i respondenternas vändpunkter. Vistelser på behandlingshem har haft en avgörande roll i individernas processer att bli drogfri. Sammanhang och delaktighet är betydelsefulla faktorer för bibehållen drogfrihet. Studiens konklusion är det är många faktorer som kan vara betydelsefulla i en individs väg ur ett opiatmissbruk. Det kan handla om både inre och yttre motivationsfaktorer i samverkan med ett sammanhang.

Det har sedan lång tid tillbaka funnits en löneskillnad mellan den privata och offentliga sektorn, där den offentliga sektorn har befunnit sig på en lägre lönenivå. Denna skillnad är något som faller sig naturligt och som medarbetarna har lärt sig acceptera. Vad är det då som gör att medarbetarna börjar jobba inom offentlig sektor och vad är det som gör dem motiverade till att stanna kvar när det finns en tydlig skillnad i löneutvecklingen. När då gränszonen nås och de monetära medlen inte är disponibla kan det då finnas andra element som kan fungera som kompensation för att motivera medarbetarna.Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en växelverkan mellan inre och yttre motivationsfaktorer. Samt om det är möjligt att upprätthålla en tillräckligt hög motivation med hjälp av inre motivationsfaktorer för att kompensera avsaknaden av yttre motivationsfaktorer. Vi har genom en fallstudie vid en offentlig avdelning utrett vad som motiverar medarbetarna, för att på så sätt kunna identifiera olika motivationselement som kan finnas på avdelningen. Vi har arbetat fram en modell med underliggande element som ska underlätta analysen av empirin. Analysen och resultat visar att det finns en växelverkan, där vissa element är mer betydelsefulla och kan kompensera upp varandras brister.

Den här empiriska forskningsrapporten riktar in sig på vilka metoder samt vilka inre och yttre faktorer som motiverar elever till att träna multiplikation. Undersökningen har genomförts på två skolor i årskurs 5. Forskningsmetoden som tillämpats för att besvara frågeställningarna är av kvantitativ karaktär och utgörs av en enkät. Syftet med enkäten var att lyfta fram vilka metoder som är mest motiverande för eleverna när de räknar multiplikation samt vilka faktorer som bidrar till motivationen. Resultatet visade att metoderna digitala verktyg och algoritm motiverade eleverna i en större utsträckning än övriga metoder som efterfrågades. I resultatet framgår det av eleverna att de inre motivationsfaktorerna är av större betydelse än de yttre när de räknar multiplikation. Det visar sig också finnas ett visst samband mellan metoderna och den inre motivationen.

Syftet med denna studie avser att undersöka vad blivande lärare attraheras av hos potentiella framtida arbetsgivare. Studiens frågeställningar är således: Vilka faktorer motiverar lärarstudenter att söka sig till en framtida arbetsgivare? Hur ser den ideala arbetsgivaren ut för blivande lärare? I denna kvalitativa studie har sex stycken lärarstudenter från Stockholms universitet intervjuats.   Det finns tidigare forskning om lärares preferenser och vilka faktorer de anser viktiga för ett yrke som lärare. Mycket av den aktuella forskning som finns saknar en kvalitativ ansats med blivande lärare vilket blev motivationen i valet av denna studie. Resultatet för denna studie visar att kombinationen av olika faktorer värderas högt vid valet av arbetsgivare. Vidare visar resultatet att högst värde har faktorer som socialt stöd, social och kollegial samhörighet, utvecklingsmöjlighet och geografisk närhet medan lön, geografiskt område och karriärutveckling värderas mindre. Det går inte att dra en slutsats för vilka faktorer samtliga lärarstudenter i landet motiveras och attraheras av vid val av arbetsgivare. Däremot är förhoppningen att denna studie bidrar med en fördjupad förståelse för vad som attraherar lärarstudenter.

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel. I metoddelen presentas den kvalitativa metoden, som använts för att i intervjuerna ta reda på pedagogers åsikter och erfarenheter inom ämnet. Huvudresultatet visar att motivationen har en stor betydelse för elevers läs- och skrivutveckling. Betydelsefulla faktorer i skapandet av motivation är intresse, anpassa efter individen, bemötande, samspel, samtal, arbetssätt, variation, behov, inre och yttre motivationsfaktorers påverkan och förebyggande motivationsfaktorer.

En förutsättning för att möta de krav som råder på arbetsmarknaden för unga arbetstagare är att inneha arbetsmotivation. Arbetsmotivation är ett samlingsnamn för faktorer som påverkar människans sätt att agera i olika situationer och kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation innebär en känsla av fri vilja där individen agerar utifrån intresse att skapa tillfredsställelse på arbetsplatsen. Yttre motivation innebär att skapa en tillfredsställelse genom yttre konsekvenser, vilket kan vara belöningar. Syftet med denna studie är således att undersöka arbetsmotivation med fokus på inre och yttre motivationsfaktorer bland unga vuxna i åldern 20–25 år utifrån en kvalitativ ansats. Det är även av intresse att studera om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor. Materialet har samlats in via tio semistrukturerade intervjuer och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att ansvar, kompetensutveckling och feedback är inre motivationsfaktorer som påverkar unga vuxnas arbetsmotivation. De yttre motivationsfaktorerna är belöningar, sociala relationer samt tydliga riktlinjer. Det råder även ingen större skillnad mellan män och kvinnor vad det gäller arbetsmotivation. Utöver detta visar resultatet att unga vuxna anser att ett arbete i slutändan inte ska betraktas som ett jobb utan som en rolig aktivitet för att uppnå maximal arbetsmotivation. / A presumption for meeting the demands of the labor market for young workers is to have work motivation. Work motivation is a generic label for factors that influence a person's way of acting in different situations and can be divided into internal and external motivation. Internal motivation means a sense of free will where the individual acts on the basis of interest in creating satisfaction in the workplace. External motivation means creating satisfaction through external consequences. The purpose of this study is to study work motivation with focus on internal and external motivational factors among young adults aged 20-25 years based on a qualitative approach. It is also of interest to study if there is any difference between gender. The material was collected through ten semi-structured interviews and analyzed on the basis of a thematic analysis. The result shows that responsibility, skills development and feedback are internal motivational factors that influence young adults' work motivation. The external motivating factors are rewards, social relationships and clear guidelines. There is also no major difference between men and women in terms of work motivation. In addition, the results show that young adults believe that a job in the end should not be regarded as a job, but as a fun activity in order to achieve maximum work motivation.

This study aimed to examine the experience of work motivation among young adults between the ages of 20-25 years old. Eight qualitative interviews were held with a semi-structured method. The guide for the interviews conducted work motivation as a theme with underlying questions based on themes, previously research and theoretical starting points, the aim of the study and issue. The guide for the interview contained eight main issues with general follow up questions. A thematic analysis were used to bring out four different themes which were the importance of having good colleagues, to develop, to get feedback and salary. The result of the study showed that young adults are motivated by both intern and extern motivational factors according to Herzberg’s motivation theory. This is something that previous studies did not show according to Inceoglu, Segers and Bartram (2012) who claims in their study that young adults are more motivated by intern motivational factors than extern motivational factors. This study therefore highlights the impact of age among individuals and that the age can have influence when it comes to the experienced work motivation. / Denna studie har till syfte att undersöka upplevelsen av arbetsmotivation bland unga vuxna iåldrarna 20-25 år. Åtta kvalitativa intervjuer har genomförts med en semistruktureradintervjumetod. Intervjuguiden innehöll temat arbetsmotivation med underliggande frågorbaserat utifrån teman, tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter, studiens syfte samtfrågeställning. Intervjuguiden innehöll åtta huvudfrågor med generella följdfrågor. Entematisk analys har sedan använts för att koda fram fyra olika teman, vilket blev vikten av attha bra kollegor, att utvecklas, att få feedback och lön. Resultatet visade på att unga vuxnamotiveras av både inre och yttre motivationsfaktorer enligt Herzbergs motivationsteori, vilkettidigare forskning inte visat på då Inceoglu, Segers och Bartram (2012) menar att unga vuxnamotiveras mer av interna faktorer än externa faktorer. Denna studie belyser därmedbetydelsen av att individers ålder har inflytande för den upplevda arbetsmotivationen.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns likheter och skillnader mellan generationerna X (1960-1980) och Z (1995-2012) gällande arbetsmotivation. Följaktligen ligger intresse för studien att undersöka huruvida värderingar skiljer i vilka faktorer som är mest centrala för arbetsmotivationen. Tidigare forskning anses vara tvetydig och därmed bidrar denna studie till ökad förståelse av forskningsämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod och dataanalysen har genomförts utifrån tematisk analys. Intervjuerna genomfördes med tolv respondenter, varav sex var från vardera generation som tillhör företagen Structor och Volkswagen finans. Detta analyserades därefter utifrån teorierna tvåfaktorsteorin, Maslows behovshierarki, Self determination theory och McClellands motivationsteori samt tidigare generationsforskning.  Studien identifierade likheter och skillnader mellan generation X och Zs arbetsmotivation. De faktorer som identifierades bland generation Z är flexibla arbetsuppgifter, relationer med kollegor, kontinuerlig feedback samt meningsfulla arbetsuppgifter. De faktorer som identifierades bland generation X är liknande men ur olika perspektiv. Generation X ser feedback som ett slags erkännande snarare än bekräftelse, relationer ses ur ett arbetsperspektiv samt att de är självsäkra i sin kompetens och föredrar ansvarsfrihet i sitt arbete. Slutligen visar det sig att bägge generationerna vill nå en personlig utveckling och föredrar meningsfulla arbetsuppgifter, vilket tyder på att deras motivation främst baseras på inre motivationsfaktorer. / The purpose of this study is to investigate whether there are similarities and differences between generation X (1960-1980) and generation Z (1995-2012) regarding work motivation. Consequently, there is interest in the study to examine whether values ​​are sent in which factors are most central to work motivation. Previous research is ambiguous and thus this study contributes to an increased understanding of the research topic. The study has been carried out on the basis of a qualitative method and the data analysis has been carried out on the basis of thematic analysis. The interviews were conducted with a total of twelve respondents, six of them were from each generation belonging to the company Structor and Volkswagen finans. This was then analyzed on the basis of the theories such as two factor theory, Maslow's hierarchy of needs, Self determination theory and McClelland's motivation theory as well as previous generational research. The study identified differences and similarities between Generation X and Z's work motivation. The factors identified among generation Z are flexible work tasks, relationships with colleagues, continuous feedback and meaningful work tasks. The factors identified among generation X are similar to generation Z but from different perspectives. Generation X sees feedback as a kind of recognition rather than confirmation, relationships are seen from a work perspective and that they are confident in their skills and prefer discharge in their work. Finally, it turns out that both generations want to achieve personal development and prefer meaningful tasks, indicating that their motivation is primarily based on internal motivational factors.