Studien undersöker hur trummornas roll på inspelningar inom populärmusiken har förändrats från 1980-talet till idag, dels med fokus på vad trummorna spelar och dels med fokus på hur trummorna låter och uppfattas i ljudbilden. Paralleller dras även till den tekniska utvecklingen avseende skapandet av trumljud från 1980-talet till idag. Undersökningen bygger på en fallstudie baserad på Roxettes tio studioalbum och genomförs i fyra steg: en historisk genomgång av den musikteknologiska utvecklingen, en analys av Roxettes tio studioalbum med fokus på trumspelet, en intervjustudie med två av producenterna av dessa album samt en sammanställning av analysens resultat och intervjusvaren som sätts i relation till den musikteknologiska samtiden. Slutsatser som kunnat dras för Roxette är att störst förändring över tid har skett avseende trumkompets utformning samt trumljudens karaktär, vilket delvis kan kopplas till de tekniska innovationer främst under 1990-talet som gjorde både programmering och sampling av trumljud möjlig. I och med denna utveckling kunde en ökad statiskhet i både trumkompets utformning och trumljudets karaktär knytas till att trummorna programmerades, vilket dock inte kunde visas genom  musikanalysen enbart. Intervjusvaren från två av Roxettes producenter gav den kompletterande informationen för att kunna dra denna slutsats. Instrumentering och trummornas plats i ljudbilden förblev generellt oförändrade under den undersökta tidperioden. Varje av gruppens tio album innehåller i sig en variation gällande trumljuden och trumkompets utformning. Även avseende inspelningssättet kunde en variation konstateras, med en trend mot mer programmerade trumljud under 1980- och 1990-talet, med en återgång till mer akustiskt inspelade trummor runt decennieskiftet 2010 och en åter mer programmerad framtoning på sista av gruppens album 2016.

Denna uppsats undersöker delaktighet och deltagande som begrepp med fokus på tidigare barnskådespelares och produktionsmedarbetares erfarenheter och uppfattningar om att arbeta som och med barnskådespelare. Syftet är att studera produktionsaspekter och etiska aspekter av film-och tv-produktion, samt att lyfta hur skådespelare har uppfattat sin medverkan som barn i produktioner. De frågor som ställs är följande: Hur uppfattar två tidigare barnskådespelare och tre produktionsmedarbetare barnskådespelares deltagande inom film- och tv-produktion i Sverige? Vilka positiva och negativa effekter finns det med att jobba som och med barnskådespelare i Sverige? Finns det motsättningar mellan ett barnperspektiv och ett produktionsperspektiv? Denna studie upplyser om hur olika förhållningsätt kring barns medverkan inom medieproduktion kan påverka ett barns självuppfattning. Detta resultat är relevant då det uppmuntrar till vidare forskning om barnskådespelares självuppfattning i relation till produktion och offentlighet, liksom avvisning vid casting samt att undersöka erfarenheter från tidigare barnskådespelare som valt att inte fortsätta i branschen. Det vore även bra att bra upprätta en arbetsrutin kring motverkande av negativa följder av tidig offentlighet.