Uppsatsen behandlade utredningsprocessen till särskolan ur föräldra- ochprofessionsperspektiv. Syftet var att undersöka vad som påverkade några föräldrars val avskolform och hur personalen medverkade i dessa processer när det står mellan skolplaceringmellan grundskola och grundsärskola. Datainsamlingen presenterades genom en kvalitativforskningsansats baserad på semistrukturerade intervjuer med föräldrar och professioner somhade erfarenhet av utredningsprocessen. Metodansatsen inspirerades av hermeneutiken genomatt komma nära föräldrars och olika professioners uppfattningar, erfarenheter och åsikter. Datasamlades in och tolkades och sorterades för att nå förståelse för innebörden i derasresonemang. Resultatet belystes utifrån olika perspektiv såsom de relationella-, kategoriska-,sociokulturella-, dilemmaperspektivet samt systemteori. Resultatet pekade på att en faktorsom visade sig vara avgörande för föräldrars val av skolform var att föräldrarna i tidigt skedekände sig delaktiga i utredningsprocessen. Det fanns aspekter att ta hänsyn till som beaktadesdet handlade om föräldrarnas sorg, skam, okunskap och kulturella skillnader. Studien belysteockså svårigheter och dilemman om vad en skola för alla kan innebära och hur det kan varaatt arbeta utifrån att ha två läroplaner i ett klassrum.

Jämställdhet är en central del i demokratin, och brist på jämställdhet har en påverkan på samhällsutvecklingen. Skolverksamheten är en central utgångspunkt i denna utveckling och har som uppdrag att fostra goda demokratiska medborgare som värnar om jämställdhet. Lika rättigheter och skyldigheter mellan alla människor är en del av uppdraget och därför har skolan med dess personal ett stort ansvat i detta (Skolverket.se). Redan i tidig ålder exponeras barn i könsstereotypa mönster, däri ligger jämställdhetsutmaningar fär barn - och utbildningsområdet. Jämställdhetsutmaningar fortlöper sedan i vuxen ålder och av denna anledning har skolan en central betydelse för hur jämställdhetsutvecklingen i samhället fortgår. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka om yrkesverksamma lärare har olika strategier och tillvägagångsätt för att uppfylla Skolverkets skrivelser gällande jämställdhet samt vilka utmaningar, svårigheter och möjligheter som de möter med sina tillvägagångssätt. Användbara teorier har varit Yvonne Hirdmans genusteori med de centrala begreppen genussystem och genuskontrakt (Hirdman, 1988). Vidare är den kompensatoriska pedagogiken också central i samband med att komma underfund med lärarnas valda strategier. Ledningsarbete och det kollegiala samarbetet har även fått ta plats i undersökningen  och här finns det stora skillnader i vilken plats jämställdhetsfrågan får ta på de olika skolorna vi har bedrivit våra semistrukturerade intervjuer på. Vi intervjuade fyra yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Efter insamling och bearbetning av materialet fann vi att jämställdhetsbegreppet är komplext och att det förekom bde likheter och skillnader i kärares olika strategier, samt att skolorna står för olika utmaningar i deras arbete när det kommer till jämställdhet. Gemensamt för samtliga lärare var att de arbetade för att ha ett jämställt klassrum och skola.