Uppsatsen behandlade utredningsprocessen till särskolan ur föräldra- ochprofessionsperspektiv. Syftet var att undersöka vad som påverkade några föräldrars val avskolform och hur personalen medverkade i dessa processer när det står mellan skolplaceringmellan grundskola och grundsärskola. Datainsamlingen presenterades genom en kvalitativforskningsansats baserad på semistrukturerade intervjuer med föräldrar och professioner somhade erfarenhet av utredningsprocessen. Metodansatsen inspirerades av hermeneutiken genomatt komma nära föräldrars och olika professioners uppfattningar, erfarenheter och åsikter. Datasamlades in och tolkades och sorterades för att nå förståelse för innebörden i derasresonemang. Resultatet belystes utifrån olika perspektiv såsom de relationella-, kategoriska-,sociokulturella-, dilemmaperspektivet samt systemteori. Resultatet pekade på att en faktorsom visade sig vara avgörande för föräldrars val av skolform var att föräldrarna i tidigt skedekände sig delaktiga i utredningsprocessen. Det fanns aspekter att ta hänsyn till som beaktadesdet handlade om föräldrarnas sorg, skam, okunskap och kulturella skillnader. Studien belysteockså svårigheter och dilemman om vad en skola för alla kan innebära och hur det kan varaatt arbeta utifrån att ha två läroplaner i ett klassrum.

Diakoner i Svenska kyrkan har sedan länge varit aktörer för socialt arbete. Trots detta finns det lite forskning på diakonernas arbete. Diakoni och socialt arbete är nästintill synonymer, men skillnaden är att diakoni utgår från den kristna tron. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur det är att bedriva socialt arbete i Svenska kyrkan genom diakonperspektivet. Vidare, att undersöka hur faktorer för tillit och möjligheter ser ut för diakonen genom dels organisatoriska influenser och lokala kontexten. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med diakoner. Därefter har empirin analyserats genom riktad kvalitativ innehållsanalys. Denna analysmetod utgår från förbestämda begrepp som forskaren väljer. De teoretiska begrepp som används för att analysera empirin är möjlighet och tillit.    Resultatet visar att diakoni riktas till alla människor, men har fokus på särskilt utsatta i samhället. Svenska kyrkan har en kompletterande roll mot myndigheter, troligtvis för att diakonen inte tvingar konfidenten till förändring utan har endast en lyssnande roll. Den lyssnande rollen kräver mer tid, vilket diakonerna säger att de har. Diakonerna beskriver även en stor frihet att utforma verksamheten efter det lokala behovet, personliga intresset och den organisatoriska kontexten. Denna frihet och den roll Svenska kyrkan har i samhället är ofta möjliggörande. Dock kan friheten ibland bli begränsande, beroende på diakonens kontext. Tilliten till diakonerna grundas oftast i en förutfattad mening (generell tillit) om Svenska kyrkan. Denna förutfattade mening baseras på konfidentens egen uppfattning, men från och med ett möte med en diakon baseras tilliten på den personliga relationen (specifika tilliten). Tillit fungerar alltså i växelverkan och möjliggör för diakonerna att möta människor.

Jämställdhet är en central del i demokratin, och brist på jämställdhet har en påverkan på samhällsutvecklingen. Skolverksamheten är en central utgångspunkt i denna utveckling och har som uppdrag att fostra goda demokratiska medborgare som värnar om jämställdhet. Lika rättigheter och skyldigheter mellan alla människor är en del av uppdraget och därför har skolan med dess personal ett stort ansvat i detta (Skolverket.se). Redan i tidig ålder exponeras barn i könsstereotypa mönster, däri ligger jämställdhetsutmaningar fär barn - och utbildningsområdet. Jämställdhetsutmaningar fortlöper sedan i vuxen ålder och av denna anledning har skolan en central betydelse för hur jämställdhetsutvecklingen i samhället fortgår. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka om yrkesverksamma lärare har olika strategier och tillvägagångsätt för att uppfylla Skolverkets skrivelser gällande jämställdhet samt vilka utmaningar, svårigheter och möjligheter som de möter med sina tillvägagångssätt. Användbara teorier har varit Yvonne Hirdmans genusteori med de centrala begreppen genussystem och genuskontrakt (Hirdman, 1988). Vidare är den kompensatoriska pedagogiken också central i samband med att komma underfund med lärarnas valda strategier. Ledningsarbete och det kollegiala samarbetet har även fått ta plats i undersökningen  och här finns det stora skillnader i vilken plats jämställdhetsfrågan får ta på de olika skolorna vi har bedrivit våra semistrukturerade intervjuer på. Vi intervjuade fyra yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Efter insamling och bearbetning av materialet fann vi att jämställdhetsbegreppet är komplext och att det förekom bde likheter och skillnader i kärares olika strategier, samt att skolorna står för olika utmaningar i deras arbete när det kommer till jämställdhet. Gemensamt för samtliga lärare var att de arbetade för att ha ett jämställt klassrum och skola.