The establishment of functional parental-involvement in preschools has become a larger and more complex area since the Swedish curriculum was revised in 2010. Parental involvement is important, not only as an incentive for the individual child’s development, but also regarding a democratic perspective of parent participation. The diversity of parents makes overall strategic governmental efforts to enable parental-involvement ineffective and each preschool must handle the heterogeneous parental group in their area. Parents who lack the knowledge of Swedish are more likely to be excluded from strategic parental-involvement efforts in preschools, which made us curious to inquire into efforts that aim to include non-Swedish-speaking parents. Through interviews with preschool teachers and managers we aimed to discover discourse orientated patterns in discussions regarding non-Swedish speaking-parents overall and look into which methods and aspects teachers found critical in constructing functional parental-involvement with this specific group. We executed a discourse-orientated analyze on our findings and relate it to methods mentioned by teachers to see how they impact each other. We found that teachers describe the group issued in ways of both similarities with the general group of parents and at the same time as distinctive characters with unique needs and therefor organized their parental-involvement efforts accordingly.

This research aims to highlight how the ‘boy-crisis’ affects the identities and results of boys in Swedish schools. Therefore, reasons, consequences and possible solutions are investigated in this study. The ‘boy-crisis’, I argue, may be neutralized if the entire school system, with both teachers and principals, includes a gender perspective and take the value basis and the mission of gender equality into serious consideration. In order to counteract the existing culture of students not prone to study, schools should analyze and highlight and link social gender norms to school results. Schools should promote students’ differences and therefore contribute to students’ learning potential. Every student should feel equally worthy and be treated respectfully regardless of gender. However, the results of this study presents otherwise. In schools nowadays, boys seem to be the less successfully. Therefore this study is important.

Jämställdhet är en central del i demokratin, och brist på jämställdhet har en påverkan på samhällsutvecklingen. Skolverksamheten är en central utgångspunkt i denna utveckling och har som uppdrag att fostra goda demokratiska medborgare som värnar om jämställdhet. Lika rättigheter och skyldigheter mellan alla människor är en del av uppdraget och därför har skolan med dess personal ett stort ansvat i detta (Skolverket.se). Redan i tidig ålder exponeras barn i könsstereotypa mönster, däri ligger jämställdhetsutmaningar fär barn - och utbildningsområdet. Jämställdhetsutmaningar fortlöper sedan i vuxen ålder och av denna anledning har skolan en central betydelse för hur jämställdhetsutvecklingen i samhället fortgår. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka om yrkesverksamma lärare har olika strategier och tillvägagångsätt för att uppfylla Skolverkets skrivelser gällande jämställdhet samt vilka utmaningar, svårigheter och möjligheter som de möter med sina tillvägagångssätt. Användbara teorier har varit Yvonne Hirdmans genusteori med de centrala begreppen genussystem och genuskontrakt (Hirdman, 1988). Vidare är den kompensatoriska pedagogiken också central i samband med att komma underfund med lärarnas valda strategier. Ledningsarbete och det kollegiala samarbetet har även fått ta plats i undersökningen  och här finns det stora skillnader i vilken plats jämställdhetsfrågan får ta på de olika skolorna vi har bedrivit våra semistrukturerade intervjuer på. Vi intervjuade fyra yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Efter insamling och bearbetning av materialet fann vi att jämställdhetsbegreppet är komplext och att det förekom bde likheter och skillnader i kärares olika strategier, samt att skolorna står för olika utmaningar i deras arbete när det kommer till jämställdhet. Gemensamt för samtliga lärare var att de arbetade för att ha ett jämställt klassrum och skola.