Inom skolan möter läraren elever av alla de slag, elever med varierande bakgrund och erfarenheter. De som känner sig bekväma i skolans vardag och de som inte gör det, samt de som är motiverade och de som är omotiverade. Motiverande samtal är ett verktyg som används bl.a inom sjukvården och behandling av olika sorters missbruk. Metoden handlar om att hjälpa patienten eller klienten att själv hitta motivationen till att göra de förändringar som behövs för att individen ska må bättre. Syftet med det här arbetet är att titta på om just Motiverande samtal kan vara ett verktyg för att stödja elever att öka motivationen i bildämnet och i och med det utvecklas i ämnet. Olika faktorer som påverkar motivationen nämns, t.ex. självbestämmande teorin, självförmåga och pygmalioneffekten. I undersökningen intervjuades fyra personer, två lärare och två elever, utifrån en intervjuguide med öppna frågor som tog sin utgångspunkt från problemformuleringarna. Resultatet visar att informanterna upplever bemötandet i klassrummet, intresse och självförtroende som några av de aspekter som påverkar elevers motivation. Det stämmer väl överens med de teorier i undersökningen som hävdar att inre motivation, som är nyckeln till lärandet, skapas genom självförmåga, lärarens engagemang och förmåga att skapa en lärmiljö som främjar elevers inre motivation (Reeve, 2006). Det som skiljer sig mest bland informanternas svar är hur elever och lärare ser på vem som äger problemet vid låg motivation. Lärarna pekar på elevers intresse och drivkraft som nyckel till motivation. Eleverna pekar på lärarens bemötande och engagemang som det viktigaste för att skapa motivation.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet. De identifierar sig själva som viktiga i sammanhanget och använder sitt förhållningssätt som verktyg. Samtidigt är de rädda för att på något sätt kväva sina elevers motivation vilket kan medföra att de ibland är rädda för att ställa krav och påpeka förbättringsområden. Vidare implementeras motivationsfrämjande faktorer i den konkreta undervisningen. Aktiviteter och förutsättningar som upplevs motivera eleverna får utrymme och styr val av uppgifter och innehåll. Konkreta uppgifter, rutiner och variation, visuell framställning samt att utgå från den proximala utvecklingszonen och hjälpa eleverna att se sitt eget lärande var motiverande faktorer som framkom i resultatet. Till sist visar resultatet även att lärare ibland använder strategier för att hantera omotiverade elever trots att det egentligen inte känns bra. Det kan vara att ignorera en elevs beteende för att prioritera resten av klassens undervisning eller att bara vara hård och bestämma rakt av. För att hjälpa en elev att långsiktligt återhämta sin motivation i skolan menade lärarna att en helhetssyn på eleven och dess behov var viktig samt att stärka elevens självförtroende.

This research aims to highlight how the ‘boy-crisis’ affects the identities and results of boys in Swedish schools. Therefore, reasons, consequences and possible solutions are investigated in this study. The ‘boy-crisis’, I argue, may be neutralized if the entire school system, with both teachers and principals, includes a gender perspective and take the value basis and the mission of gender equality into serious consideration. In order to counteract the existing culture of students not prone to study, schools should analyze and highlight and link social gender norms to school results. Schools should promote students’ differences and therefore contribute to students’ learning potential. Every student should feel equally worthy and be treated respectfully regardless of gender. However, the results of this study presents otherwise. In schools nowadays, boys seem to be the less successfully. Therefore this study is important.

<p><p>Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet. Resultatet redovisas genom att väva samman informanters svar med relevanta begrepp och teorier, samt egna reflektioner och diskussioner. Genom en tematiserad meningskoncentrering, formuleras en komprimerad version av vad informanterna uttalat under intervjuerna. Som komplement till detta lyfts specifika uttalanden från våra informanter, genom citat som enligt oss bör belysas extra. Resultatet visar på en tydlig motsättning mellan personal och elever, där åsikter och erfarenheter kring fenomenet skolk skiljer sig åt i stor utsträckning. Materialet som helhet visar att relationen mellan elever och lärare på den aktuella skolan i dagsläget är ansträngd. Det resultat vi anser mest framträdande i vår studie, är faktumet att skolans gällande struktur och sociala miljö har en direkt inverkan på frekvensen av skolk. Det krävs en förändring inom skolan, i form av ett nytänkande, där elevens unika behov och välmående ställs i fokus.</p></p> / <p>The purpose of this study is to examine the extent to which high school students´ truancy is a manifestation of shortcomings in school activities. Based on our aim, we have arrived at two questions: How does the school, being an institution, affect the occurrence of truancy? How can changes in the way of working in schools, reduce the occurrence of truancy? The study is based on contextual, and youth culture perspectives. The report is based on five focus group interviews with students from grade two and three in Swedish upper secondary school, and six individual semi-structured interviews with the school management, student health group and teachers. The material has been processed by carefully listening to audio recordings, focusing on finding similarities and differences in the empirical material. The results have been reported by weaving answers together from the interviews with relevant concepts and theories, as well as with our own reflections and discussions. A condensed version of what the informants have expressed during the interviews is retold in themes. To complement these retells, specific quotations from the informants which are considered especially interesting have been included. The results show a clear contradiction between staff and pupils, where views and experiences surrounding the phenomenon of truancy vary greatly. The material as a whole shows that the relationship between students and teachers at this school, in the current situation, is strained. The results we consider most prominent in our study is the fact that the school's existing structure and social environment has a direct impact on the occurrence of truancy. According to us, the school needs to change; the students´ unique needs and well-being should stand in focus.</p>

Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet. Resultatet redovisas genom att väva samman informanters svar med relevanta begrepp och teorier, samt egna reflektioner och diskussioner. Genom en tematiserad meningskoncentrering, formuleras en komprimerad version av vad informanterna uttalat under intervjuerna. Som komplement till detta lyfts specifika uttalanden från våra informanter, genom citat som enligt oss bör belysas extra. Resultatet visar på en tydlig motsättning mellan personal och elever, där åsikter och erfarenheter kring fenomenet skolk skiljer sig åt i stor utsträckning. Materialet som helhet visar att relationen mellan elever och lärare på den aktuella skolan i dagsläget är ansträngd. Det resultat vi anser mest framträdande i vår studie, är faktumet att skolans gällande struktur och sociala miljö har en direkt inverkan på frekvensen av skolk. Det krävs en förändring inom skolan, i form av ett nytänkande, där elevens unika behov och välmående ställs i fokus. / The purpose of this study is to examine the extent to which high school students´ truancy is a manifestation of shortcomings in school activities. Based on our aim, we have arrived at two questions: How does the school, being an institution, affect the occurrence of truancy? How can changes in the way of working in schools, reduce the occurrence of truancy? The study is based on contextual, and youth culture perspectives. The report is based on five focus group interviews with students from grade two and three in Swedish upper secondary school, and six individual semi-structured interviews with the school management, student health group and teachers. The material has been processed by carefully listening to audio recordings, focusing on finding similarities and differences in the empirical material. The results have been reported by weaving answers together from the interviews with relevant concepts and theories, as well as with our own reflections and discussions. A condensed version of what the informants have expressed during the interviews is retold in themes. To complement these retells, specific quotations from the informants which are considered especially interesting have been included. The results show a clear contradiction between staff and pupils, where views and experiences surrounding the phenomenon of truancy vary greatly. The material as a whole shows that the relationship between students and teachers at this school, in the current situation, is strained. The results we consider most prominent in our study is the fact that the school's existing structure and social environment has a direct impact on the occurrence of truancy. According to us, the school needs to change; the students´ unique needs and well-being should stand in focus.