<p>Denna uppsats handlar om skolk inom ämnet idrott och hälsa och syftet är att finna orsaker till att gymnasieelever som skolkat från ämnet senare ändå funnit motivation till att återgå till undervisningen. Uppsatsen berör även varför eleverna ursprungligen valt att skolka från skolidrotten och deras inställning till fysisk aktivitet idag.</p><p>Intervjuer utfördes på en gymnasieskola i Malmö våren 2009 och de sex elever som intervjuades var tredjeårselever på skolan och hade tidigare regelbundet och medvetet skolkat från skolidrotten. Intervjun innehöll frågeställningar om vad som fått eleven att skolka, vad som motiverat eleven att återgå till undervisningen och elevens syn på sin hälsa idag, hurvida eleven upplevt några positiva effekter i klassen/gruppen av att börja delta i idrottsundervisningen och om eleven var fysiskt aktiv idag.</p><p>Resultatet visade att elever som slutat skolka av orsaker som kan påvisas som inre motivationsfaktorer, som uppskattning från kamrater, känslan av att vara duktigare än man själv trott, insikten att det var roligt/skönt/bra för hälsan och känslan att vara med i kamratgruppen, mår bättre och är mer fysiskt aktiva idag än de elever som motiverats att sluta skolka av yttre motivationsfaktorer, som olika påtryckningsmetoder från lärare, hotet att inte få fullständig gymnasiekompetens, kritik eller hot om andra konsekvenser eller för att inte avvika från övriga i gruppen.</p>

Denna uppsats handlar om skolk inom ämnet idrott och hälsa och syftet är att finna orsaker till att gymnasieelever som skolkat från ämnet senare ändå funnit motivation till att återgå till undervisningen. Uppsatsen berör även varför eleverna ursprungligen valt att skolka från skolidrotten och deras inställning till fysisk aktivitet idag. Intervjuer utfördes på en gymnasieskola i Malmö våren 2009 och de sex elever som intervjuades var tredjeårselever på skolan och hade tidigare regelbundet och medvetet skolkat från skolidrotten. Intervjun innehöll frågeställningar om vad som fått eleven att skolka, vad som motiverat eleven att återgå till undervisningen och elevens syn på sin hälsa idag, hurvida eleven upplevt några positiva effekter i klassen/gruppen av att börja delta i idrottsundervisningen och om eleven var fysiskt aktiv idag. Resultatet visade att elever som slutat skolka av orsaker som kan påvisas som inre motivationsfaktorer, som uppskattning från kamrater, känslan av att vara duktigare än man själv trott, insikten att det var roligt/skönt/bra för hälsan och känslan att vara med i kamratgruppen, mår bättre och är mer fysiskt aktiva idag än de elever som motiverats att sluta skolka av yttre motivationsfaktorer, som olika påtryckningsmetoder från lärare, hotet att inte få fullständig gymnasiekompetens, kritik eller hot om andra konsekvenser eller för att inte avvika från övriga i gruppen.

Sammanfattning Jag vill med min studie ta reda på om indraget studiebidrag ger avsedd effekt i form av minskat skolk. Jag vill också veta elevernas syn på hur indraget studiebidrag påverkar deras skolkande, och, bortsett från studiebidragets inflytande på skolk och närvaro, om det finns andra orsaker i skolan till att elever i vissa situationer väljer att inte skolka. Utifrån detta syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Har skärpningen av tolkningen av CSN,s frånvaroregler (CSN 2012), som trädde i kraft årsskiftet 2011/12, haft avsedd effekt på ogiltig frånvaro? Vilken effekt anser eleverna att indraget studiebidrag har på skolk? Vilka faktorer inom skolan gör att skolkande elever väljer att inte skolka, och vad motiverar dessa elever till att närvara? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer som grund och ett utdrag ur skolans närvarorapporteringssystem. I resultatet framkom att eleverna skolkar av flera olika orsaker, där trötthet och brist på motivation framträder tydligt. Eleverna menar även att ointressanta lektioner bidrar till deras skolkande. Den ogiltiga frånvaron har minskat efter regelförändringen som CSN genomförde årsskiftet 2011/12 men den anmälda frånvaron har ökat i motsvarande grad. Totalt sett så har närvarotiden alltså inte ökat på den undersökta gymnasieskolan Resultatanalysen visar att indraget studiemedel har liten betydelse och att andra orsaker som har med studiemiljön och lärande har större inverkan på ogiltig frånvaro. Sökord: Frånvarorapportering, Studiebidrag, CSN, skolk.

Syftet med studien har varit att få veta mer om hur elever på en högstadieskola, som är så kallade korridorvandrare, upplever sin skolgång, och om varför dessa elever inte är i klassrummen. Korridorvandrare är elever som inte går på sina schemalagda lektioner, utan istället uppehåller sig ute i skolans övriga utrymmen. För att ta del av elevernas tankar, användes semi-strukturerade intervjuer med ett antal elever på en högstadieskola. Eleverna intervjuades en och en utifrån en i förväg framtagen intervjuguide, men där elevernas svar skapat olika följdfrågor som i sin tur gett olika intressanta svar.  Resultatet av studien visade bland annat på att relationerna mellan skolans personal och eleverna var oerhört viktig, då eleverna ändå menade att de trivdes i skolan och alla de intervjuade eleverna hade någon vuxen på skolan som de kunde prata mer med och som de kände tillit för. Vidare var elevernas önskan att skolan skulle ha mindre grupper, mindre klasser, så att eleverna lättare kunde få den hjälp de kände att de behövde av lärarna.

Syftet med detta arbete var att försöka få insikt i gymnasieelevers olovliga frånvaro, samt undersöka om detta är ett uttryckt för ungdomars reaktion mot förtryckande sociala och symboliska strukturer där skolan kan uppfattas som en representant för maktens hegemoni. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer och observationer i ett praktiskt program där olovlig frånvaro var ett prioriterat problem. Med stöd av Foucaults teorier om maktrelationer och ungdomskultur har detta arbete kunnat konstatera att skolk är det mest tydliga och utbredda av alla former av aversion mot skolan.

Throughout history men have been the majority in universities across the world. Thus, in recent decades this has changed in favor of women who make up for the large majority of students in both universities and colleges. The purpose of this study is to examine why women have become the new majority in Swedish universities/colleges and using rational choice theory to answer this matter. More specifically, this study aims to find out whether children who are seldom truant, and who value themselves to be good at math, Swedish and English have a higher probability to study at universities/colleges in the future than children with high truancy and low self-evaluation in these subjects. The data set used in this research comes from Barn-LNU 2000 and Yngre-LNU 2010 and the sample contains a total of 915 respondents who were between the ages 10-18 in Barn-LNU 2000 and 20-28 when they participated in Yngre-LNU 2010. Logistic regression models and cross tables are used to analyse the material   The result of the analyses indicates that children in general who estimates themselves to be good at math, Swedish and English have a higher probability of study in universities/colleges when they become adults than children who don’t value themselves to be good at these school subjects. Another significant result from the analyses is that children who are seldom truant tend to study in universities/colleges in adult age more often than children who truant. However, there isn’t any significant result who indicates that girls tend to have a higher self-evaluation regarding their skills in math, Swedish and English than boys. Neither does the cross tables show any significant results of sex differences in truanting.

<p>Uppsatsen belyser skolk och dess existens i skolämnet idrott och hälsa. Skolk börjar och förekommer främst i grundskolans senare del. Det finns både för- och nackdelar med att träna, och skolan vill lära alla elever hur de ska skapa och/eller bibehålla en sund livsstil som främjar deras hälsa fysiskt och psykiskt. De elever som inte deltar i idrottsundervisningen går</p><p>miste om detta och avsikten med uppsatsen var att ta reda på hur skolkandet ser ut och få exempel på hur det går till, samt av vilka anledningar vissa elever gör detta. De frågeställningar som besvarades var:</p><p>1. Varför skolkar elever från idrott och hälsa?</p><p>2. Vad påverkar eleven att skolka?</p><p>3. Bidrar skolkandet i idrott och hälsa till en negativ syn på idrott?</p><p>Syftet var att få en kvalitativ studie, genom att undersöka exempel på fenomenet skolk i idrott och hälsa. Att bara skrapa på ytan av problemet eller att få generella svar var inte önskvärt, utan undersökningens intention var att erhålla djupare orsaker till skolk. För att få kvalitativa svar valdes intervju som metod. Fyra personer i skiftande ålder, som skolkat från idrottslektioner under deras högstadieperiod, deltog i studien och alstrade i ett fylligt material att utgå ifrån.</p><p>Anledningarna och förklaringarna till skolkande och bakomliggande åsikter var väldigt varierande. Det fanns mycket som kunde spela in på varför personerna skolkade, och många</p><p>knöt an till lärarens inverkan på deras val. Förståelsen för vikten av att ta hand om sin kropp och hälsa var gemensamt för de intervjuade, men att utföra det praktiskt, (det vill säga träna), var det inte alla som gjorde. Det kom även fram goda förslag på hur de hellre hade sett att idrott-och-hälsa-lektionerna utspelat sig. Svaren på forskningsfrågorna blev följande:</p><p>1. Eleverna hade dåligt förhållande till sin lärare, som kunde utspela sig på olika sätt,</p><p>men det gjorde att de valde att hitta på ursäkter att inte delta. Det fanns en ointresserad lärare, en nedvärderande lärare, ouppmärksam lärare, en för sträng lärare och så vidare. I stort sett ingen av de förklaringar de gav sina undervisande lärare, var detsamma som den egentliga orsaken till att inte delta. Eleverna kände inte motivation att vara med på lektionerna.</p><p>2. Den dåliga relationen till respektive lärare påverkade att de inte ville delta. Vänner påverkade också eleverna att skolka, och i ett fall var det att inte ha några vänner som inverkade. Föräldrar uppgavs inte ha påverkat dessa elever.</p><p>3. Skolkandet medförde inte att dessa personer hade dålig inställning till motion och rörelse idag, vilket motsäger vad statistik visar. Samtliga visste fördelar med att se över sin hälsa, men alla var inte aktiva för att främja sitt välmående.</p><p>Ytterligare aspekter som blev tydliga i arbetet, var hur man kan arbeta som lärare för att motverka skolk. Många bra åsikter om vad som hade kunnat göras för att dessa elever skulle ha deltagit, kom upp. Enligt eleverna kunde mycket skolk ha förhindrats genom en mer demokratisk lärare som lyssnat och sett till alla elever och deras behov. Mycket kom upp om vad som kan göras för, att i största möjliga mån, undvika att elever skolkar från lektioner, men det kräver en stor insats och engagemang för en lärare. Dock kommer aldrig alla elever att</p><p>delta i idrott och hälsa. Har en lärare som mål att alla elever ska delta, kan denne komma en bit på vägen. Denna uppsats utgör en grund för att skapa förståelse hos skolans lärare och</p><p>ledning till hur skolk kan uppstå och motverkas.</p>

No description available.

Uppsatsen belyser skolk och dess existens i skolämnet idrott och hälsa. Skolk börjar och förekommer främst i grundskolans senare del. Det finns både för- och nackdelar med att träna, och skolan vill lära alla elever hur de ska skapa och/eller bibehålla en sund livsstil som främjar deras hälsa fysiskt och psykiskt. De elever som inte deltar i idrottsundervisningen går miste om detta och avsikten med uppsatsen var att ta reda på hur skolkandet ser ut och få exempel på hur det går till, samt av vilka anledningar vissa elever gör detta. De frågeställningar som besvarades var: 1. Varför skolkar elever från idrott och hälsa? 2. Vad påverkar eleven att skolka? 3. Bidrar skolkandet i idrott och hälsa till en negativ syn på idrott? Syftet var att få en kvalitativ studie, genom att undersöka exempel på fenomenet skolk i idrott och hälsa. Att bara skrapa på ytan av problemet eller att få generella svar var inte önskvärt, utan undersökningens intention var att erhålla djupare orsaker till skolk. För att få kvalitativa svar valdes intervju som metod. Fyra personer i skiftande ålder, som skolkat från idrottslektioner under deras högstadieperiod, deltog i studien och alstrade i ett fylligt material att utgå ifrån. Anledningarna och förklaringarna till skolkande och bakomliggande åsikter var väldigt varierande. Det fanns mycket som kunde spela in på varför personerna skolkade, och många knöt an till lärarens inverkan på deras val. Förståelsen för vikten av att ta hand om sin kropp och hälsa var gemensamt för de intervjuade, men att utföra det praktiskt, (det vill säga träna), var det inte alla som gjorde. Det kom även fram goda förslag på hur de hellre hade sett att idrott-och-hälsa-lektionerna utspelat sig. Svaren på forskningsfrågorna blev följande: 1. Eleverna hade dåligt förhållande till sin lärare, som kunde utspela sig på olika sätt, men det gjorde att de valde att hitta på ursäkter att inte delta. Det fanns en ointresserad lärare, en nedvärderande lärare, ouppmärksam lärare, en för sträng lärare och så vidare. I stort sett ingen av de förklaringar de gav sina undervisande lärare, var detsamma som den egentliga orsaken till att inte delta. Eleverna kände inte motivation att vara med på lektionerna. 2. Den dåliga relationen till respektive lärare påverkade att de inte ville delta. Vänner påverkade också eleverna att skolka, och i ett fall var det att inte ha några vänner som inverkade. Föräldrar uppgavs inte ha påverkat dessa elever. 3. Skolkandet medförde inte att dessa personer hade dålig inställning till motion och rörelse idag, vilket motsäger vad statistik visar. Samtliga visste fördelar med att se över sin hälsa, men alla var inte aktiva för att främja sitt välmående. Ytterligare aspekter som blev tydliga i arbetet, var hur man kan arbeta som lärare för att motverka skolk. Många bra åsikter om vad som hade kunnat göras för att dessa elever skulle ha deltagit, kom upp. Enligt eleverna kunde mycket skolk ha förhindrats genom en mer demokratisk lärare som lyssnat och sett till alla elever och deras behov. Mycket kom upp om vad som kan göras för, att i största möjliga mån, undvika att elever skolkar från lektioner, men det kräver en stor insats och engagemang för en lärare. Dock kommer aldrig alla elever att delta i idrott och hälsa. Har en lärare som mål att alla elever ska delta, kan denne komma en bit på vägen. Denna uppsats utgör en grund för att skapa förståelse hos skolans lärare och ledning till hur skolk kan uppstå och motverkas.

No description available.