This paper investigates how Swedish upper secondary school students relate to the financial support available from the Swedish state of education. It also looks at the attitudes of such students to the new CSN[1]truancy rules as they apply to school politics. Is there a difference in students’ attitude to these truancy rules and does that difference depend on the students’ socio-economic standard, whether they come from a wealthy background or a marginalised society or whether they are ethnic Swedish? Does this in any way affect the attitudes of the students? This financial support is only paid to those students who do not skip school. If they lose their right to this contribution because of truancy, their parents will also forfeit the right to the financial subsidies to which they may be entitled. Naturally, this may affect students in different ways, depending on what kind of financial situation their family is in. Do some students go to school out of their own financial interest or out of that of their parents? Through focus-group interviews, students have expressed their opinions, told about their experiences and stated their attitudes with regards to these matters. The results of these interviews are based upon which school they go to and where the school is situated and these results have subsequently been analysed through Max Weber’s and Immanuel Wallerstein’s sociological theories about society, nation, class and gender. [1]Centrala Studiestödsnämnden- Swedish Financial Aid for Studies

The purpose of this study was to examine what approach schools and social services adopt towards students who are absent from middle- and high school under long periods, to examine the distribution of responsibilities between them and to assess the collaboration between the agencies. Semi-structured interviews were conducted with five personnel from school health teams, and one from social services. The theories that were used was systems theory, labelling theory and empowerment. We found that both schools and social services provided counselling opportunities and sought to establish communication between the student and parent(s). However, while part of the schools response was to adjust the schooling plan, social services focused on mapping the individual ’s network and presented alternatives such as temporary foster placement. The cooperation between schools and social services is perceived differently between respondents. We conclude that a working method is needed to facilitate cooperation between schools and social services to ensure efficient deployment of their assistance for students and parents. / Syftet med denna studie var att undersöka vilka insatser som görs från skolans och socialtjänstens sida när det gäller arbetet med hemmasittande elever i årskurs 7-9, samt ansvarsfördelningen dem emellan. Syftet var även att undersöka hur skola och socialtjänst samverkar. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer, fem med personal ur skolans elevhälsoteam och en med socialtjänsten. De teorier som användes var systemteori, stämplingsteori och empowerment. Vi har funnit att skola och socialtjänst erbjuder samtalsstöd och eftersträvar en god kommunikation mellan elev och föräldrar. Från skolans sida var det viktigt att påbörja insatserna tidigt, följa upp all skolfrånvaro och att anpassa skolgången. Socialtjänstens insatser var kartläggning av individens nätverk och orsaker till hemmasittandet, samt erbjuda insatser som exempelvis hemterapeut, kontaktperson och familjehem. Hur skola och socialtjänst samverkar upplevdes olika mellan respondenterna. Vår slutsats var att det behövs en arbetsmetod, där skola och socialtjänst kan samverka och som möjliggör snabba insatser för både elev och föräldrar.

I denna studie undersöks vilka grupper av faktorer som bäst predicerar elevers skolkande. Med utgångspunkt i tidigare kvalitativa studier och forskning, undersöks orsaker till skolk med kvantitativ ansats, utifrån 5 458 15-åriga elevers enkätsvar från 2015 års PISA-undersökning. Skolfaktorer, hem- och familjefaktorer samt individfaktorer jämförs med varandra, och det visar sig att dessa tre bidrar med ungefär lika stor förklaring till elevers skolkande. Intressant är att mobbning enligt denna studie inte verkar samvariera med elevers skolk.

Syftet med vår intervjustudie är att analysera specialpedagogens konstruktioner beträffande det praktiska arbetet och yrkesrollen inom elevhälsan relaterat till elever med problematisk frånvaro. En av studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism där individen betraktas som en social varelse som genom interaktion, samarbete och kommunikation konstruerar och rekonstruerar social verklighet. Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativ metod genom insamling och analys av sju semistrukturerade intervjuer. Specialpedagogernas konstruktion av det praktiska arbetet skiljer sig åt beroende på om pedagogen arbetar nära eleven eller mer övergripande och har mindre kontakt med eleven. Specialpedagogernas konstruktion av yrkesrollen skiljer sig åt beroende av på vilken nivå i organisation de arbetar - övergripande riktad mot flera skolenheter eller riktat bara mot en skolenhet. Studiens aktörer betonar vikten av goda relationer med elev och vårdnadshavare för ett framgångsrikt arbete. Yrkesrollen som återkommande konstrueras och rekonstrueras i beskrivningar är rollen som samverkans­koordinator ”spindeln i nätet” såväl inom elevhälsa, inom skolan, med externa kontakter och med elever och vårdnadshavare. Brister i samverkan mellan dels olika yrkeskategorier och mellan skola och hem, dels beträffande elevens delaktighet kring sin egen situation återges som en dimension som påverkar elevens förutsättningar för att komma tillbaka till skolan.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur rektorer och specialpedagoger beskriver det förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet kring problematisk skolfrånvaro. Den tidigare forskningen visar att begreppet problematisk skolfrånvaro är komplext. Att inte närvara i skolan kan bero på en mängd olika saker och skolfrånvaron måste därmed utgå från respektive elevs behov och förutsättningar. De teoretiska utgångspunkterna för detta arbete är KASAM, känsla av sammanhang, och det relationella perspektivet.Resultatet i denna studie visar att även rektorer och specialpedagoger upplever att problematisk skolfrånvaro är ett komplext begrepp, vilket påverkar deras praktiska arbete med skolfrånvaro. Elever med en NPF problematik i kombination med en annan riskfaktor såsom psykisk ohälsa, lärandesvårigheter, sociala svårigheter eller skolkultur saknar resurser att hantera den stressfulla miljö dagens skola medför. Resultatet i denna studie visar även att för att vända den problematiska skolfrånvaron krävs en fungerande samverkan mellan skola och vårdnadshavare samt mellan skolan och andra instanser såsom BUP, barn och ungdomspsykiatrin, och socialtjänst.

No description available.

I Sverige omfattas alla elever från förskoleklass till årskurs nio av skolplikt, men ändå har många elever hög frånvaro. Problematisk skolfrånvaro är ett globalt samhällsproblem som kan ge allvarliga konsekvenser för eleven både nu och i framtiden, vilket dessutom leder till stora samhällskostnader. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesverksamma inom skolan beskriver och upplever utmaningar och möjligheter i arbetet med problematisk skolfrånvaro. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med olika aktörer i skolan som aktivt arbetar med frågan: rektor, specialpedagog och socionom i skolan. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys och Bronfenbrenners ekologiska systemteori. De huvudsakliga utmaningarna som beskrevs vid intervjuerna var brist på ekonomiska och materiella resurser, organisatoriska hinder, tid och svårigheter att bygga en god relation till elev och vårdnadshavare. De övergripande förutsättningarna och möjligheterna som beskrevs var tidig kartläggning och insatser, god relation och allians med elev och vårdnadshavare, helhetsperspektiv, samverkan med socialtjänst samt närvarokultur på skolan. Resultatet av studien visade dessutom att de skolor med professionen “socionom i skolan” hade större utrymme för att arbeta uppsökande med elever med problematisk skolfrånvaro, något som de skolor utan denna resurs beskrev som något de saknade. Utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori är det tydligt att arbetet med problematisk skolfrånvaro är komplext och gränsöverskridande samt behöver förstås ur ett större perspektiv än skolans fyra väggar. Teorin tydliggör hur elevens olika nätverk, miljöer, skeenden och samhälleliga kontext påverkar dennes skolsituation och attityd gentemot den. Slutligen relateras studiens resultat till teorin samt tidigare forskning som tillsammans pekar på att problematisk skolfrånvaro är ett växande problem, att det kan leda till allvarliga konsekvenser samt att arbetet är relationellt och behöver förstås ur ett helhetsperspektiv.

Problematisk skolfrånvaro har associerats med en rad olika negativakonsekvenser för individen såväl som för familjen, skolan och ävensamhället i stort. Strategierna för att hantera problemet och minska antaletfrånvarande elever är många och varierande. Syftet med dennalitteraturöversikt är att sammanställa och kategorisera de orsaker ochlösningar som anges i nordisk forskning. Studien är baserad på 12vetenskapliga, referentgranskade artiklar som berör varierande områden avämnet problematisk skolfrånvaro. Resultatet visar att problematiskskolfrånvaro är ett mångfacetterat problem som innefattar psykologiska,somatiska, sociala och strukturella faktorer. Studien bidrar med insikt i hurnutida forskning resonerar kring orsaker och lösningar till problematiskskolfrånvaro. Sammanvägningen av samtliga artiklar visade att störst fokushamnade på individ och interaktionsnivå.

Elevers ogiltiga frånvaro från yrkesförberedande program på gymnasiet - Varför skolkar elever? / Students'unlawful absence from vocational programme in upper secondary School - Why do students skip school?

Belin, Mikael. (2005). En studie i vaneskolk. (A study in habitual truancy). Skolutveckling och ledarskap, lärarkunskap för lärare i yrkesämnen, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att få fram ett underlag för att hantera problemen med vaneskolkande elever. Arbetet ger en genomgång av den tidigare forskning som presenterats i ämnet. Detta baseras huvudsakligen på enkätundersökningar som visar att det finns mängder med yttre orsaker till att eleverna skolkar. Med hjälp av en kvalitativ studie på före detta vaneskolkande elever ville jag få svar på mina frågor. Dessa resultat visar inte att man kan se några yttre orsaker till vaneskolkandet. Istället visar resultaten att mina elever bland annat att de har en stabil social situation, de idrottar och har en positiv framtidssyn. Däremot har de känt sig väldigt trötta och i vissa fall väldigt lata. De anser också att ingenting utifrån hade kunnat få dem att gå tillbaks till skolan. De har själva tagit ett eget beslut att börja sköta sina studier.