Sammanfattning Syfte Syftet med min uppsats har varit att ta reda på vad det finns för orsaker till att en del elever inte deltar i idrottsundervisningen. Min förhoppning med detta är att öka förståelsen för dessa orsaker så att man lättare ska kunna få med dessa elever i sin undervisning. metod Jag har använt mig av intervju som metod. Åtta elever i årskurs 7-9 tillfrågades om de ville delta helt anonymt. Jag använde mig av en intervjumall under intervjun och ställde följdfrågor där det behövdes. Intervjuerna gjordes i ett rum där vi kunde tala ostörda och spelades in på min telefon. Resultat Av de 8 elever som jag har intervjuat kände sig 2 stycken rädda att förstöra för laget, att känna sig dåliga och de upplevde obehag då övriga ibland kunde skratta då de gjorde fel på något vis. Vanliga skäl att uppge för att inte behöva delta i idrottsundervisningen var att de var skadade eller sjuka, eller att de glömt kläder. Ett annat sätt att slippa delta var helt enkelt att inte närvara, det vill säga att skolka 2 av eleverna upplevde obehag inför att visa sig nakna i omklädningsrummet. Eleverna som jag har intervjuat kommer från familjer där idrott och motion inte har en självklar plats. Det visade sig också under mina intervjuer att undervisningen många gånger upplevdes som tråkig och att de fick göra samma sak under för många lektioner. De moment som kunde vara svåra att förstå som till exempel orientering upplevdes också som alltför tråkiga för att eleverna skulle delta. Slutsats Idrottsläraren står inför en svår uppgift att få alla elever att uppnå målen i ämnet eftersom det är ett ämne där det blir väldigt tydligt vilka som kan och inte kan. Rädslan för att misslyckas blir inte hanterbar för de elever som är svagare i ämnet. Detta gör att de undviker att delta trots att de är medvetna om att det inverkar starkt på deras betyg. Om eleverna känner sig trygga med sina klasskamrater och vågar misslyckas blir det lättare att bedriva undervisningen med gott resultat för fler elever. Om det är möjligt oftare erbjuda fler än ett alternativ för eleverna så att de känner att de själva har en valmöjlighet vore bra. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Vad innebär det att tillhöra en subkultur och har det någon påverkan på ungdomars attityder idag? Är det lika utpräglat som under 70-talet när punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klädsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte är att undersöka om attityd till skolan kan härledas till subkultur. Frågeställningen är följande: Går det att härleda elevers attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utsträckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt område? Som metod valde vi att göra en enkätundersökning genom ett bekvämlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första år på gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkäten i fyra skilda områden i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjälp av regressionsanalys och frekvenstabeller. Vi fick också kvalitativa svar på öppna frågor, som gav en djupare förståelse för materialet. Resultatet visade att vi utifrån vår urvalsgrupp inte kan se om attityd till skolan går att härledas till subkultur. De flesta av informanterna påstod att det inte hade någon alternativ stil och de musikstilar som var populärast att lyssna på var hiphop, RnB, rock, pop och techno/trance/house. Vi kunde urskilja olika förklaringar till skolk beroende på område. En slutsats vi har dragit är alltså att det finns olika skolattityder som yttrar sig i skolk och dessa kan härledas till området men inte till subkultur.

Skolk innebär olovlig frånvaro från skolan och det finns undersökningar som visar på att skolk är ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation där misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns både kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jämfört med icke skolkande elever. Det finns olika svar på var skolk beror på enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken är att bland eleverna som skolkade är det vanligt med bristande tillsyn från föräldrarna och missbruk hos föräldrarna, så kallade familjerelaterade faktorer. När det gäller skolrelaterade faktorer till skolk är bristen på uppmuntran att närvara i skolan en faktor som påverkar och andra förklaringar är missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete är att utifrån kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och personal inom elevhälsan undersöka hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk. För att få fram ett relevant underlag har jag som metod valt att göra en kvalitativ studie som står för forskning där datainsamlingen fokuserar på data i form av till exempel kvalitativa intervjuer. Jag har valt att intervjua personal på en skola i Mellansverige, år 6-9, och bland informanterna finns både lärare, rektor och personal ur elevhälsan. Jag har också använt mig av litteratur, rapporter och avhandlingar som berör skolk som jag applicerat på intervjusvaren i analysen. Jag kom fram till att skolpersonalen visar en god vilja att arbeta för att elever inte ska skolka då det finns mycket negativt med ett sådant beteende. Dels är skolk en indikator på att något inte är bra kring eleven, oftast något på det sociala planet, och dels kan det leda till asociala beteenden som kriminalitet. Oro finns också för att en elev som skolkar påverkar andra att göra likadant och dessutom kan elever som skolkar få problem att sköta sitt arbete som vuxen. Dessutom har jag under arbetes gång utvecklat flera idéer kring fortsatt forskning på området.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket?Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder. Dels att skolan bör visa ett intresse för den romska kulturen, men även få med föräldrarna i det skolkförebyggande arbetet samt införa ett belöningssystem som ska ge utdelning när barnen inte skolkar. / Romany children and school – A case study

Syftet med den här studien är att undersöka vilka individuella, sociala och skolrelaterade faktorer som orsakar skolfrånvaro bland årskurs 9 i Umeå kommun. Metoden som användes var kvantitativ och materialet samlades in genom en digital enkätstudie som innehöll 22 frågor. I studien deltog det 92 respondenter fördelat på 5 skolor i centrala Umeå. Det insamlade materialet analyserades genom univariata och bivariata sambandsanalyser, där det samlade materialet presenteras i form av tabeller och diagram. I studien framgår det att det finns starka korrelationer mellan skolfrånvaro och individuella, skolrelaterade och sociala faktorer. De mest förekommande orsakerna till skolfrånvaro visade sig vara sömnbrist, inlärningssvårigheter, stödet hemifrån med skolarbetet och hur väl fungerande relationen är med personal på skolan. Slutsatsen av det analyserade materialet är att enstaka faktorer kan påverka skolfrånvaro men att den mest påtagliga orsaken är att olika faktorer tillsammans påverkar den totala frånvaron.

Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att skolka. Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande. Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro? Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar? Vad motiverar eleverna att gå till skolan? Vad tror eleverna är orsaker till skolk? Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron? För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät. Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform. Eleverna nämnde skolsvårigheter, dåliga kamratrelationer och brister i skolklimatet som orsaker till skolk. En anpassad lärmiljö utifrån elevens behov och en positiv, in lyssnande och uppmuntrande lärare bidrar enligt dem till ökad skolnärvaro. Endast hälften av föräldrarna har kännedom om skolans agerande och rutiner vid ogiltig frånvaro.  Föräldrarna upplever att skolan ska informera bättre kring rutinerna och arbetet med skolfrånvaro.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Studiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som väljer att inte delta på idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utläsa skillnader och likheter mellan de elever på en gymnasieskola som läser idrott och hälsa i ordinarie grupp och elever på samma skola som valt att läsa ämnet i mindre grupp.</p><p>Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats:</p><p>• Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion på fritiden, utbildning och upplevd hälsa?</p><p>• Vilka skäl kan enligt läraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda?</p><p>Metod</p><p>De metoder som valdes utifrån studiens syfte var såväl av kvantitativt som kvalitativt slag.</p><p>Med en kombination av metoderna såg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemområdet. En enkätstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm.</p><p>Urvalet bestod av två grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som går i gruppen som benämns med namnet idrott och hälsa i mindre grupp. Enkätstudien hade ett totalt bortfall på 38 %. Den kvalitativa intervjun genomfördes med idrottsläraren till dem som läser idrott och hälsa i mindre grupp. I analysen av data användes genomgående en signifikansnivå på 5 %. Spearmans korrelationstest, Chi2-test och Mann Whitney U-test användes för att mäta samband och finna likheter och skillnader mellan de två urvalsgrupperna.</p><p>Resultat</p><p>Den mindre gruppen upplevde idrottsundervisningen, både på gymnasiet och på grundskolan, som mer negativ än den ordinarie gruppen. Den största skillnaden mellan grupperna angående upplevelser i idrottsundervisningen kunde ses från tiden i grundskolan, skillnaden är statistiskt säkerställd. Omklädning och duschning är de två största faktorerna till varför eleverna har negativa upplevelser av idrottsämnet. Eleverna i båda grupperna har en positiv inställning till idrott, motion och träning på fritiden. Den mindre gruppens elever är mycket mer missnöjda med sitt allmänna hälsotillstånd och sin kropp än den ordinarie gruppen. De flesta som väljer bort den vanliga idrotten gör det, enligt respondenten, på grund av psykiska besvär då de på något sätt känner ångest, oro eller ovilja att delta. Idrottsläraren i sig kan vara ett direkt skäl till varför många elever får psykiska besvär med idrottslektionerna.</p><p>Slutsats</p><p>Vår studie visar att många elever som har möjlighet att delta i idrottsundervisningen ändå väljer av olika anledningar att inte vara med. En förändring av idrottsundervisningen måste göras då den tappar mark mot övriga ämnen och på så sätt förlorar status. Vidare visade denna undersökning att det är främst psykiska orsaker som gör att eleverna inte deltar i undervisningen. Anledningen till att vissa elever känner på detta sätt kunde bero på flera olika faktorer men vi tycker oss se två stora variabler som sticker ut från de övriga. Dessa två är lärarens påverkan och undervisningsformen på den individanpassade idrottsundervisningen.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som väljer att inte delta på idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utläsa skillnader och likheter mellan de elever på en gymnasieskola som läser idrott och hälsa i ordinarie grupp och elever på samma skola som valt att läsa ämnet i mindre grupp. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: • Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion på fritiden, utbildning och upplevd hälsa? • Vilka skäl kan enligt läraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda? Metod De metoder som valdes utifrån studiens syfte var såväl av kvantitativt som kvalitativt slag. Med en kombination av metoderna såg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemområdet. En enkätstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm. Urvalet bestod av två grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som går i gruppen som benämns med namnet idrott och hälsa i mindre grupp. Enkätstudien hade ett totalt bortfall på 38 %. Den kvalitativa intervjun genomfördes med idrottsläraren till dem som läser idrott och hälsa i mindre grupp. I analysen av data användes genomgående en signifikansnivå på 5 %. Spearmans korrelationstest, Chi2-test och Mann Whitney U-test användes för att mäta samband och finna likheter och skillnader mellan de två urvalsgrupperna. Resultat Den mindre gruppen upplevde idrottsundervisningen, både på gymnasiet och på grundskolan, som mer negativ än den ordinarie gruppen. Den största skillnaden mellan grupperna angående upplevelser i idrottsundervisningen kunde ses från tiden i grundskolan, skillnaden är statistiskt säkerställd. Omklädning och duschning är de två största faktorerna till varför eleverna har negativa upplevelser av idrottsämnet. Eleverna i båda grupperna har en positiv inställning till idrott, motion och träning på fritiden. Den mindre gruppens elever är mycket mer missnöjda med sitt allmänna hälsotillstånd och sin kropp än den ordinarie gruppen. De flesta som väljer bort den vanliga idrotten gör det, enligt respondenten, på grund av psykiska besvär då de på något sätt känner ångest, oro eller ovilja att delta. Idrottsläraren i sig kan vara ett direkt skäl till varför många elever får psykiska besvär med idrottslektionerna. Slutsats Vår studie visar att många elever som har möjlighet att delta i idrottsundervisningen ändå väljer av olika anledningar att inte vara med. En förändring av idrottsundervisningen måste göras då den tappar mark mot övriga ämnen och på så sätt förlorar status. Vidare visade denna undersökning att det är främst psykiska orsaker som gör att eleverna inte deltar i undervisningen. Anledningen till att vissa elever känner på detta sätt kunde bero på flera olika faktorer men vi tycker oss se två stora variabler som sticker ut från de övriga. Dessa två är lärarens påverkan och undervisningsformen på den individanpassade idrottsundervisningen.

De metoder som används i undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning kompletterad med en kvantitativ enkätundersökning. De kvalitativa intervjuerna var den huvudsakliga datainsamlingsmetoden. Enkäten var den sekundära och ett komplement för att få ett bredare underlag. Intervjuerna beskrivs under fyra olika kategorier och enkätresultatet redovisas i stapeldiagram. Resultaten visar att eleverna skolkar av många olika orsaker såsom fysisk och psykisk trötthet, stress, kamratpåverkan, brister i undervisningen, brist på motivation, intresse och uthållighet. Dessa aspekter kan grupperas i fyra olika typer av förklaringar; individ-, skol-, kamrat- samt familjerelaterade faktorer. De elever som deltog i studien framhåller en god relation och ett gott bemötande av läraren som viktigt för att inte skolka. Eleverna vill ha inflytande över sin skolsituation och engagerade lärare som skapar intressanta lektioner.Slutsatsen blir att det är viktigt att upptäcka hög frånvaro tidigt och försöka motivera eleverna till fortsatta studier. Problemet är komplext och det finns inte en lösning som passar alla. Man får göra individanpassade lösningar för varje elev.

Syftet med undersökningen har varit att studera hur ett antal elever på IV-programmet med matematiksvårigheter har upplevt sin matematikundervisning i grundskolan. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Studien har haft en retrospektiv karaktär där eleven i efterhand har sett tillbaka på vad som hänt i grundskolan och matematikundervisning. Eleverna som intervjuades var tio stycken, 16-19 år gamla. I analysen av resultatet framkom att elevernas matematikupplevelser ofta överskuggades av andra minnen. Många av eleverna hade upplevt mobbing i skolan under längre tid vilket medfört både skolsvårigheter och längre frånvaro från skolan. Tre av eleverna upplevde svårigheter i matematik redan från årskurs 1. De allra flesta av de intervjuade fick svårigheter med matematiken i årskurs 4. De talade om hur tempot blev högre och uppgifternas svårighetsgrad ökade. De fick svårt att hänga med i undervisningen och för några av dem blev skolk en lösning på problemet.  De flesta av eleverna har haft specialpedagogiskt stöd individuellt eller i särskild undervisningsgrupp. Slutsatsen dras att det inte går att förutsätta att elever på IV-programmet har specifika matematiksvårigheter. Man kan notera att de har någon typ av svårighet och att skälet bör utredas genom samtal med eleven.