Som blivande bildlärare har jag i detta examensarbete intresserat mig för hur jag kan använda mig av den stora resursbank av webbaserade videolektioner som visar bildskapande tekniker. Bildämnet är oerhört brett och komplext när eleverna ska lära sig skapa med olika bildtekniker och material, analysera och vara uppmärksam på sin egen process. Att det på internet finns mängder av videoklipp som kan visa varierande sätt att lösa en uppgift och använda sig av en teknik kan verka revolutionerande för en bildlärare som ska hjälpa en hel klass elevers frågor under 60 min. En intressant fråga som kommer med detta är vad som egentligen visas och sägs i dessa videor och hur eleverna tolkar och därmed lär sig av dem. Jag har därför fokuserat innehållet i videorna och hur det avkodas med frågeställningen: Hur avkodas webbaserade videolektioner för bildundervisning och hur skiljer sig olika användares avläsningar? Genom intervjuer med fyra informanter i gymnasiet år 3 samt en vuxen ekonomistudent har jag fått syn på vad som kan vara viktigt i skapandet av videolektioner för att vinna förtroende och hålla kvar tittarens uppmärksamhet. Jag har använt mig av Stuart Halls modell för encoding/decoding (kodning och avkodning) för att se hur informanterna avkodar innehållet i enlighet med hur jag tolkat att avsändaren av videolektionen har kodat in olika budskap i videon. Jag har också använt mig av teorier om retorik för att förstå varför det är viktigt att se personen som talar i videon. Undersökningen har också visat att genuskonstruktioner följer traditionella mönster i videolektioner på nätet och att detta har konsekvenser för avkodningen och för intresse, känsla av tillhörighet och fokus hos tittaren. Detta har jag undersökt i gestaltningsarbetet där jag utifrån två videolektioner tagna från internet har skapat ett tredje videoklipp där jag satt samman olika visuella tecken från de två ursprungsklippen. I det tredje, sammansatta klippet har tecknens betydelser förskjutits på olika sätt, främst genom att traditionella genuskonstruktioner har problematiserats.

Det finns en uppsjö av böcker och filmer som förklarar ridecymbalteknik och hur olika ridecymbalmönster ska spelas. Däremot saknas beskrivningar på ridecymbalteknik kopplat till handrörelser istället för rytmisering. I den här uppsatsen har ridecymbaltekniker undersökts och hur dessa kan läras ut inom ramen för kategorin tutorials på Youtube. Först studerades 18 Youtube-klipp och därefter genomfördes en kategorisering av ridecymbalteknikerna utifrån ett tekniskt perspektiv. Därefter valdes fem stycken av dessa tutorials som sedan analyserades utifrån ett multimodalt perspektiv. Studien har resulterat i att jag har fått mer kunskaper om ridecymbaltekniker och hur multimodalitet kan användas i undervisning både digitalt som analogt och betonar hur tutorials på Youtube kan ses som ett komplement till den traditionella undervisningen. Studiens fördjupning har även gett upphov till utökade tekniska och multimodala mer detaljerade kunskaper som kan kopplas till tidigare studier om exempelvis timing och multimodala aspekter som handlar om lektionsupplägg och lärarpersonligheter. / There exists a vast variety of books and movies that explain ride cymbal technique and how different patterns are supposed to be played. On the other hand there is a lack of descriptions of ride cymbal technique connected to hand movements instead of rhythmisation. In this thesis I have been investigating ride cymbal techniques and how to teach the subject. Firstly I chose to study 18 Youtube clips and subsequently five out of these which were then analysed from a multimodal perspective. The study has given me more knowledge about ride cymbal techniques and how to apply multimodality both digitally and analogically. It also shows how Youtube tutorials can complement traditional teaching approaches. The elaboration of the study has given rise to expanded more detailed knowledge related to earlier studies about for example timing and multimodal aspects regarding lesson set-up and teacher personalities.