No description available.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar kring klass utifrån deras berättelser om sin egen bakgrund och om sina elevers bakgrund. Anledningen är att vi har saknat normkritik ur ett klassperspektiv. Vi har intervjuat sex grundskollärare på fem skolor i Malmö. Intervjuerna bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Empirin har analyserats utifrån teorier om klass och normkritisk pedagogik. Vår studie bygger på frågan: “Vilka normativa klassprofiler hittar vi i lärarnas berättelser om sig själva och om sina elever?”. Vi kommer fram till att lärarnas berättelser återkommande bekräftar en medelklassnormativitet i skolan. En tydlig klassprofil som lyser igenom är också den som utgår från ett medelklassperspektiv. Forskningen är relevant för att skapa en medvetenhet kring klass och klassåterskapande praktiker.

The present study investigates how students encounter and interpret images based on their individual perspectives and previous experiences. The research questions are how students’ cultural capital can be understood based on their visual encounters and preferences, and what ways they use their cultural capital to interpret a surrealistic photo. The concept cultural capital is based on field theory. A web-based questionnaire with photo-elicitation was constructed, with basis in qualitative methodology. Participants consisted of 15 students, aged 15, from an elementary school in the South of Sweden. Results indicate that participants have different forms of cultural capital and seek out images based on personal interests. The environments where visual meetings take place are largely digital, and peers as well as the art-teacher encourage these creative activities. The participants demonstrate awareness of the world and global/human issues, which they use to decode and create narratives about a surreal photo. Pedagogic consequences include that the art teacher should function as a cultural intermediary, engage in, and adapt teaching to students’ digital visual interests, and cultural capital.

Kunskapsöversiktens syfte är att redogöra för hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolframgång sett till tidigare forskning. Den tidigare forskningen som presenteras i kunskapsöversikten betonar en enighet om att socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolgång, vilket belyser att denna förståelse kan vara viktig att bära med sig inom skolan. Problematiken som kunskapsöversikten betonar är inte central endast för lärarna och oss blivande lärare utan än mer viktig för utbildningssystemet i sin helhet, eftersom förändringar främst sker på en högre nivå. Metoden för arbetet utgörs av en informationssökning i databaserna SwePub och EBSCO, materialet som återfunnits vid sökproccesserna presenteras under resultatsdelen i kunskapsöversikten.    Resultatet i denna kunskapsöversikt redogör för tre aspekter av socioekonomisk bakgrund: dessa är socioekonomisk status ur ett psykologisk perspektiv, utbildningskapital kopplat till Pierre Bourdieu och slutligen socioekonomisk bakgrund kopplat till geografisk hemvist. Dessa tre aspekter av socioekonomisk bakgrund kan förstås utifrån en kunskapsmässig, en social och en ekonomisk dimension av socioekonomisk bakgrund. Slutsaten i kunskapsöversikten betonar att det inte är socioekonomisk bakgrund i sig självt som påverkar elevens skolframgång. Snarare handlar det om de effekter som socioekonomisk bakgrund har. Dessa effekter kan bestå av brist på kulturellt kapital, ens förvärvade utbildningskapital eller ens geografiska hemvist.

År 2015 var Sverige det land som tog emot flest ensamkommande barn i förhållande till sin befolkning i Europa. Eftersom ensamkommande barn flyr utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare, är de särskilt utsatta vid ankomsten till Sverige. Det finns bristfällig kunskap om ensamkommande flickors utsatthet och deras behov av stöd är ouppmärksammat.  Forskningen om ensamkommande flyktingbarn inkluderar sällan könsrelaterade dimensioner, trots att det kan förekomma olika kulturella förväntningar på pojkar och flickor vid flykten. Därför är syftet med vår studie att öka kunskapen och förståelsen för ensamkommande flickors utsatta situation och behov av stöd, samt undersöka hur yrkesverksamma bemöter detta i socialt arbete. Syftet kommer besvaras med stöd av ett kulturellt perspektiv. Vi valde att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar eller har arbetat med ensamkommande flickor. Resultatet av studien visade att det finns en utsatthet hos ensamkommande flickor. De kommer ensamma, förlorar sin grupptillhörighet och möter ett nytt samhälle med annan kultur och syn på könsroller, gentemot deras ursprungsländer. Vidare visar resultatet att ensamkommande flickor ses som en tyst osynlig grupp som riskerar att inte få det stöd som de behöver. Ett viktigt resultat är även att vid yrkesverksammas bemötande med ensamkommande flickor, bör det finnas djupare kunskap och förståelse kring flickornas kulturella bakgrund. Resultatet har tolkats utifrån Geert Hofstedes kulturdimensionsteori samt hur det förhåller sig till tidigare forskning.

Trots att många ser klassbegreppet som en relik från en svunnen tid så är det ändå lika relevant idag som då, och ett av sätten som klass kan ta sig mest i uttryck är kommunikation människor emellan. All kommunikation är inte likvärdig, och det kan finnas stora skillnader i kommunikation online jämfört med i verkliga värden men även också inom dessa digitala sfärer. Därför kommer denna uppsats presentera en kvantitativ undersökning som ska försöka se om det finns något samband mellan olika klassuttryck och vart det postas online. Som teoretisk ryggrad används Pierre Bourdieus kapitalbegrepp, där socialt, kulturellt, ekonomiskt och lingvistiskt kapital kommer att vara viktigast. Materialet hämtas ur två stycken subforum på Flashback.se, kapitalet kommer att operationaliseras och mätas för att sedan se om det finns ett samband mellan vilket subforum saker postas i och hur mycket kapital som finns. Slutsatsen som kunde dras var att det enda statistiskt signifikanta samband som kunde hittas var mellan det sociala kapitalet och subforumet Hem, bostad och familj. Det visade sig så att det är 14% mer sannolikt att socialt kapital finns i subforumet Hem, bostad och familj än att det finns i subforumet Fordon.

Background Many patients especially from minority backgrounds are typically faced with cultural barriers during health care encounters and this hinders the delivery of culturally competent healthcare. This study seeks to understand how cultural barriers faced by patients are crucial in attaining the delivery of culturally competent healthcare. Aims   The aim of this study is to examine cultural barriers in the delivery of healthcare services from the  patient’s perspective. Method The method is a literature review based on qualitative primary research. Ten articles were selected from the CINAHL, PUBMED and Google scholar databases. All articles selected were published between 2010 and 2020. The quality of the articles used were assessed using a review template for qualitative studies. Data was analysed using the literature review matrix method.  Results The results suggest that four main cultural barriers from the perspectives of patients impacted healthcare delivery. These cultural barriers included the following; communication problems arising during verbal and nonverbal interactions, mistrust and discrimination arising as a result of previous contact with the health care system, socio-economic status and finally low propensity to seek healthcare.  Conclusion   To conclude it is evident that patients face a plethora of cultural barriers during their interactions with health care services and their experiences can be shaped by a number of variables and factors. These cultural challenges hinder accessibility to proper health care services might lead to inequality in the provision of health care services. / Bakgrund Många patienter, särskilt de med minoritetsbakgrund, står vanligtvis inför kulturella barriärer när de blir bemötta av hälso-och sjukvårdspersonal. Detta hindrar utformandet av kulturellt kompetent vård. Studien syftar till att förstå hur kulturella barriärer som patienter står inför är avgörande för att uppnå kulturellt kompetent omvårdnad. Mål Syftet med denna studie är att undersöka kulturella barriärer vid leverans av vårdtjänster ur patientens perspektiv. Metod Metoden är en litteraturstudie baserad på kvalitativ primär forskning.Tio artiklar valdes från databaserna CINAHL, PUBMED och Google. Alla utvalda artiklar är publicerade mellan 2010 och 2020. Kvaliteten på de artiklar som valdes är granskade med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier. Data analyserades med hjälp av litteraturgranskning enligt en matrismetod. Resultat Analysen och resultaten från studien tyder på att fyra huvudsakliga kulturella barrier ur patientens perspektiv hade avgörande inverkan på bemötandet inom vården. Dessa kulturella barriärer inkluderade följande; kommunikationsproblem som uppstår under verbala och icke-verbala interaktionen, misstro och diskriminering till följd av tidigare kontakt med hälso- och sjukvården, socioekonomisk status och slutligen låg benägenhet att söka vård som är vanligt för människor med samma kulturella bakgrund. Slutsats Avslutningsvis är det uppenbart att patienter möter kulturella barriärer under sin interaktion med vården och deras erfarenheter kan formas av ett antal variabler och faktorer. Dessa kulturella utmaningar hindrar adekvat tillgång till hälso sjukvård och kan leda till ojämlikhet i tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster.

Denna studie har haft som syfte att undersöka och analysera traditionella könsmönsters påverkan på unga kvinnors upplevda utbildningsbehov. För att uppfylla syftet har studien avsett att besvara följande frågeställningar: Varför upplever unga kvinnor ett utbildningsbehov efter gymnasiet? Hur kan unga kvinnors utbildningsval i gymnasiet förstås och diskuteras utifrån ett genusperspektiv? Hur kan unga kvinnors investering i högre utbildning förstås och diskuteras utifrån ett klassperspektiv? För att uppfylla syftet har studien tagit avstamp från den kvalitativa ansatsen och detta för att söka djupare förståelse för det studerade fenomenet. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter består av ett målinriktat urval med följande kriterier: (1) kvinnor, (2) åldersspann mellan 20 och 30 år, (3) påbörjat en högre utbildning, (4) Universitets- och högskoleutbildning 3 år eller längre.  Studiens resultat visade på hur samtliga respondenter hade valt ”typiskt” kvinnodominerande programval på gymnasiet. Ett val som främst baserades på en vana och trygghet. Valet av program resulterade sedan i en upplevd missnöjdhet kring den arbetssituation de hamnade i efter gymnasiet. Denna missnöjdhet berodde främst på låga löner, dåliga arbetstider och begränsat inflytande över arbetets utförande. Av resultatet att tyda kan unga kvinnors utbildningsval genom ett genusperspektiv förstås som den konsekvens av att kvinnor och män socialiseras in i olika utbildningar och yrken på grund av deras kön. Mot bakgrund till detta såg respondenterna därför den högre utbildningen som ett verktyg i deras längtan efter en mer önskvärd framtid. Vidare kan man av resultatet tyda hur unga kvinnors investering i högre utbildning ur ett klassperspektiv kan förstås genom att den högre utbildningen anses inneha ett högt symboliskt värde. Ett värde som kvinnorna kan investera i för att höja sitt kulturella kapital och på så sätt öka tillgångarna av vinster och fördelar i framtiden efter deras avklarade utbildning. / The purpose of this study was to investigate and analyze the impact of traditional gender patterns on young women's perceived educational needs. To fulfill the purpose, the study was intended to answer the questions: Why do young women experience a need for education after high school? How can young women's educational choices in high school be understood and discussed from a gender perspective? How can young women invest in higher education understood and discussed from a class perspective? To fulfill the purpose, the study has taken its starting point in the qualitative approach and this in order to seek a deeper understanding of the studied phenomenon. The empirical material has been collected through six semi-structured interviews. The selection of respondents was made through a targeted one with the following criteria: (1) women, (2) age range between 20 and 30 years, (3) has started higher education, (4) University and college education 3 years or longer. The results of the study showed that all respondents had chosen "typical" female-dominant program choices in high school. A choice that was mainly based on habit and security. The choice of program then resulted in a perceived dissatisfaction with the work situation they ended up in after high school. This dissatisfaction was mainly based on low wages, poor working hours and generally limited impact at work. From the results to be interpreted, young women's educational choices through a gender perspective can be understood as the consequence of women and men being socialized into different educations and professions because of their gender. Against this background, the respondents therefore saw higher education as a tool in their longing for a more desirable future. Furthermore, the results can indicate how young women's investment in higher education from a class perspective can be understood by the fact that higher education is considered to have a high symbolic value. A value that women can invest in to increase their cultural capital and thus increase the assets of profits and benefits in the future after their completed education.

This study presents the ways secondary school students and their teachers view representation in religious education lessons and how to use the students as a resource for education. With the help of eight qualitative interviews with three certified religious education teachers and five of their students, material was collected to be analysed and discussed in the light of earlier research and Pierre Bourdieu’s theory on religious and symbolic capital. The results show that the students are all positively inclined towards listening to classmates or other religious practitioners as they inform them of new perspectives. However, the results also show that the students themselves have a tendency to feel uncomfortable when the teacher turns to them for religious thoughts or experiences due to judgements from classmates. In Bourdieu’s terminology it is possible to state that when the teacher recognizes a student's high religious capital this often collides with the student's symbolic capital. This in turn creates a conflict within the student and contributes to feelings such as stress and anxiety. The results also show that the teachers are unaware as to how the students feel about being used as a resource since they both operate in opposite fields and prioritize different capitals. Since the students are positively inclined to listen to different religious thoughts and experiences the religious education classrooms would benefit from elements such as guest speakers and study visits. This would create a classroom impacted by representation with a safe climate that would offer the student increased understanding. When this is accomplished the student would be encouraged to speak up in the classroom without the stressful feeling of receiving judgment from classmates.

The purpose of this essay is to examine and compare the cultural heritage work within the four municipalities in northern Värmland, and to see what motivates the preservation of sites classified as cultural heritage. The scientific method used in this essay is a qualitative descriptive idea analysis. The result of this essay has concluded that the northern municipalities in Värmland follow a set of rules and laws set by the Swedish governments appointed authority in the cultural district. But besides thet there is no cooperation or similar strategies between the municipality´s. The motives behind cultural heritage work are to strengthen the municipality´s growth both culturally and economically. This is done through heavy marketing of the different cultural heritage sites in the respective municipality to increase tourism, which leads to greater economic gains and puts the municipality´s on the map.