Den svenska skolan är ett av få områden som rör hela landets medborgare på ett påtagligt sätt. Pisaundersökningarna som gjordes 2006-2012 signalerade att allt inte stod rätt till med den svenska skolan. De visade på en för elevernas del negativ trend i ämnena matematik, språk och naturvetenskap. Under samma tidsperiod kom en mängd olika reformer som alla syftade till att öka den svenska skolans kvalitet beträffande kunskap och kompensatorisk förmåga. Studien skall undersöka hur skolans kompensatoriska uppdrag kommer till uttryck i två av de reformer som lanserades under denna tid. De reformer som undersöks är: det individuella valet och lärlingsprogrammet. Den metod som använts är kvalitativ textanalys som sedan har belysts utifrån Pierre Bourdieus teori om hur social, kulturellt, ekonomiskt kapital påverkas av det habitus som individen har erhållit. Studien har använt Pisaundersöknar som gjordes mellan 2006-2012 som bakgrund. Studien har därefter undersökt de två reformerna. En av studiens viktigaste slutsatser var att de undersökta reformerna har haft svårt att leva upp till skollagens mål; att skolan skall vara en institution som kompenserar eleven för skillnader i barnens/ungdomarnas behov för att tillgodogöra sig en likvärdig utbildning, det som brukar kalls det kompensatoriska uppdraget. Studien tyder även på att det kulturella och sociala kapitalet ärvs i den mening att det till övervägande del är barn till lågutbildade som inte klarar av att erhålla examina från någon av de undersökta reformerna.

Fritidshemmets relation till specialpedagogik har varit något oklar. Det har funnits tankar på att fritidshemmet innehåller specialpedagogiska ansatser i sin ordinarie verksamhet samtidigt som det efterfrågats externa specialpedagogiska stödåtgärder. I den här studien har fritidshemmets styrdokument undersökts för att klargöra hur det förhåller sig med förekomst och praktisk innebörd av specialpedagogiska inslag i fritidshemmets uppdrag. Styrdokumentens innehåll granskades utifrån begreppen delaktighet, differentiering och det kompensatoriska uppdraget, ur ett maktperspektiv i en diskursanalys. De specialpedagogiskt förankrade inslagen var rikligt förekommande och hade en betydande disciplinär funktion, som till stora delar kan härledas till skolans verksamhet och den specialpedagogiska tradition som finns där. För fritidshemmet verkar de specialpedagogiska inslagen normaliserande så att avvikare utkristalliseras. Det finns även en tendens till exkludering genom organisatorisk differentiering för elever som inte klarar normalitetskraven. Författarens slutsats är att fritidshemmet behöver en specialpedagogik som är utvecklad för fritidshemmets särart och som kan stödja den pedagogik och det förhållningssätt som finns där, samt en öppenhet med de disciplinära inslag som finns i verksamheten.

Studiens syfte är att öka kunskapen kring hur förskollärare uppmärksammar och agerar utifrån barns skilda socioekonomiska förutsättningar. Frågeställningarna ramar in arbetet ytterligare och fokuserar på tre delar, vilka skillnader som förskollärarna ser utifrån barns skilda socioekonomiska förutsättningar, hur de bemöter dem samt om förskolan reproducerar skillnader. I bakgrunden får läsaren en sammanfattning av förskolans styrdokument som pekar mot att förskolan ska kompensera för barns skilda hemförhållanden. Bakgrunden belyser att barns hemförhållanden har inverkan på hur deras liv formas och att konsekvenserna kan bli stora. Den teoretiska utgångspunkten tas i Bourdieus teori om hur socioekonomin befästs inom familjen men också inom skolväsendet. Studien har genomförts med intervju som metod där fyra förskollärare har intervjuats. Studien visade att alla förskollärare uppmärksammade skillnader i barns socioekonomiska förutsättningar, de gav exempel på skillnader i material, tillgång till socialt kontaktnät samt brister i barns omvårdnad, de berättade också om barns förmåga att samspela och vilka värderingar som barnen fått med sig från hemmet samt barns tillgång till upplevelser och erfarenheter. Studien visade att förskollärarna använde sig av strategier såsom att erbjuda barnen lånematerial, vara närvarande i barnens samspel och på så vis förankra förskolans värdegrund samt att skapa förtroendefulla relationer till hemmen. Det framkom att förskollärarnas uppfattningar skilde sig ifrågan om förskolan reproducerar barns skilda förutsättningar, några hävdade att deras verksamhet inte förstärkte barnens skilda förutsättningar medan andra ansåg att deras verksamhet absolut kan förstärka skillnaderna, särskilt i stressiga miljöer. De framkom exempel på lekmiljöer som reproducerar samt hur pedagogers förhållningssätt kan förstärka skillnader hos barnen. De berättade också om barn som hörs och syns mycket som tenderar att tillåtas ta mer plats och att förskolan på så vis förstärker de skillnader som uppstår utifrån skilda socioekonomiska förutsättningar.En slutsats som framkommit under studien är att förskollärarna är medvetna om skillnaderna mellan barns skilda socioekonomiska förutsättningar och utifrån det aktivt arbetar för att kompensera för skillnaderna. Resultatet visade också att förskollärare vittnar om att stress och brist på tid för reflektion skapar omständigheter som kan förstärka och reproducera skillnader mellan barns socioekonomiska förutsättningar.

Reading aloud is considered an important part of child development yet there are still many children who come to school with limited experience of being read to at home. Research has shown that a contributing factor as to why children have limited experience with reading aloud, linking it to their socio-economic background. In this study, I have therefore decided to investigate if teachers in primary schools feel that they need to have compulsory assignments to reduce disparities in terms of students' experiences of reading aloud at home and how they work to compensate for the lack of reading aloud. In this study, I used three semi-structured interviews where three respondents participated to create an understanding of the issues of this study. The study shows that all teachers read aloud for a series of different reasons. Respondents are well aware of the school's compensatory mission and feel that it is their duty to make up for the lack of reading aloud. / Högläsning anses vara en viktig del av barns utveckling ändå kommer många barn till skolan med begränsad erfarenhet av högläsning i hemmet. Forskning har visat att en bidragande orsak till elever varierade omfattning av högläsning i hemmet kan kopplas till deras socioekonomiska bakgrund. I denna studie har jag därför valt att undersöka om verksamma lärare på lågstadiet anser att de har ett kompensatoriskt uppdrag i att utjämna skillnader vad det gäller elevernas erfarenheter av högläsning i hemmet och hur de då arbetar för att kompensera bristen av högläsning. I denna studie använde jag mig av tre semistrukturerade intervjuer där tre respondenter medverkade för att skapa en förståelse angående de frågeställningar och det syfte denna studie har. Studien visar att samtliga lärare högläser om än i varierad utsträckning i ett kompenserande syfte. Respondenterna är väl medvetna om skolans kompensatoriska uppdrag och de anser att det är deras skyldighet att kompensera för bristen av högläsning.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar kring klass utifrån deras berättelser om sin egen bakgrund och om sina elevers bakgrund. Anledningen är att vi har saknat normkritik ur ett klassperspektiv. Vi har intervjuat sex grundskollärare på fem skolor i Malmö. Intervjuerna bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Empirin har analyserats utifrån teorier om klass och normkritisk pedagogik. Vår studie bygger på frågan: “Vilka normativa klassprofiler hittar vi i lärarnas berättelser om sig själva och om sina elever?”. Vi kommer fram till att lärarnas berättelser återkommande bekräftar en medelklassnormativitet i skolan. En tydlig klassprofil som lyser igenom är också den som utgår från ett medelklassperspektiv. Forskningen är relevant för att skapa en medvetenhet kring klass och klassåterskapande praktiker.

No description available.

Elevassistentens roll i skolan är omdiskuterad samtidigt som den är en viktig och växandeyrkeskategori. Att de elever som är i störst behov av stöd ska få stöttning av elevassistentersom ofta saknar relevant utbildning ses som ett problem bland annat när det gäller elevenskunskapsutveckling och sociala delaktighet. Enligt organisations- och systemperspektivet kanen av förklaringarna till en elevs skolproblematik ses i skolan som organisation ochverksamhet. Det här är ett outforskat område, därför valde vi i den här studien att undersökahur rektorer beskriver att de organiserar elevassistentens roll i skolan för att sedan jämförarektorernas beskrivning med elevassistenternas upplevelse. En kvalitativ forskningsstrategioch en jämförande forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer valdes som metod föratt få svar på studiens forskningsfrågor. Tre rektorer och tre elevassistenter från skolor i olikakommuner i landet intervjuades. Resultatet visar att det saknas rutiner angåendeelevassistentens roll när det gäller bland annat introduktion och samarbete för planering,bedömning och uppföljning. Rektorer uttrycker att de hellre vill ha utbildade pedagoger ochlärstudio än elevassistenter, samtidigt som det framkommer att elevassistenter behöveranställas i svåra lägen för en-till-en undervisning. Frågan är om pendeln håller på att svängafrån en inkluderande skolpolitik tillbaka mot tillrättalagda skolmiljöer och specialklasser?

I detta arbete undersöks några lärares föreställningar om kopplingar mellan språk, klass och skolframgång. Med utgångspunkt i skolans reflexiva förhållande till språket analyseras hur lärarna ser på arbetarklasselevers svårighet att förstå ett språk de inte är socialiserade i och hur denna syn påverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Tre lärare från två olika skolor har intervjuats och deras berättelser och upplevelser har tjänat som grund till analysen och teorierna. Två av intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats medan den tredje intervjun har utförts skriftligt då informanten inte har kunnat närvara. Med utgångspunkt i aktuell statistik om klassrelaterad differentiering i skolan stödjer sig denna studie på Bernard Lahires (2008) teser om det dissonanta mötet mellan arbetarklasselevernas praktiska förhållande till språket och skolans krav på ett reflexivt, objektifierat språk, samt på Basil Bernsteins (1975) kodteori kopplad till skolframgång och på Ann Runfors (2010) diskussion kring kategoriseringen och underkännandet av vissa elever i namn av utjämning. I analysen konstateras att lärarna gör en koppling mellan språk, klass och skolframgång och att denna koppling påverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Elever socialiserade i familjer med låg skolkapital tycks ha svårigheter att förstå skolans krav, då dess specifika språk och objektifierade kunskaper, konstruerade av de dominerande klasserna, inte motsvarar de språk och kunskaper dessa elever har med sig. Mest drabbade tycks dock vara arbetarklasspojkarna (med eller utan svensk bakgrund) då de är sämre förberedda till skolans språkpraktiker. Detta leder till en klass- och könsdifferentiering i skolresultaten och förvandlar på så sätt skolan till en sorteringsarena.

I och med en snabb utveckling av ett digitaliserat samhälle behöver skolan ständigt anpassa sig efter nya förutsättningar. Regeringens beslut att införa en nationell digitaliseringsstrategi i skolan innefattade att genom användning av digitala verktyg i skolan främja elevers kunskapsutveckling. Detta examensarbete genomfördes inom K-ULF-projektet, ett praktiknära samarbete mellan huvudmän, lärare och forskare, för att utveckla och undersöka användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. Syftet var att, genom ett praktiknära samarbete med lärare, utveckla en utbildande lärarhandledning. Lärarhandledningen designades för att stötta lärarnas planering av undervisning med det digitala verktyget GeoGebra, sådant att lärarna kan ge alla elever möjligheten att delta. Designen av lärarhandledningen genomfördes med stöd i designbaserad forskning. Det kompensatoriska uppdraget tolkades som att alla elever ska ges en möjlighet att gå från ritualiserat, imitativt lärande till utforskande, flexibelt lärande, genom en avritualisering. Detta operationaliserades i lärarhandledningen som att läraren planerar för att ställa avritualiserande frågor. Utveckling och undersökning skedde i tre cykler av att först designa lärarhandledningen och sedan utvärdera den. I första cykeln genomfördes intervjuer med lärare för att bilda en uppfattning om vad lärarna behövde för stöd, därefter designades en första prototyp som sedan utvärderades med hjälp av undersökning i en fokusgruppsintervju. I andra cykeln uppdaterades lärarhandledningen, varefter den återigen undersöktes i fokusgrupper. I tredje cykeln uppdaterades lärarhandledningen en sista gång. Det insamlade datamaterialet i intervjuundersökningarna bestod av videoinspelningar som transkriberades och analyserades med tematisk analys. Lärarna upplevde att de behövde stöd som gav säkerhet i användningen av GeoGebra, som inte var tidskrävande att använda och som underlättade planeringen för att eleverna ska arbeta utforskande. Resultatet bestod av den utvecklade lärarhandledningen, som innehöll ett lättöverskådligt flödesschema för planering, för att inte vara tidskrävande. Flödesschemat innehöll planeringsstöd för att ställa avritualiserande frågor i en uppgift. Undersökningen i fokusgrupper visade att lärarna upplevde att lärarhandledningen kunde ge stöd samt att materialet var lättöverskådligt. Det konstaterades dock att det skulle vara lite tidskrävande att använda lärarhandledningen första gångerna. Lärarna upplevde vidare att det kunde vara svårt att skapa en uppgift som alla elever klarar av att slutföra. Undersökningen visade dock att detta kunde hanteras genom att ställa ritualiserade frågor i början av uppgifterna samt genom att anpassa arbetssättet i klassrummet.

The aim of this study is to examine different types of didactic methods and strategies that teachers can use and incorporate in the classroom to strengthen and enhance equity and to ensure an equal education for all students despite socioeconomic background. The paper begins with an explanation of relevant concepts such as equity, socioeconomic background and so called freedom of school choice.  The paper then goes on to discuss and describe a number of methods and strategies that are well known in research and proven to work to compensate for students' different backgrounds and conditions in school. The focus is on strategies that can impact students academic performance and that can create opportunities for everyone, and tools that can be used by teachers in everyday practice in a swedish classroom and how to concretely handle differences that are on account of social class.  The method used for this study was a systematic literature review, which is a method that collects and analyzes data and empirical evidence from several studies in a systematic way. The databases used were LibSearch and SwePub.  The results show that the following learning strategies that have a significant impact on students' academic performance are: relationship building, expectations of students, differentiation, working in groups and collegial learning.