<p>Denna studie har undersökt vem som gör vad när flickor och pojkar laborerar i ämnet No och om det då finns arbetsuppgifter som är relaterade till kön. Studien genomfördes med strukturerade observationer i en grundskoleklass, år 3. </p><p>Resultatet visar att i tre av fyra observationsmoment, Vem plockar fram?, Vem plockar undan? och Vem redovisar?, var det ett förhållandevis jämställt arbete medan ett moment gav ett starkt avvikande utfall. Momentet"Vem antecknar?"utfördes till övervägande del av flickor. Denna studie visar att eleverna i år 3 utför laborationer relativt jämlikt och rättvist oberoende av kön och gruppsammansättning. </p><p>Tidigare forskning visar att flickor och pojkar i grundskolans senare år visar stor skillnad i intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Informanterna i denna studie visade, oavsett kön, likartat intresse för att genomföra laborationerna.</p>

Denna studie har undersökt vem som gör vad när flickor och pojkar laborerar i ämnet No och om det då finns arbetsuppgifter som är relaterade till kön. Studien genomfördes med strukturerade observationer i en grundskoleklass, år 3. Resultatet visar att i tre av fyra observationsmoment, Vem plockar fram?, Vem plockar undan? och Vem redovisar?, var det ett förhållandevis jämställt arbete medan ett moment gav ett starkt avvikande utfall. Momentet"Vem antecknar?"utfördes till övervägande del av flickor. Denna studie visar att eleverna i år 3 utför laborationer relativt jämlikt och rättvist oberoende av kön och gruppsammansättning. Tidigare forskning visar att flickor och pojkar i grundskolans senare år visar stor skillnad i intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Informanterna i denna studie visade, oavsett kön, likartat intresse för att genomföra laborationerna.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn på könssegregerad undervisning samt jämföra detta resultat med de synsätt som framkommer efter en litteraturstudie på området. Inom uppsatsen används kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att ställa upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jämförelsen visar att det pedagogernas syn överensstämmer med forskningens på några områden men att det också förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. Särskilt viktigt enligt mig är att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stämmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext. Dels ska det råda demokrati för deltagarna i gruppen, vilket kan innebära att tjejerna bestämmer all aktivitet, samtidigt som det finns ramar och mål för hur en tjejgrupp ska bedrivas, till exempel det normkritiska perspektivet. Svårigheten i att skapa en grupp som ska arbeta aktivt mot maktstrukturer i samhället och samtidigt genom demokrati ta tillvara på tjejernas egna intressen har visat sig vara en svår kombination. Slutsatsen och vårt resultat visar på att normkritiskt perspektiv eller inte, så stärks tjejerna av gemenskapen av att umgås separatistiskt i en grupp, tjejerna själva behöver det kollektiva systerskapet och det bidrar till att synliggöra tjejer som grupp i en övrigt killdominerad verksamhet.

I detta arbete undersöks några lärares föreställningar om kopplingar mellan språk, klass och skolframgång. Med utgångspunkt i skolans reflexiva förhållande till språket analyseras hur lärarna ser på arbetarklasselevers svårighet att förstå ett språk de inte är socialiserade i och hur denna syn påverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Tre lärare från två olika skolor har intervjuats och deras berättelser och upplevelser har tjänat som grund till analysen och teorierna. Två av intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats medan den tredje intervjun har utförts skriftligt då informanten inte har kunnat närvara. Med utgångspunkt i aktuell statistik om klassrelaterad differentiering i skolan stödjer sig denna studie på Bernard Lahires (2008) teser om det dissonanta mötet mellan arbetarklasselevernas praktiska förhållande till språket och skolans krav på ett reflexivt, objektifierat språk, samt på Basil Bernsteins (1975) kodteori kopplad till skolframgång och på Ann Runfors (2010) diskussion kring kategoriseringen och underkännandet av vissa elever i namn av utjämning. I analysen konstateras att lärarna gör en koppling mellan språk, klass och skolframgång och att denna koppling påverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Elever socialiserade i familjer med låg skolkapital tycks ha svårigheter att förstå skolans krav, då dess specifika språk och objektifierade kunskaper, konstruerade av de dominerande klasserna, inte motsvarar de språk och kunskaper dessa elever har med sig. Mest drabbade tycks dock vara arbetarklasspojkarna (med eller utan svensk bakgrund) då de är sämre förberedda till skolans språkpraktiker. Detta leder till en klass- och könsdifferentiering i skolresultaten och förvandlar på så sätt skolan till en sorteringsarena.