Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext. Dels ska det råda demokrati för deltagarna i gruppen, vilket kan innebära att tjejerna bestämmer all aktivitet, samtidigt som det finns ramar och mål för hur en tjejgrupp ska bedrivas, till exempel det normkritiska perspektivet. Svårigheten i att skapa en grupp som ska arbeta aktivt mot maktstrukturer i samhället och samtidigt genom demokrati ta tillvara på tjejernas egna intressen har visat sig vara en svår kombination. Slutsatsen och vårt resultat visar på att normkritiskt perspektiv eller inte, så stärks tjejerna av gemenskapen av att umgås separatistiskt i en grupp, tjejerna själva behöver det kollektiva systerskapet och det bidrar till att synliggöra tjejer som grupp i en övrigt killdominerad verksamhet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-27704 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Andersson Franek, Linn, Arcos Silva, Clara |
| Publisher | Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0129 seconds