<p>Vi har undersökt hur utseendeskapande tar sig uttryck hos tonårstjejer, för att tillhandahålla ett alternativ till fördomen om den ytliga och utseendefixerade tonårstjejen. Tidigare forskning inom området tonårstjejer och utseende är överlag kvantitativ och missar därför många faktorer som påverkar tonårstjejer och deras utseendeskapande. Vårt syfte var att undersöka hur utseende tar sig uttryck hos tonårstjejer. Mer specifikt var våra frågeställningar: Vad innebär utseende för tonårstjejer? Hur praktiseras utseende hos tonårstjejer? Vilken betydelse har utseende för tonårstjejer? Vad påverkar utseendeskapandet hos tonårstjejer? Vilken betydelse har tonårstjejers relationer med andra tonåringar för utseendet? För att få en så empirinära förståelse som möjligt har vi använt oss av Grundad Teori. Vi har observerat tonårstjejer och deras bloggar, samt utfört tre fokusgruppintervjuer och fyra enskilda intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultat visade att tonårstjejer umgås i starkt sammansvetsade tjejgrupper och att de måste fixa sitt utseende i enlighet med tjejgruppens utseendemässiga konformitet för att få vara med i gruppens gemenskap. Vi har diskuterat vårt resultat i förhållande till tre teoretiska begrepp: Framträdande, gruppidentiteten och självidentiteten.</p>

Vi har undersökt hur utseendeskapande tar sig uttryck hos tonårstjejer, för att tillhandahålla ett alternativ till fördomen om den ytliga och utseendefixerade tonårstjejen. Tidigare forskning inom området tonårstjejer och utseende är överlag kvantitativ och missar därför många faktorer som påverkar tonårstjejer och deras utseendeskapande. Vårt syfte var att undersöka hur utseende tar sig uttryck hos tonårstjejer. Mer specifikt var våra frågeställningar: Vad innebär utseende för tonårstjejer? Hur praktiseras utseende hos tonårstjejer? Vilken betydelse har utseende för tonårstjejer? Vad påverkar utseendeskapandet hos tonårstjejer? Vilken betydelse har tonårstjejers relationer med andra tonåringar för utseendet? För att få en så empirinära förståelse som möjligt har vi använt oss av Grundad Teori. Vi har observerat tonårstjejer och deras bloggar, samt utfört tre fokusgruppintervjuer och fyra enskilda intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultat visade att tonårstjejer umgås i starkt sammansvetsade tjejgrupper och att de måste fixa sitt utseende i enlighet med tjejgruppens utseendemässiga konformitet för att få vara med i gruppens gemenskap. Vi har diskuterat vårt resultat i förhållande till tre teoretiska begrepp: Framträdande, gruppidentiteten och självidentiteten.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext. Dels ska det råda demokrati för deltagarna i gruppen, vilket kan innebära att tjejerna bestämmer all aktivitet, samtidigt som det finns ramar och mål för hur en tjejgrupp ska bedrivas, till exempel det normkritiska perspektivet. Svårigheten i att skapa en grupp som ska arbeta aktivt mot maktstrukturer i samhället och samtidigt genom demokrati ta tillvara på tjejernas egna intressen har visat sig vara en svår kombination. Slutsatsen och vårt resultat visar på att normkritiskt perspektiv eller inte, så stärks tjejerna av gemenskapen av att umgås separatistiskt i en grupp, tjejerna själva behöver det kollektiva systerskapet och det bidrar till att synliggöra tjejer som grupp i en övrigt killdominerad verksamhet.

The purpose of this study is to contribute with a greater understanding of how the participants of this study experience that the girl group, which they are a part of, on Facebook influence their self-identity. ● What does it mean for the informants to be a part of their respective girl groups onFacebook? ● What impact has the informant’s membership had on their offline identities? The study analyses six semi structured interviews. The analyses focus on individual’s selfidentity and consists of themes regarding Anthony Giddens theories about self-identity andthe effect of one's lifestyle and group identity, and Erving Goffman’s dramaturgy. The conclusions highlight that Facebook matter in the life of the participants which for instance has affected their offline identities to the extent that it has progressed and developed. For instance, the members confidence has grown since joining their respective groups, which also has led to a greater awareness. Furthermore, the conclusions of this study prove that participants use Facebook in an addictive manner, but instead of having a negative result ontheir lives it has had the opposite. The informants feel belongingness and a connection towards their respective groups.