No description available.

Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv belysa hur skola och lärare arbetar med samverkan med hemmet samt hur lärare arbetar för att lyckas upprätta ett gott samarbete med alla vårdnadshavare. Studien syftar även till att undersöka hur lärare tänker kring vårdnadshavares betydelse för barnens utbildning.  Detta för att det i sin tur enligt aktuell forskning påverkar hur läraren ser på vikten av att upprätta ett gott samarbete med alla vårdnadshavare. Studien utgår ifrån hermeneutiken och kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer gjordes med sex stycken lärare från fyra olika mellanstadieskolor i en liten kommun i södra Sverige. Till studiens teoretiska utgångspunkt användes Bronfenbrenners sociologiskt och antropologiskt inspirerade systemteori. Det framkom i resultatet att samarbetet mellan lärare och vårdnadshavare är en mycket viktig del i elevens skolframgångar enligt respondenterna. De flesta respondenterna underströk också att om lärarna har med sig vårdnadshavarna så har de allt vunnet. För att lyckas skapa ett gott samarbete med alla vårdnadshavare ansåg respondenterna att det var viktigt att upprätta en god relation, att ha ett gott bemötande och ett tidigt förtroendeskapande möte med vårdnadshavarna.

Uppsatsen och undersökning är gjord i syfte att kartlägga och granska de kulturella hemförhållanden som råder och nyttjandet av dessa samt hur detta påverkar gymnasieelevernas skolprestationer och deras betyg i Samhällskunskap A. Vår undersökning bygger på teorin om att elever med bättre kulturella hemförhållanden också är bättre rustade för att lyckas i skolan och att detta syns i deras betyg. Med kulturella hemförhållanden menar vi bland annat tillgång till dagstidning, uppslagsverk och skönlitteratur i hemmet. Vi har även valt att inkludera föräldrauppmuntran i detta begrepp. Vi har genomfört enkätundersökningar på 115 elever från två olika program, Fordonsprogrammet och Naturvetarprogrammet, på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg under en period på 3 år. Undersökningen har genomförts på 6 olika klasser när de gått sista året på gymnasiet och jämförts med deras höstbedömning. Vår undersökning visar tydliga tendenser att elever som har bättre resurser i hemmet och som nyttjar dessa även får högre betyg i Samhällskunskap A. Därför anser vi att det är av yttersta vikt att skolan dels tar till vara på dessa förutsättningar som finns, men också att skolan skapar förutsättningar för de elever som saknar dessa resurser i hemmet, att lyckas lika bra. Skolan skall vara till för alla och alla elever bör ha samma möjligheter att lyckas i skolan oavsett vilka förutsättningar de har.

Studiens syfte är att öka kunskapen kring hur förskollärare uppmärksammar och agerar utifrån barns skilda socioekonomiska förutsättningar. Frågeställningarna ramar in arbetet ytterligare och fokuserar på tre delar, vilka skillnader som förskollärarna ser utifrån barns skilda socioekonomiska förutsättningar, hur de bemöter dem samt om förskolan reproducerar skillnader. I bakgrunden får läsaren en sammanfattning av förskolans styrdokument som pekar mot att förskolan ska kompensera för barns skilda hemförhållanden. Bakgrunden belyser att barns hemförhållanden har inverkan på hur deras liv formas och att konsekvenserna kan bli stora. Den teoretiska utgångspunkten tas i Bourdieus teori om hur socioekonomin befästs inom familjen men också inom skolväsendet. Studien har genomförts med intervju som metod där fyra förskollärare har intervjuats. Studien visade att alla förskollärare uppmärksammade skillnader i barns socioekonomiska förutsättningar, de gav exempel på skillnader i material, tillgång till socialt kontaktnät samt brister i barns omvårdnad, de berättade också om barns förmåga att samspela och vilka värderingar som barnen fått med sig från hemmet samt barns tillgång till upplevelser och erfarenheter. Studien visade att förskollärarna använde sig av strategier såsom att erbjuda barnen lånematerial, vara närvarande i barnens samspel och på så vis förankra förskolans värdegrund samt att skapa förtroendefulla relationer till hemmen. Det framkom att förskollärarnas uppfattningar skilde sig ifrågan om förskolan reproducerar barns skilda förutsättningar, några hävdade att deras verksamhet inte förstärkte barnens skilda förutsättningar medan andra ansåg att deras verksamhet absolut kan förstärka skillnaderna, särskilt i stressiga miljöer. De framkom exempel på lekmiljöer som reproducerar samt hur pedagogers förhållningssätt kan förstärka skillnader hos barnen. De berättade också om barn som hörs och syns mycket som tenderar att tillåtas ta mer plats och att förskolan på så vis förstärker de skillnader som uppstår utifrån skilda socioekonomiska förutsättningar.En slutsats som framkommit under studien är att förskollärarna är medvetna om skillnaderna mellan barns skilda socioekonomiska förutsättningar och utifrån det aktivt arbetar för att kompensera för skillnaderna. Resultatet visade också att förskollärare vittnar om att stress och brist på tid för reflektion skapar omständigheter som kan förstärka och reproducera skillnader mellan barns socioekonomiska förutsättningar.

Denna studie handlar om hur ett antal lärare förhåller sig till läxor. Avsikten är att ta reda på hur lärarna definierar en läxa, varför de använder läxor i sin undervisning och vad de anser att läxorna har för effekter på deras elever. Studien är av intresse då läxor enligt oss uppfattas som något självklart trots att det inte nämns i skolans styrdokument. Att ta reda på lärarnas uppfattning om läxor ger oss en djupare förståelse för varför läxor ges ut inför vårt framtida arbete som lärare. Undersökningen sker via en kvalitativ undersökningsmetod genom samtalsintervjuer. Intervjuerna har genomförts enskilt med sex utvalda lärare som arbetar i årskurs 1-3 på en specifik skola. Lärarna är eniga om att en läxa är något som utförs i hemmet eller på utsatt tid i skolan. Den huvudsakliga anledningen till att lärarna ger ut läxor är på grund av att tiden inte räcker till i skolan. Studien visar att läxan används som ett komplement till undervisningen. Lärarna är överens om att läxan ska bidra till något bra för eleverna både kunskapsmässigt och i hemmet. Dock finns en baksida som tyder på att läxor kan ha andra effekter på eleverna. Lärarna menar att orättvisor i hemförhållandena orsakar att eleverna får olika mycket hjälp och kan genom detta uppleva läxorna på olika sätt.

Negativa hemförhållanden har tidigare visats bidra till depressivasymptom. Syftet med denna studie var att undersöka: 1) omförhållanden som oro och katastroftänkande är mediatorer mellannegativa hemförhållanden och depressiva symptom, 2) om det finnsnågra könsskillnader i detta avseende. Studien baserades påinsamlade data från ett pågående projekt vid Örebro universitet. Enenkätundersökning utfördes på 18 högstadieskolor i tre mellansvenskastäder med totalt 2749 elever i årskurs 7 och 8. Resultaten visade enpositiv korrelation mellan negativa hemförhållanden och depressivasymptom, samt att båda faktorerna oro och katastroftänkande partielltmedierade mellan negativa hemförhållanden och depressiva symptom.Det fanns könsskillnader som visade att flickor som blev utsatta förpsykologisk kontroll speciellt hade ett katastroftänkande, somkorrelerade högt med depressiva symptom. Slutsatsen är attförhållanden hos människor, som uttalad oro och katastroftänkande,till väsentlig grad förklarar varför negativa hemförhållanden har såkraftig effekt på ungdomars depressiva symptom. / Negative home conditions have previously been shown to contributeto depressive symptoms. The purpose of this study was to examinewhether the conditions worry and catastrophic thinking are mediatorsbetween negative home conditions and depressive symptoms. Thedata was selected from an existing survey conducted among studentsin grades 7-8 at secondary schools in three Swedish cities. A total of2749 secondary school students participated in this cross-sectionalstudy. The results showed a positive correlation between negativehome conditions and depressive symptoms, and both factors worryand catastrophic thinking partially mediated between negative homeconditions and depressive symptoms. The conclusion is thatconditions in humans, such as pronounced worry and catastrophicthinking, to a substantial degreee explains why negative homeconditions have so powerful effects on young people’s depressivesymptoms.