Undersökningens huvudfråga är hur den uråldriga torghandeln kan fortsätta existera i det svenska samhället där logik, ordning och välstånd ofta går på tvärs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umbäranden. Oordning och informellt är två nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, utövare, materialitet, föreställningar och plats samverkar över tid i en ständig förändring av handeln. Ett teoretiskt ramverk lånat från forskning om de svenska torpens transformation kompletterar teorierna om globaliseringens, städers konkurrens och migrationens inverkan på omvärlden. Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. En diskursanalysliknande granskning av tidningsartiklar och offentliga dokument beskriver den maktsfär som producerar en officiell föreställning som mer undergräver än stärker förtroendet för handeln. Observationer och samtal på fem salutorg i Stockholms stad har gett de annars marginaliserade torghandlarna en röst i studien. Det finns för närvarande ingen annan forskning om dagens torghandel i Stockholm.

This is a study on how a group of ten pupils choose their upper secondary schools (gymnasium). All pupils are ninth graders in a middle school in Husby which is a suburb of Stockholm. Like the big majority of Husby citizens, they all have immigrant backgrounds and their time in Sweden varies; some are born here while others are born abroad and migrated later with their parents. My aim was to understand their upper secondary school choices through own and their parents’ "cultural capital". I based my study on Bourdieu’s theory on social reproduction and I used his terminology and definitions of cultural capital, interest, field, habitus and strategies. I investigated if and in what way these children follow the tracks of their parents in terms of future educational and working plans but even in terms of common cultural and leisure activities and the way they affect their upper secondary school choice. The Swedish upper secondary school is divided in 18 different specializations, 12 technical and 6 theoretical, respectively. In the first, the pupils are prepared for a technical profession and in the second, they prepare for further academic studies. I was interested in finding out the pupils’ strategies in fulfilling their educational and professional dreams in connection with their choice of upper secondary specialization and their parents’ educational and cultural interests and backgrounds. I used a qualitative method, specifically interviews. I transcribed the interviews and I tried to relate what was said to Bourdieu’s theory. I was mostly inspired by the phenomenological approach where the interviewer avoids taking position and focuses on the message the person being interviewed tries to communicate. Most families in my study have a relatively law cultural capital and even though some have had academic studies and high status professions in their home countries they have had jobs that did not match their education level in Sweden. Most children aim high in the educational rank and especially those who come from high educated parents seem to have a better knowledge of the Swedish educational system and how to better move into it.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades, ur det kom fyra teman som var centrala för alla utsagor; Utvecklandet av intressen genom tidigare arbetslivserfarenheter, Strävan efter nya utmaningar, Att använda sig av sin kunskap i olika kontexter samt Att tillägna sig ett förhållningssätt. Resultatet visar att intervjupersonerna påverkats av sina tidigare arbetslivserfarenheter till att de blivit uppmärksamma på vilket område de vill jobba inom, och genom alla arbetsplatser de vart på fortsatt sin approprieringsprocess. I sitt nuvarande arbete använder de sen av sina tidigare kunskaper till att kunna bidra till inlärningsprocesser i sin praktikgemenskap. Studiens slutsatser är att en praktikgemenskap är viktig för att upplevelsen av tillhörighet till yrket och för att ens redskap ska kunna utvecklas inom arbetsplatslärandet / This thesis intends to go through workplace learning and how the situated learning from one service can be used in other services. The aim is to find out how individuals working in HR, who deals with questions concerning employees, experience that previous work experience is relevant to the work they have today. The theoretical framework is based on the sociocultural perspective on learning, which states that thinking and acting of human beings is considered situated to social context. In order to illustrate the learning further, the terms gear, mediation and community of practice is used to understand how learning can be promoted. The study is based on qualitative semi-structured interviews that were conducted with eight women who hold an HR service today. These interviews were transcribed and analysed, out from it we found four themes that were central to all statements; Development of interests through previous work experience, The quest for new challenges, To use knowledge from one context in a new one and To acquire an attitude. The results show that the respondents are influenced by their previous work experience which helps them become aware of what area they want to work within, and through all workplaces where they continued their approprieringsprocess. In their current work they use their previous knowledge to be able to contribute to the learning processes in their community of practice. The study's conclusions is that a community of practice is essential to the experience of belonging to the profession and to even utensils shall be developed in workplace learning.

Gentrifiering pågår idag ständigt i vårt samhälle. Det är en social förändringsprocess som består i att människor med hög socioekonomisk status flyttar till områden som traditionellt sett har dominerats av människor ur lägre sociala klasser och från etniska minoriteter. Den här studien undersöker teorier och bakomliggande faktorer till varför människor väljer att gentrifiera och vilka likheter det finns mellan dem som väljer att gentrifiera. Genom en litteraturstudie visar pekar undersökningen på tidigare forskning och för en diskussion om ämnet. Resultat av den här studien visar att anledningarna till varför människor gentrifierar idag ser väldigt olika ut, man har alltså inte kommit fram till vad den gemensamma nämnaren som får gentrifierarare att gentrifiera är. Vad man har ringat in är vad som sker, vilka det drabbar och vilka som har bra förutsättningar att bli gentrifierare. Studien visar också att man måste sätta in gentrifiering i ett större samhällsperpektiv i vidare forskning för att finna nya svar och att inte bara studera den gentrifierande sidan, de som flyttar in i dessa områden. / Gentrification is something that is constantly going on in our society. It is a social change that consists of people with high socioeconomic status that are moving to areas which traditionally have been dominated by people from lower social classes and ethnic minorities. This is a study which examines theories and underlying factors of why people choose to gentrify and what similarities exist between them. Through a literature study I examine previous research and I undertake a discussion of the topic. The results of this study show that the reasons why people gentrify today are very different, they have not figured out what the common denominator is which make gentrifiers gentrify. What it has identified is what happens, what it affects and which individuals has good potential to become gentrifiers. The study also shows the need to deploy gentrification in a broader societal point of view in further research to find new answers and to think not only of the gentrifiers, those who move into these areas.

Background: SMEs represent 97% of Swedish companies that have an increase in the Swedish export by 16% in 2017. Furthermore, Sweden is eager to support its companies to lead the service revolution abroad. This expansion creates the need for overcoming international risks of inconstant psychic distance in terms of culture, economy and geography. Purpose: The purpose of this study is to examine the psychic distance and its influence on internationalization. Method: The current study was based on qualitative research to fulfill the purpose, to answer its three research questions and to fit its time frame using semi-structured interviews of a multiple case study with Swedish SMEs within the service industry. The interviews took place with top managers who have broad knowledge and experiences related to this study. Conclusion: Psychic distance is changing in terms of culture, economy and geography as all SMEs have been exposed to its distances differently. A further outcome shows the relevance of business practices, theoretical methods, and models, although none of the interviewed SMEs have used any of these models. This result might show how those models could have solved various issues the interviewees faced. Cultural distance is a permanent distance that exists in all markets. However, economic distance constitutes a challenging factor to face economic costs and institutional differences but simultaneously gaining profits abroad could certify to meet this challenge. Geographic distance is mostly not considered an issue in the service industry. The psychic distance may decrease within the service industry due to international managerial skills and technology. Managerial Contribution: It is hoped that this study will assist SMEs to gain a clear idea about overcoming the psychic distance during internationalization, for instance, by learning from outcomes of the study from meta-analysis or by using relevant theories and models. / Bakgrund: Små och medelstora företag (SMF) representerar 97% av alla svenska företag. Den svenska exportsektorn har även sett en ökning med 16% under 2017. Sverige är dessutom väldigt angeläget om att stödja företagen genom att leda revolutionen inom servicesektorn utomlands. Denna expansion skapar behovet av att minimera de internationella riskerna associerade med psykiskt avstånd gällande kultur, ekonomi och geografi. Syfte: Syftet för denna studie är att undersöka det psykiska avståndet och dess påverkan på internationalisering. Metod: Denna studie använder sig av en kvalitativ metod för att uppfylla sitt syfte, svara på dess tre frågeställningarna och vara inom tidsramen för denna uppsats. En flerfalsstudie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med svenska SMF inom servicesektorn. Intervjuerna genomfördes med chefer som har breda kunskaper och erfarenheter relaterade till denna studie. Konklusion: Det psykiska avståndet gällande kultur, ekonomi och geografi förändras eftersom alla SMF har varit utsatta för dessa avstånden på olika sätt. Ett ytterligare resultat visar relevansen av affärsmetoder, teoretiska metoder och modeller, även om ingen av de intervjuade SMF har använt sig av dessa modeller. Resultatet visar hur dessa modeller kan ha löst olika problem som de intervjuade cheferna har stått inför. Det kulturella avståndet är ett permanent avstånd som existerar i alla marknader. Ekonomiskt avstånd däremot är en utmanade faktor eftersom man måste kombinera ekonomiska kostnader och institutionella skillnader, men genom att samtidigt göra vinst utomlands kan man överkomma denna utmaning. Geografiskt avstånd anses för det mesta inte som ett hinder inom servicesektorn. Det psykiska avståndet inom servicesektorn kan minskas med hjälp av internationella ledaregenskaper och teknologi. Praktiskt bidrag: Denna studie hoppas kunna hjälpa SMF med att få en tydlig uppfattning om hur man kan överkomma det psykiska avståndet under dess internationalisering, till exempel, genom att lära sig av resultaten från denna studiens metaanalys eller genom att använda sig av relevanta teorier och modeller.

Titel: I Sverige omfattas alla kvinnor och flickor av mänskliga rättigheter–inte bara vissa. En kvalitativ studie om olika svenska aktörers arbete med hedersrelaterat våld. Författare: Therese Blomqvist Studiens syfte var att ta reda på hur olika aktörer i Sverige arbetar med hedersrelaterat våld, om de skiljer det från våld i nära relationer och ur vilket perspektiv de ser HRV, samt hur arbetet kan förbättras. För att besvara dessa frågor har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med fyra oberoende personer som arbetar med hedersrelaterat våld på olika organisationer och föreningar i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av begreppen könsperspektiv och kulturellt perspektiv. Resultatet har visat att de flesta intervjupersonerna särskiljer hedersrelaterat våld från våld i nära relationer och att de till stor del ser hedersrelaterat våld ur ett kulturellt perspektiv. Vidare har studien visat att detta kulturella perspektiv påverkar deras arbetsmetoder och att en del av förbättringarna som behöver göras inom fältet handlar om kulturella aspekter såsom en bättre integration och en ökad kompetens inom polisen. Även förändringar på strukturell nivå föreslogs av intervjupersonerna, som att samma regler ska gälla alla så att man inte har specifika badtider för kvinnor, vilket är ett exempel på könsperspektivet. Nyckelord: hedersrelaterat våld, kulturellt perspektiv, könsperspektiv, arbetsmetod, organisation. / Title: In Sweden all women and girls are included in the human rights–not just some. A qualitative study about different Swedish organization´s work with honour-related violence. Author: Therese Blomqvist The aim of this study was to examine how different organizations in Sweden work with honour related violence, if they separate it from domestic violence, how their work can improve and if the work can improve by seeing the honour related violence as a cultural phenomenon. To answer these questions a qualitative method have been used through out interviews with four independent professionals who work with honour related violence in different organizations and associations in Sweden. The interviews were analyzed by using the concept gender perspective and cultural perspective. The result showed that most of the participants separate honour related violence from domestic violence and that they mostly regard honour related violence from a cultural perspective. Furthermore, the study has shown that it affects their work methods and that some of the improvements that is necessary within the field are about cultural aspects, such as a better integration and higher competence within the police force. Also changes on a structural level such as the same rules should apply for everyone so there are no specific rule that separetes men and women when they bathe, which is an example of the gender perspective. Keywords: honour related violence, cultural perspective, gender perspective, work method, organization.

De stora revisionsbyråerna kännetecknas av strikt hierarki med en tydlig karriärstege. Att bli partner i en stor revisionsbyrå innebär att nå den högsta positionen inom byrån och bli en del av firman. Av de hundratals ekonomer som börjar sin karriär i någon av de stora revisionsbyråerna är det ungefär bara var tionde person som blir partner. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för vem det är som lyckas att bli partner och vad som krävs för att bli utvald. Syftet är även att förstå vilken roll det kulturella kapitalet och habitus har för en individs möjligheter att lyckas bli partner i en stor revisionsbyrå.   I studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts för att få en djupgående förståelse om vem det är som blir partner och uppfylla studiens syfte. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer varav tre manager och fem partners. I studien har professionsteorin och organisationsteorin till största del använts som en bakgrundsbeskrivning. Studiens största fokus ligger dock på Bourdieus teori om det kulturella kapitalet och habitus.   Slutligen kom vi fram till att den som lyckas bli partner är den som har förmågan att driva firman framåt och generera intäkter till firman. Det är därför viktigt att vara marknadsorienterad och tycka om att göra affärer. / The largest auditing firms are characterized by strict hierarchy with a career ladder. Becoming a partner in a large auditing firm means reaching the highest position within the firm and becoming a part of the firm. Of the hundreds of economists who start their career in one of the large auditing firms, it's only about one of ten who become partners. The purpose of the study is to create a deeper understanding of who makes partner in a large auditing firm and what it takes to be chosen. The purpose is also to understand the role of cultural capital and habitus for an individual's ability to succeed in becoming a partner in a large auditing firm.   In the study, a qualitative approach has been used to gain a deeper understanding of who makes partner in a large auditing firm and to fulfill the purpose of the study. In the study eight semi-structured interviews were conducted, including three managers and five partners. Both profession theory and organizational theory has been used mostly as a background description. The main focus of the study is Bourdieu's theory of cultural capital and habitus.   Finally, we found that the one who makes partner is the one who has the ability to run the company and generate revenue for the company. It is therefore important to be market-oriented and to like doing business.

Running a restaurant as a course in university implies several complicated conditions, some of these conditions include teamwork and students agreeing with each other, and this tends to become problematic when students take positions in the educational restaurant. This thesis aims to clarify such positions by using Bourdieu’s concepts of habitus, field and cultural capital. It further aims to illustrate how the interplay between past and present causes practices in the context of an educational restaurant. The methodology used to investigate interactions during restaurant services was participant observation – and to elucidate the students’ backgrounds, qualitative interviews were conducted. The collected material was analyzed by using thematic analysis and the results suggest that these positions induce control, fragmentation and subordination. These characteristics in turn tend to occur because of habitus, which differs from student to student because of their differing social backgrounds.

Under början av 2000-talet stod musikbranschen inför några svåra år när fildelning blev allt vanligare och försäljningen av CD-skivor sjönk kraftigt. Denna uppsats undersöker vad som hände med musikbranschen efter denna kris och hur musikbranschen som fält ser ut idag. Detta undersöks utifrån Pierre Bourdieus teorier om det kulturella fältet och olika former av kapital samt Emma Stenströms teori om att vi rör oss i en ny kulturekonomi. Genom att lyssna på podcastserier från Sveriges Radio och DMG Education med fokus på musikbranschen utfördes en innehållsanalys som genererade fyra teman; krisen, musikbranschens demokratisering, image och pengar. Krisen uppkom som en konsekvens av digitaliseringen av musikindustrin. Denna digitalisering har ändrat förutsättningarna och strukturen för musikbranschen som fält. Skivbolagens maktposition är inte längre lika stor och streamingföretaget Spotify har snabbt stigit till att bli en av de dominerande aktörerna inom fältet. Artistens maktposition har även förstärkts, något som inom fältet beskrivs som demokratiseringen av musikbranschen. Krisen har även lett till att det blivit allt mer accepterat för artisterna att tjäna pengar och samarbeta med den kommersiella sektorn vilket tidigare inte vara lika accepterat. / In the beginning of the 20th century the music industry went into a crisis when file sharing became more common and at the same time the sale of the CD dropped. This thesis tries to examine what happened with the music industry in Sweden after this crisis and tries to identify the key actors in the field today. This will be illustrated through Pierre Bourdieu’s theory of the cultural field and different forms of capital as well as Emma Stenströms theory of the culture economy. A content analysis was made by listening to podcast series from Sveriges Radio and DMG Education covering the music industry, which generated four themes; the crisis, the democratisation of the music industry, image and money. The crisis emerged as a consequence of the digitalization of the music industry. This digitization has changed the structure and qualifications that constructs the field. The record companies power position is no longer as great and the streaming company Spotify have rapidly risen to become a dominating actor within the field. Even the artists power position has become greater, something that within the field has been described as the democratization of the music industry. It has become more acceptable for the artist to earn money after the crisis and cooperation with the commercial industry are at large more approved of. This goes against the previous position of the field where economic success was secondary to cultural values.

This essay takes its starting point in Legenda Aurea, a hagiographical compendium written in the thirteenth century by an Italian catholic friar, Jacobus de Voragine. The essay aims to find out how the Roman history in the third century is shown in Legenda Aurea, a Christian book written about a thousand years later. The purpose of this essay is to show how a part of the history of the Roman Empire is understood and remembered during the Christian hegemony that was during the thirteenth century. The main results of this essay show that the history of the Roman Empire during the reign of named emperors is remembered as a violent, brutal and authoritarian history, but also that Christianity seems to have been widespread within the Roman Empire during this time.