Meritocracy is a much-debated concept in both academia and society in general. Previous studies mostly defined meritocracy in terms of talent and effort. However, even if there exists an academic acceptance of the complexity and the multitude of dimensions of meritocracy in general, little has been said about the cultural prerequisites of meritocracy. This shows a need to be explicit about exactly what is meant by the term ‘meritocracy’. This paper aims to share new light on prerequisites of meritocracy with the help of Pierre Bourdieu’s sociological studies of symbolic capital, with the backdrop understanding of Adam Smith’s theory on necessities. Furthermore, the study aims by adopting a reflexive approach of Bourdieu’s theories, to construct a new theoretical framework, set out to define the phenomena of meritocracy and its cultural prerequisites.

Scandinavian prehistory has hitherto received little attention in the field of history didactics. In Swedish schools, it is taught in the lower grades in accordance with traditional periodization: the Stone Age, Bronze Age, Iron Age and the Viking Age. The aim of the present thesis is to provide an overview of Scandinavian prehistory as presented by 20th- and early 21st-century history textbooks and to trace its development and revisions. These revisions are situated in relation to contemporary society and concurrent developments in archaeological research. This study attempts to demonstrate the extent to which history textbooks and archaeological research correspond. In a long-term perspective, the textbooks form a developmental chain in which the gradual revision of historical culture is made manifest. As presented in the textbooks, prehistoric history expresses a historical culture valid in the context of a particular era. The concept of cultural memory, a memory that extends so far back in history that it can only be mediated by someone with expert knowledge (e.g. teachers, journalists or scholars), is applied in order to observe changes in its description. Cultural memory reveals how some stories constantly recur, while others are neglected or forgotten. The textbooks have been compared to standard archaeological works and their development and revisions have been examined from dual perspectives - "story" as cultural memory and gender. The present thesis reveals that most of the stories have been remembered and repeated for more than a century, though interpretations sometimes change along with changes in society and progress in research. A gender perspective elucidates the chores and activities ascribed to prehistoric men and women, respectively, and the changes they have undergone. Although archaeological findings have been influenced by gender research, this study indicates that society itself has had the greatest impact on the treatment of gender in the textbooks. Perceptions of "male" and "female" have changed and women have been become visible after previously being as good as ignored. Both history textbooks and archaeological research are clearly affected by general trends in society and the textbooks under investigation have evolved from focusing on nationalistic aspects and the predominance of men to assigning equal value to people of all cultures and to the sexes.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur unga vuxna i efterhand minns hur det var att komma som ensamkommande barn och integreras i Sverige. I denna studie har en kvalitativ metod använts, och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga vuxna med erfarenheter av att komma till Sverige som ensamkommande barn. Studiens teoretiska referensram består av Giddens (2014) idealmodeller för etnisk integration, Lidskogs (2009) resonemang kring social sammanhållning och kulturellt korstryck och Al Baldawis (2014) teori om migration och anpassning. Tidigare forskning består av studie om begreppet integration, hur integration kan se ut för ensamkommande barn samt hur socialtjänsten arbetar med ensamkommande barn. Tidigare forskning i denna uppsats har använts i kombination med uppsatsens teoretiska referensram i analysdelen. Uppsatsens huvudresultat visade bland annat att unga vuxna upplevde att mycket ansvar låg i deras händer gällande sin integration i Sverige. Resultatet visade även att det var en utmaning för de unga vuxna att möta den nya kulturen och det nya samhällssystemet. Denna utmaningen klarade vissa unga vuxna på egen hand medan andra fick hjälp av vuxna personer eller nya kompisar. Vidare framkom det att unga vuxna upplevde att språk och umgänge var viktiga komponenter som ingick i integrationsprocessen. / The purpose of this study has been to describe and analyze how young adults remember in retrospect, what it was like to come as unaccompanied minors and integrate in Sweden. In this study, we use the qualitative research method with the help of five semi structured interviews that were conducted with young adults that hold the experience of coming to Sweden as unaccompanied children. The theoretical framework of this study lies in Giddens (2014) ideal models for ethnic integration, Lidskog’s reasoning about social cohesion and cultural pressures and Al Badawi’s (2014) theory of migration and adaption. Earlier research in this study has been of use in combination with the essays theoretical framework in the analysis. The main result in the essay has indicated (amongst other things) that young adults experience having much responsibility concerning their integration in Sweden. Results also showed that it was challenging for the young adults to encounter the new culture and the new social system. This challenge was successfully handled by some young adults single-handedly while the others got help from adults and new friends. Furthermore, it was found that young adults experienced that language and social intercourse were important components which was part of the integration process.

Studiens syfte var att undersöka hur tillägnandet av skriftspråk kan bidra till kulturellt kapital med fokus på vad den processen innebär för individen. Urvalet har varit målstyrt och vänt sig till personer som har förändrat sin egen situation och uppnått akademiska eller yrkesrelaterade framsteg. Studien visar att när tillägnandet av skriftspråk bidrar till kulturellt kapital och social rörlighet resulterar det i att individen upplever en förändring i sitt habitus. En process som kan utmana individens möjlighet till att utifrån ett socialt- och psykologiskt perspektiv uppleva tillhörighet i de nya medelklassammanhangen. Det påverkar även individens tidigare familj- och vänskapsrelationer. Studien visar därtill att tillägnandet av skriftspråk kan ha en terapeutisk funktion för ett barn som har ett socialt problem och befinner sig i en utsatt situation. Studien visar att ett kulturellt kapital utvecklas av individens exponering för litteratur, behov av att uttrycka sig och tillfredsställelse i att skriva. Att tillägna sig skriftspråket bidrar till en upplevelse av att vidhålla egenmakt och förmågan att medverka i och påverka samhället. / The purpose of the study was to investigate how the acquisition of written language can contribute to cultural capital with a focus on what that process means for the individual. The selection has been goal-oriented and aimed at people who have created change for themselves and achieved academic and/or professional progress. The study shows that when the acquisition of written language contributes to cultural capital and social mobility, it results in the individual experiencing a change in their habitus. A process that can challenge the individual's ability to experience belonging in the new middle-class contexts from a social and psychological perspective. It also affects the individual's previous relationships to family and friends. The study also shows that the acquisition of written language can have a therapeutic function for a child who has a social problem and is socially vulnerable. The study shows that cultural capital is developed by the individual's exposure to literature, need for expression and satisfaction in writing. Acquiring the written language contributes to an experience of maintaining autonomy and the ability to participate in and influence society.

Denna uppsats syftar till att ta reda på hur förskollärare använder sig av utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med sex förskollärare från sex olika förskolor. Efter analys av data visar resultaten på att förskollärare anser att användandet av pedagogiskt material, naturmaterial, pedagogers förhållningssätt och nyttjandet av det stora rummet är betydande för användningen av utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg. Förskollärare ser även fördelar med användandet av utomhusmiljön i form av mycket öppna ytor, frihet att använda rösten samt hälsofrämjande aspekter. De nackdelar som förskollärare nämner är dåligt väder, fel kläder, dålig överblick samt gårdens grundutformning som inte går att ändra på.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur Hammarby Fotboll utövar socialt entreprenörskap genom Spontanfotboll. Detta bidrar med viktig kunskap om hur socialt entreprenörskap praktiseras. Studien visar ett exempel på hur Riksidrottsförbundets policyer påverkar idrottsföreningars arbete med inkludering och att nå vissa grupper i samhället.  Metod: Studien grundar sig i kvalitativ induktiv metod, vilket innebär att materialet samlas in först och analyserar för att sedan skapa teori, modell eller förklaring. Materialet har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, en fallstudie samt dokumentanalys.  Teori: Studiens teoretiska perspektiv är Pierre Bourdieus fält och kapitalbegrepp samt CSR och socialt entreprenörskap.  Resultat och slutsatser: Att arbeta med socialt entreprenörskap handlar om att kunna tillfredsställa sociala behov som samhället står inför. Genom Samhällsmatchens (Hammarby Fotbolls avdelning för social entreprenörskap) initiativ Spontanfotboll erbjuder de ungdomar en kostnadsfri aktivitet där de kan spela fotboll under helgkvällar istället för att vara ute under vintermörkret. Detta skapar en meningsfull fritid för ungdomarna där de inte är ute sena kvällar i riskfyllda miljöer, vilket leder till att det upplevs lugnare i området under de tider Spontanfotboll bedrivs. Att använda sig av lokala ledare som leder aktiviteten har visat sig funka bra för Samhällsmatchen. De använder de lokala ledarna för att marknadsföra aktiviteten och når de lokala invånarna mer effektivt samtidigt som de ger ett första jobb för ungdomarna. Detta skapar en trygghet och legitimitet för Spontanfotboll. Resultaten visar hur socialt entreprenörskap kan praktiseras i en av Sveriges största idrottsföreningar, samt tillvägagångssätt för att påverka ungdomars idrottsdeltagande positivt. Studiens slutsats är att Samhällsmatchen och Hammarby Fotboll initiativ Spontanfotboll är framgångsrikt för att de är medvetna om sin roll i lokalsamhället, värnar om de lokala invånarna, samarbetar med lokala aktörer och tillfredställer sociala behov. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how Hammarby Football practices social entrepreneurship through Spontanfotboll. This contributes important knowledge about how social entrepreneurship is practiced. The study shows an example of how the Swedish Sports Confederation's policies affect athletic clubs' work with inclusion and reaching certain groups in society. Methodology: The study is based on a qualitative inductive method. The material has been collected through semi-structured qualitative interviews, a case study and document analysis. Theory: The study's theoretical perspective is Pierre Bourdieu's concept of field and capital. as well as CSR and social entrepreneurship. Results and Conclusions:  Working with social entrepreneurship is about being able to satisfy social needs that society faces. Through Samhällsmatchen's (Hammarby Football's department for social entrepreneurship) initiative Spontanfotboll, young people are offered a free activity where they can play football during weekend evenings instead of being out in the winter darkness. This creates a meaningful free time for the young people where they are not out late at night in risky environments, which leads to a safer feeling in the area during the times Spontanfootball is played. Using local leaders who lead the activity has proven to work well for Samhällsmatchen. They use the local leaders to promote the activity and reach the local residents more effectively while providing a first job for young people. This creates a feeling of security and legitimacy for Spontanfotboll. The results show how social entrepreneurship can be practiced in one of Sweden's largest athletic clubs, as well as approaches to positively influence young people's sports participation. The study's conclusion is that Samhällsmatchen and Hammarby Football ́s initiative Spontanfotboll are successful because they are aware of their role in the local community, they care for the local residents, cooperate with local actors and satisfy social needs.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse för hur elever upplever att vårdnadshavare inverkar på elevernas gymnasieval. Samt utforska på vilket sätt eleverna utifrån deras kulturella bakgrunder liknar varandra samt vilka olikheter som finns dom emellan. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika grundskolor med elever i årskurs 9 med olika bakgrunder. Till hjälp av analysarbetet användes tidigare forskning inom ämnet men även teorierna från Pierre Bourdieu om habitus, klass och kapitalformer samt Hodkinson och Sparkes Careership teori. Resultatet visar att eleverna blir påverkade av sina vårdnadshavare i stor utsträckning. Det visar skillnader elevgrupperna emellan men också likheter kring definitionen av begreppet påverkansfaktor vilket i detta fall varit vårdnadshavares påverkan till största del. I analys och resultatdelen påvisas det även att eleverna blivit mera påverkade av sina vårdnadshavare än vad dom själva ville erkänna. / The purpose of this study was to investigate and gain a deeper understanding for how students feel that guardians affects the student’s choice of upper secondary school. As well as explore in which way the students, based on their cultural backgrounds, are similar and what differences there are between them. 6 qualitative interviews were conducted at two different primary schools with students in year 9 who have different backgrounds. With the help of the analysis work, previous research was used within the subject but also the theories from Pierre Bourdieu on habitus, class and forms of capital as well as Hodkinson and Sparke’s careership theory. The result largely show that the students are influenced by their guardians to a large extent. But that there are differences between the student groups but also similarities around the definition of the concept of influence factor, which in these cases has been guardian’s influence for the most part. The study also shows that students are more affected than they thought they were.

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter yrkesverksamma inom estetiska ämnen hade om hur kulturellt deltagande påverkar ungdomars psykiska hälsa. Intervjuer genomfördes med sex personer som arbetade inom kultursektorns olika områden riktade mot barn och unga, med särskilt fokus på ungdomar. Dataanalysen utfördes med tematisk analys. Resultatet visade att ungdomar som deltar i kulturella aktiviteter kan uppleva flera fördelar som främjar deras psykiska hälsa men kan också fungera som ett förebyggande verktyg mot psykisk ohälsa. Studien tyder också på att viktiga faktorer som påverkar tillgången till aktiviteterna inkluderar stöd från familjen och socioekonomisk status, vilket kan skapa ojämlikhet. Dessutom kan högpresterande miljöer, bristande kunskap inom samhället och ekonomiska begränsningar utgöra ett hinder för att skapa gynnsamma förutsättningar för ungdomars psykiska hälsa, och därmed försvåra arbetet med hållbar utveckling. Slutsatsen från denna studie är att kulturens betydelse för ungdomars psykiska hälsa borde ges hög prioritet och inte begränsas. Med tanke på de omfattande hälsofördelarna de erbjuder är det av yttersta vikt att främja och stödja kulturella aktiviteter för ungdomar. Vidare understryker studien behovet av att skapa tillgängliga och inkluderande möjligheter för ungdomar att delta i sådana aktiviteter, vilket kan fungera som ett kraftfullt komplement till skolan och befintliga insatser för att stödja deras välbefinnande och utveckling. / This qualitative study aimed to examine the perceptions and experiences of professionals in aesthetic fields regarding how cultural participation affects the mental health of young people. Interviews were conducted with six individuals working in various cultural sectors focused on children and youth, with a particular emphasis on adolescents. Data analysis was performed using thematic analysis. The results indicated that youth participating in cultural activities may experience several benefits that promote their mental health and serve as a preventive tool against mental illness. The study also suggests that significant factors influencing access to these activities include family support and socioeconomic status, which may create inequalities. Furthermore, high-performance environments, societal knowledge gaps, and economic constraints can present impediments to the establishment of conducive conditions for the mental well-being of youth, thus hindering endeavors toward sustainable development. The conclusion drawn from this study is that the significance of culture for the mental health of young people should be prioritized and not restricted. Given the extensive health benefits they offer, it is crucial to promote and support cultural activities for youth. Furthermore, the study underscores the need to create accessible and inclusive opportunities for young people to engage in such activities, which can serve as a powerful complement to school and existing interventions in supporting their well-being and development.

This thesis is a study of how the American author Edith Wharton (1862-1937) in a number of novels and short stories written between 1876 and 1937 depicts cultural encounters between Americans and Europeans, mostly Frenchmen. Chiefly concerned with Fast and Loose, “The Last Asset”, Madame de Treymes, “Les Metteurs en Scène”, The Custom of the Country and The Age of Innocence, each of which articulates ideas relevant to the theme investigated, the thesis also contains a supplementary discussion of The Reef, The Glimpses of the Moon, The Mother’s Recompense and The Buccaneers. Borrowing terms and theoretical perspectives from Pierre Bourdieu and postcolonial literary criticism, particularly Homi Bhabha’s theories about inbetweenness, mimicry and otherness, the study contends through detailed analyses of single works that Wharton’s descriptions of Franco-American encounters are dynamic processes through which the parties involved are made aware of their own and “the other’s” distinguishing qualities and, in some significant cases, reach a heightened state of consciousness resembling Bhabha’s inbetweenness. Wharton’s cultural encounters often involve people with different levels of education and different economic and social positions, which justifies the use of Bourdieu’s method of analyzing the relationship between educational and social status in terms of different kinds of capital. While in her early works Wharton merely intimates the contours of the cultural encounter, in mature works such as Madame de Treymes and The Age of Innocence she views it as a highly complex process the many stages of which are intimated through the use of subtle narratological techniques. Throughout her work Wharton makes intricate use of imagery and keywords, some of them testifying to her interest in anthropology, to suggest the manifold dimensions of the cultural encounter, which is seen as both tempting and repelling. Her accounts of the Franco-American encounter are complexly related to the different phases of the American political and social situation described in her novels. The American experience of the meeting of the ‘old society’ and the ‘new’ is rendered even more complex by being seen as the background against which Europeans and Americans negotiate transactions of symbolic and economic capital. In most of her works these lead to tragic or tragic-comic misunderstandings; only in her last, unfinished novel does she describe a full-fledged Euro-American identity, a successful fusion of American and European experiences. / Den här avhandlingen är en studie i hur den amerikanska författarinnan Edith Wharton (1862-1937) i ett antal romaner och noveller skrivna mellan 1876 and 1937 skildrar kulturella möten mellan amerikaner och européer, främst fransmän. Avhandlingen behandlar huvudsakligen verken Fast and Loose, “The Last Asset”, Madame de Treymes, ”Les Metteurs en Scène”, The Custom of the Country and The Age of Innocence, som alla uttrycker idéer om kulturmöten; den innehåller även en kompletterande diskussion av verken The Reef, The Glimpses of the Moon, The Mother’s Recompense and The Buccaneers. Med termer och perspektiv hämtade från Pierre Bourdieu och postkolonial litteraturforskning, främst Homi Bhabhas teorier om in-betweenness (”mellanskap”), mimicry och otherness hävdar studien genom detaljerade analyser av enskilda verk hur Whartons beskrivningar av fransmäns och amerikaners möten är dynamiska processer där i bästa fall båda parter blir medvetna om sin egen och ”den andres” särart, och i vissa fall även når ett intensifierat medvetande som påminner om Bhabhas in-betweenness. Whartons kulturmöten sker oftast mellan personer med olika bildning samt ekonomisk och social position, vilket gör att Bourdieus perspektiv för analys av relationen mellan utbildning och social status som styrd av olika sorters kapital kommer till användning. I sina tidiga berättelser antyder Wharton konturerna av det kulturella mötet, i mogna verk som Madame de Treymes and The Age of Innocence gestaltar hon det som en mycket komplex process vars många skeden antyds via hennes användning av subtil berättarteknik. Alltigenom sina verk tillämpar Wharton ett komplext bildspråk och nyckelord, varav vissa vittnar om hennes intresse för antropologi, som antyder kulturmötets många dimensioner, framställt som samtidigt lockande och frånstötande/avskräckande. Hennes redogörelser av det fransk-amerikanska mötet är komplext relaterat till de olika faser av den amerikanska politiska och sociala situation som beskrivs i hennes berättelser. Den amerikanska erfarenheten av mötet mellan den ”gamla sociala grupperingen” och den ”nya” skildras som mer komplext genom att ses som den bakgrund mot vilken européerna och amerikanerna förhandlar transaktioner av symboliskt och ekonomiskt kapital. I merparten av hennes verk leder dessa transaktioner till tragiska eller tragikomiska missförstånd; bara i hennes sista, ofullbordade roman beskriver hon en fullt utvecklad euroamerikansk identitet, en lyckad sammansmältning av amerikanska och europeiska erfarenheter.

This thesis deals with the short story “Wanderer, kommst du nach Spa ...” (1950) by the German author Heinrich Böll (1917-1985). The well-established interpretation of this famous short story is that it deals with the dismal fact that the Nazis ended the development of Western culture, which cumulatively had been on its way since Greek antiquity. In this paper another reading is proposed, namely that the short story sheds light on the influence of the Romantic era in Germany and that a certain interpretation and use of Romanticism provided some of the seeds to the obscure ideas of the Nazi era. Research on Böll´s early writings is presented. The notion of cultural memory is introduced. The intertextual connections between Bölls text and other texts are being uncovered. Most fruitful proves the connection between “Wanderer” and the poem “Der Spaziergang” (1795) by Friedrich Schiller (1759-1805) to be. “Wanderer” can be read as a satirical version of Schillers poem. Reasons for Böll to choose Schiller’s elegy as a target are discussed at length. A parable in the story, ”wie ein Gesicht eines Schlafenden” / like a face of a sleeping person, unfolds an undertext to the short story, a Catholic text. Jesus, the Holy Communion, prayers and the eternal cross are present. Wanderer can be read as a requiem over the young soldier. Further, the inability of the wounded soldier to connect to his surroundings is interpreted as a parallell to Germany at the end of the war; the Nazis had stolen the Heimat from the people and it was no longer possible to interpret the world as something you belonged to. While Heinrich Böll on the surface of the text tries to recapture the German language from its nazi-poisend condition, the protagonist within the text regains his identity by means of his own handwriting - a part of his language.