Bakgrunden till den här studien är att tidigare studier har visat att det sociala och kulturella deltagandet är lägre hos kvinnor med utländsk bakgrund än för kvinnor födda i Sverige. Studier har visat att kvinnor med utländsk bakgrund har också oftast sämre hälsa än till exempel personer födda i Sverige. Syftet är att undersöka vilka sociala och kulturella aktiviteter kvinnor med utländsk bakgrund utför, vilken betydelse för det egna välbefinnandet det har och hur kvinnorna själva beskriver erfarenheter som har betydelse för deras upplevelse av deras deltagande. En kvalitativ metod användes där datainsamlingen skedde genom 8 halvstrukturerade intervjuer med kvinnor som var över 18 år och födda utanför Europa. Materialet analyserades sedan med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visade att samtliga deltagare deltog i sociala och kulturella aktiviteter som bland annat fysisk träning, religiösa aktiviteter och sociala medier. Deltagarna ansåg att aktiviteterna främjade deras hälsa. Deltagarna uppgav också att faktorer som språk och kultur hade betydelse för deras deltagande. De slutsatser som har dragits är att deltagandet i sociala och kulturella aktiviteter ökar deltagarnas välbefinnande och att det finns faktorer, som framför allt språk, som påverkar deltagandet hos kvinnorna. Ur ett folkhälsopedagogiskt perspektiv är det viktigt att det fokuseras på hälsofrämjande arbete som på olika sätt främjar integrationen och inte assimilering. / The background of this study is that previous studies have shown that the social and cultural participation of women born outside of Sweden is lower than for those born in Sweden. These studies have also shown that the health of these women is generally lower than for women born in Sweden. The purpose of this study is to evaluate which social and cultural activities women born outside Sweden involve themselves in, what meaning these activities hold for their personal well-being and how they themselves describe the experiences that have meaning in as far as their perception of participation is concerned. A qualitative method was used where data was collected through 8 semi-structured interviews conducted on women born outside Europe who were above the age of 18. A content analysis was used to analyze the material and the results showed that all participants were involved in social and cultural activities such as physical exercise, religious activities and social media. The participants believed that the activities promoted their health, physical and otherwise. The participants also indicated that factors such as language and culture influenced their participation. It was concluded that participation in social and cultural activities increases the participants’ well-being and that there exists factors especially language that affects women’s participation. From a Public Health perspective, it is important to focus on work that improves health which in turn promotes integration and not assimilation.

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter yrkesverksamma inom estetiska ämnen hade om hur kulturellt deltagande påverkar ungdomars psykiska hälsa. Intervjuer genomfördes med sex personer som arbetade inom kultursektorns olika områden riktade mot barn och unga, med särskilt fokus på ungdomar. Dataanalysen utfördes med tematisk analys. Resultatet visade att ungdomar som deltar i kulturella aktiviteter kan uppleva flera fördelar som främjar deras psykiska hälsa men kan också fungera som ett förebyggande verktyg mot psykisk ohälsa. Studien tyder också på att viktiga faktorer som påverkar tillgången till aktiviteterna inkluderar stöd från familjen och socioekonomisk status, vilket kan skapa ojämlikhet. Dessutom kan högpresterande miljöer, bristande kunskap inom samhället och ekonomiska begränsningar utgöra ett hinder för att skapa gynnsamma förutsättningar för ungdomars psykiska hälsa, och därmed försvåra arbetet med hållbar utveckling. Slutsatsen från denna studie är att kulturens betydelse för ungdomars psykiska hälsa borde ges hög prioritet och inte begränsas. Med tanke på de omfattande hälsofördelarna de erbjuder är det av yttersta vikt att främja och stödja kulturella aktiviteter för ungdomar. Vidare understryker studien behovet av att skapa tillgängliga och inkluderande möjligheter för ungdomar att delta i sådana aktiviteter, vilket kan fungera som ett kraftfullt komplement till skolan och befintliga insatser för att stödja deras välbefinnande och utveckling. / This qualitative study aimed to examine the perceptions and experiences of professionals in aesthetic fields regarding how cultural participation affects the mental health of young people. Interviews were conducted with six individuals working in various cultural sectors focused on children and youth, with a particular emphasis on adolescents. Data analysis was performed using thematic analysis. The results indicated that youth participating in cultural activities may experience several benefits that promote their mental health and serve as a preventive tool against mental illness. The study also suggests that significant factors influencing access to these activities include family support and socioeconomic status, which may create inequalities. Furthermore, high-performance environments, societal knowledge gaps, and economic constraints can present impediments to the establishment of conducive conditions for the mental well-being of youth, thus hindering endeavors toward sustainable development. The conclusion drawn from this study is that the significance of culture for the mental health of young people should be prioritized and not restricted. Given the extensive health benefits they offer, it is crucial to promote and support cultural activities for youth. Furthermore, the study underscores the need to create accessible and inclusive opportunities for young people to engage in such activities, which can serve as a powerful complement to school and existing interventions in supporting their well-being and development.