No description available.

Disertacijoje „Ugdomoji poetikos terapija kaip priemonė suaugusiųjų, sergančių šizofrenija ar depresija, įgalinimui“ pateikta transformuojančio mokymosi teorijomis pagrįsta suaugusiųjų, sergančių šizofrenija ar depresija, įgalinimo koncepcija. Ugdomosios poetikos terapijos teorinis modelis yra išryškintas, vadovaujantis grindžiamosios teorijos strategija: analizuojama dešimties metų praktinė poetikos terapijos taikymo patirtis, tyrėjos įžvalgos lyginamos su transformuojančio mokymosi teorijų (Freire, 1970, Tisdell, 2003 Mezirov, 1997) teiginiais; su ligonių mokymo, padedančio įveikti krizes, efektyvumo tyrimo duomenimis (Rindner, 2004, Fulton, 1997, Hage, 1997); su sergančiųjų gebėjimo savarankiškai būti ir gyventi visuomenėje analizės įžvalgomis (Barker 2001, Johansson, 2002, Coggins, Fox, 2009, Hayne, 2003); su sergančiųjų šizofrenija gebėjimo papasakoti socialiai reikšmingą savo gyvenimo istoriją (Lysaker, 2005) tyrimo įžvalgomis. Modelis grindžiamas socialiniu emancipaciniu ir kultūriniu dvasiniu požiūriu į transformuojantį mokymąsi. Vadovaujantis šiuo modeliu sukurta Ugdomosios poetikos terapijos metodika suaugusiųjų, sergančių šizofrenija ar depresija, įgalinimui yra nauja tarptautiniame mokslo kontekste. Pirmą kartą Lietuvoje išanalizuotos ugdomosios poetikos terapijos taikymo galimybės – atlikta atvejų analizė. Įžvelgta, kad menine kalba perteikta asmens autentiška istorija pozityviai transformuoja asmens savęs vertinimą ir rekonstruoja socialinį bendravimą. / In the the dissertation “Educational poetic therapy as a tool for empowerment of adults ill with schizophrenia or depression“ conception of empowerment of individuals ill with schizophrenia and depression is presented, conception is based on tranformative learning theories. Theoretical model of educational poetic therapy was developed using the strategy of grounded theory: the practical 10 years poetic therapy experience is analysed, insights of the researcher are compared with stadpoints of transformative learning theories (Freire, 1970, Tisdell, 2003 Mezirov, 1997); with data of effectivness of patients‘ teaching (Rindner, 2004, Fulton, 1997, Hage, 1997), with insights of analysis of schizophrenic patients‘ abilities to live in society self dependendly (Barker 2001, Johansson, 2002, Coggins, Fox, 2009, Hayne, 2003); with insights of analysis of schizophrenic patients‘ skills to tell one‘s own socialy meanigful life story (Lysaker, 2005). Model is grounded with social emancipation and cultural spiritual standpoints to transformative learning. Constructed methodic of educational poetic therapy, based on that model, is new in international context of science. In Lithuania first time are analysed possibilities of application of educational poetic therapy: case analyses are presented. It is disclosed, that authentic story of personality, expressed in artistic language positively transformes self evaluation and reconstructs social behavior.

Studiens syfte var att undersöka hur tillägnandet av skriftspråk kan bidra till kulturellt kapital med fokus på vad den processen innebär för individen. Urvalet har varit målstyrt och vänt sig till personer som har förändrat sin egen situation och uppnått akademiska eller yrkesrelaterade framsteg. Studien visar att när tillägnandet av skriftspråk bidrar till kulturellt kapital och social rörlighet resulterar det i att individen upplever en förändring i sitt habitus. En process som kan utmana individens möjlighet till att utifrån ett socialt- och psykologiskt perspektiv uppleva tillhörighet i de nya medelklassammanhangen. Det påverkar även individens tidigare familj- och vänskapsrelationer. Studien visar därtill att tillägnandet av skriftspråk kan ha en terapeutisk funktion för ett barn som har ett socialt problem och befinner sig i en utsatt situation. Studien visar att ett kulturellt kapital utvecklas av individens exponering för litteratur, behov av att uttrycka sig och tillfredsställelse i att skriva. Att tillägna sig skriftspråket bidrar till en upplevelse av att vidhålla egenmakt och förmågan att medverka i och påverka samhället. / The purpose of the study was to investigate how the acquisition of written language can contribute to cultural capital with a focus on what that process means for the individual. The selection has been goal-oriented and aimed at people who have created change for themselves and achieved academic and/or professional progress. The study shows that when the acquisition of written language contributes to cultural capital and social mobility, it results in the individual experiencing a change in their habitus. A process that can challenge the individual's ability to experience belonging in the new middle-class contexts from a social and psychological perspective. It also affects the individual's previous relationships to family and friends. The study also shows that the acquisition of written language can have a therapeutic function for a child who has a social problem and is socially vulnerable. The study shows that cultural capital is developed by the individual's exposure to literature, need for expression and satisfaction in writing. Acquiring the written language contributes to an experience of maintaining autonomy and the ability to participate in and influence society.