Det är viktigt att arbeta medvetet med läsningen i undervisningen även på mellanstadiet och därför undersöks i denna studie hur fyra lärare ser på läsningen. Undersökningen är genomförd via intervjuer med två lärare i årskurs 4 och två lärare i årskurs 6, samt två elever i årskurs 4 och två i årskurs 6. Vi har även genomfört observationer i klassrummen. Lärarna ser läsningen som betydelsefull och anser att de arbetar mycket med läsningen i undervisningen genom olika aktiviteter såsom högläsning och tyst läsning vilket de också gör. Dock uppfattar inte eleverna hur mycket de arbetar med läsning. Av studien framgår dock att syftet med läsaktiviteterna, att eleverna ska få en bättre läsförmåga och läsförståelse, inte synliggörs för eleverna vilket leder till bristande motivation. Det framgår även att syftet med läsundervisningen inte skiljer sig mellan årskurs 4 och 6.

I ett samhälle där individer överöses dagligen av information är läsningen en central del i vardagen. I denna kunskapsöversikt undersöks attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa, kartlägga och analysera forskningen som kännetecknar attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i ämnet svenska årskurs 4–6. Tre frågeställningar ligger till grund för att undersöka forskningsfältet: Vad kännetecknar forskningsläget när det gäller attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Hur framställer forskningen attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? och Vilka begrepp går det att identifiera kring attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Metoden har inkluderat noga utvalda urvalskriterier och sökningar har genomförts i flertalet databaser. Under sökprocessen lästes rubriker och abstract för att avgöra relevans för kunskapsöversikten. I kartläggningsmetoden har artiklarna djuplästs och kodats utifrån det som varit av relevans utifrån kunskapsöversiktens syfte, problemområde och frågeställningar. I artiklarnas resultat framställdes ofta attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i relation till elevernas prestation inom läsning. I resultatet framkom det i flertalet artiklar att det finns en skillnad utifrån kön i attityder till läsning där flickor generellt innehar en mer positiv attityd till läsning. Den positiva attityden till läsning genererade även i flera artiklar att de som hade en positiv attityd till läsning generellt presterade bättre inom läsning än de med negativ

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur ett antal lärare uppfattar elevers attityd till läsning och vilka undervisningsstrategier lärarna i ämnet svenska för årskurserna 4-6 uppger att de använder sig av. Frågeställningarna som studien syftar till att besvara är ‘hur uppfattar lärarna elevers attityd till läsning?’ och ‘vilka undervisningsstrategier uppger lärarna att de använder sig av?’. Teori och metod: Studien utgår från en fenomenologisk teori med en fenomenografisk forskningsansats. Där lärares uppfattningar inom fenomenet attityder till läsning har undersökts. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare som är utbildade för att undervisa i årskurserna 4-6 där de för stunden undervisar i ämnet svenska. Intervjuernas syfte är att få en inblick i och förståelse för hur lärare uppfattar elevers attityd till läsning och vilka undervisningsstrategier lärare uppger att de använder sig av. Samtliga intervjuer genomfördes på plats i de olika skolorna som lärarna är anställda på. Data har analyserats systematiskt utifrån en beprövad analysmetod. Denna analysmetod underlättade arbetet att sammanställa och tolka lärarnas utsagor. Resultat: I lärarnas utsagor framkommer textsamtal som den vanligaste

Teori och metod  Studien utgår från en fenomenologisk teori med en fenomenografisk forskningsansats. Där lärares uppfattningar inom fenomenet attityder till läsning har undersökts. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare som är utbildade för att undervisa i årskurserna 4-6 där de för stunden undervisar i ämnet svenska. Intervjuernas syfte är att få en inblick i och förståelse för hur lärare uppfattar elevers attityd till läsning och vilka undervisningsstrategier lärare uppger att de använder sig av. Samtliga intervjuer genomfördes på plats i de olika skolorna som lärarna är anställda på. Data har analyserats systematiskt utifrån en beprövad analysmetod. Denna analysmetod underlättade arbetet att sammanställa och tolka lärarnas utsagor.  Resultat  I lärarnas utsagor framkommer textsamtal som den vanligaste undervisningsstrategin som lärare använder sig av. Textsamtal belyses i samtliga utsagor av lärarna där det framkom variationer hur de använder denna strategi. I resultatet och diskussionen belyser vi lärarnas likheter och olikheter av de undervisningsstragier som framträder i lärarnas utsagor. Rutiner vid läsning beskrivs i olika former och användningsområden där det används antingen som start på dagen, schemautfyllnad eller som strategi för att främja positiva attityder till läsning. Lärare som positiva förebilder är även en faktor som enligt lärarnas utsagor främjar elevernas positiva attityder till läsning. De lärare som modellerar betydelsen av läsning upplever generellt elevers attityd till läsning som positiv. Även miljöaspekter samt skolbibliotekets betydelse framkommer frekvent i lärarnas utsagor som faktorer som främjar elevernas positiva attityder till läsning. Där skolbibliotekets betydelse för att hjälpa eleverna utifrån intresse och nivå framställs som av vikt.

I ett samhälle där individer överöses dagligen av information är läsningen en central del i vardagen. I denna kunskapsöversikt undersöks attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa, kartlägga och analysera forskningen som kännetecknar attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i ämnet svenska årskurs 4–6. Tre frågeställningar ligger till grund för att undersöka forskningsfältet: Vad kännetecknar forskningsläget när det gäller attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Hur framställer forskningen attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? och Vilka begrepp går det att identifiera kring attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Metoden har inkluderat noga utvalda urvalskriterier och sökningar har genomförts i flertalet databaser. Under sökprocessen lästes rubriker och abstract för att avgöra relevans för kunskapsöversikten. I kartläggningsmetoden har artiklarna djuplästs och kodats utifrån det som varit av relevans utifrån kunskapsöversiktens syfte, problemområde och frågeställningar. I artiklarnas resultat framställdes ofta attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i relation till elevernas prestation inom läsning. I resultatet framkom det i flertalet artiklar att det finns en skillnad utifrån kön i attityder till läsning där flickor generellt innehar en mer positiv attityd till läsning. Den positiva attityden till läsning genererade även i flera artiklar att de som hade en positiv attityd till läsning generellt presterade bättre inom läsning än de med negativ attityd.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor.   Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter.  Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in.   Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys.   Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls. För att diskutera och tolka resultatet har Bourdieus teoretiska begrepp kapital, habitus, fält och doxa använts. Resultatet har även diskuterats i ett genusperspektiv.

Detta är en undersökning om pojkars attityder till läsning och datorspelande utanför skolan. Undersökningen är gjord bland pojkar som går ett praktiskt gymnasieprogram. Teorin som har legat till grund för undersökningen har bland annat varit forskning som rört pojkars attityder till läsning i skolan. Jag har bland annat använt mig av Gunilla Molloys, Judith Langer, Malin Bardenstams och Magnus Perssons motståndskultur, föreställningsvärldar, identifikation och värdering av kultur.Vad gäller motståndet mot läsning har jag hittat attityder som pekar på ett motstånd hos pojkarna vad gäller att identifiera sig som läsare, detta trots att de läser och visar att de har behållning av det. Det är även tydligt att pojkarna gärna återvänder till redan kända föreställningsvärldar.

Elever i svensk grundskola verkar läsa allt mindre, både i skolan och på fritiden. Forskning och PISA- resultat visar att läsintresse och läsförmåga går hand i hand och kan skapa den s.k. Matteuseffekten eller läsklyfta som kan uppstå när läsförmågan styr elevers läsmotivation, hur mycket de läser och utvecklas som läsare. Tidigare forskning visar att olika faktorer inverkar på en elevs läsmotivation, läsintresse och attityder till läsning. Många inom forskningsfältet menar att skolans insatser behöver riktas mot att stärka både läsförmågan och läsmotivationen, särskilt för elever i lässvårigheter. Studiens syfte är att undersöka hur några speciallärare i grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar för att motivera elever i lässvårigheter att lästräna samt öka läsintresset och skapa positiva attityder till läsning. Studiens resultat visar att speciallärarna beskriver att de motiverar eleverna att lästräna under lekfulla former, olika anpassningar beskrivs, t.ex. texter på rätt nivå, val kring läsning, realistiska utmaningar och tydliga mål som gynnsamma faktorer för ökad läsmotivation. Att eleverna ges möjlighet att lyckas och tro på sin egen förmåga och bli medbestämmande beskrivs kunna öka motivationen, samt att eleverna ser på sig själva som läsare, oavsett om de har lässvårigheter eller inte. Detta genom att skilja på lästräning och lustläsning för att stärka elevernas läsintresse och attityder till läsning. Ett brett utbud av texter beskrivs stärka elevernas läsintresse och en del i speciallärarens arbete för att skapa läsmotivation beskrivs handla om samarbete med bl.a. lärarkollegiet som också kan behöva motiveras och ges stöd, uppmuntran och vägledning. Diskussion förs bl.a. kring att synen på vem som ska jobba med läsmotivation och läsfrämjande arbete tydligare kan behöva uttalas samt att samordnade insatser kan bidra till ökad läsning och stärkt läsengagemang och gynna läsmotivationen. Studien förväntas bidra med några speciallärares beskrivningar av sin förståelse av läsmotivation, läsintresse och attityder till läsning när det kommer till elever i lässvårigheter.