Lever vi i granskningssamhället? Michael Power menar att dagens västerländska samhälle präglas av just den konstanta granskningen. En företeelse som utvecklats sen 1980-talet. Granskningssamhället yttrar sig till exempel i mätningar, jämförelser och rankningar. Sociologiskt blir det intressant att undersöka hur sådana yttringar påverkat enskilda aktörers handlingsalternativ och bidragit till utveckling av nya institutionella praktiker. Uppsatsens syfte är att, grundat i teori om reaktivitet, undersöka om svenska äldreboenden förändrats som en konsekvens av införandet av Socialstyrelsens jämförelse Äldreguiden, och hur förändringen tagit sig uttryck. För att undersöka detta har enhetschefer på svenska äldreboenden intervjuats. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. Hur upplever enhetscheferna mätningen och jämförelsen av deras boenden i Äldreguiden? Upplever enhetscheferna att deras, eller deras enheters rutiner, förändrats som en effekt av den öppna jämförelsen, och på vilket sätt har det skett? Upplever enhetscheferna att det funnits externa reaktioner på den öppna jämförelsen exempelvis från media, boende på hemmen, eller anhöriga till dem, och hur har enhetscheferna i sin tur upplevt dessa reaktioner? Uppsatsens resultat i form av de intervjuade enhetschefernas berättelser analyseras och jämförs med resultaten från en studie av hur rankning av juristutbildningar i USA förändrade utbildningarnas organisatoriska praxis. I jämförelse med det amerikanska fallet har de svenska enhetscheferna en mer positiv upplevelse av att bli jämförd i Äldreguiden, och inte upplevt lika långtgående organisatoriska förändringar som en direkt konsekvens av jämförelsen. Enhetschefernas upplevelser av externa reaktioner har varit färre och mindre kraftiga än i det amerikanska fallet. Uppsatsens slutsats är att skillnaden i resultaten mellan fallen beror på att det krävs en press utifrån mot jämförda eller rankade organisationer för att det ska uppstå en djupare organisatorisk förändring. Uppkomsten av sådan extern press härleds dels ur kontextspecifika förhållanden mellan det amerikanska och svenska fallet, men även till de respektive mätningarnas förmåga att förmedla, och tydliggöra, institutionaliserat kulturellt kapital.

<p>The aim of this Master’s thesis is to investigate if the reading habits of teacher students are influenced by merit and descent. The empiric material consists of six questionnaires answered by students at the teacher training with Swedish at the upper secondary school as their first topic. The questionnaire comprised questions about reading habits in the childhood and today and information concerning merits and descent.</p><p>Pierre Bourdieu’s sociological ideas about cultural capital transmitted from parent to child and the concept of habitus are used as a theoretical framework regarding descent. The important role teachers have according to children’s bringing up, also a theory by Bourdieu, are together with school law, curriculum and syllabus the framework regarding merit.</p><p>The results of the study agreed with Bourdieu’s thoughts of reading habits as a heritage of the cultural capital of the parents. Reading habits are on the other hand not a special relation with descent, i.e. the social background of the parents. Good merits from school could however possibly affect bad reading habits from the childhood, if you see the connection with good reading habits and good studying capacity.</p>

Den svenska skolan är ett av få områden som rör hela landets medborgare på ett påtagligt sätt. Pisaundersökningarna som gjordes 2006-2012 signalerade att allt inte stod rätt till med den svenska skolan. De visade på en för elevernas del negativ trend i ämnena matematik, språk och naturvetenskap. Under samma tidsperiod kom en mängd olika reformer som alla syftade till att öka den svenska skolans kvalitet beträffande kunskap och kompensatorisk förmåga. Studien skall undersöka hur skolans kompensatoriska uppdrag kommer till uttryck i två av de reformer som lanserades under denna tid. De reformer som undersöks är: det individuella valet och lärlingsprogrammet. Den metod som använts är kvalitativ textanalys som sedan har belysts utifrån Pierre Bourdieus teori om hur social, kulturellt, ekonomiskt kapital påverkas av det habitus som individen har erhållit. Studien har använt Pisaundersöknar som gjordes mellan 2006-2012 som bakgrund. Studien har därefter undersökt de två reformerna. En av studiens viktigaste slutsatser var att de undersökta reformerna har haft svårt att leva upp till skollagens mål; att skolan skall vara en institution som kompenserar eleven för skillnader i barnens/ungdomarnas behov för att tillgodogöra sig en likvärdig utbildning, det som brukar kalls det kompensatoriska uppdraget. Studien tyder även på att det kulturella och sociala kapitalet ärvs i den mening att det till övervägande del är barn till lågutbildade som inte klarar av att erhålla examina från någon av de undersökta reformerna.

Uppsatsen är en etnografisk studie om den dolda läroplanen vid två lågstadieskolor i Mellansverige. Datainsamling har skett i två steg, genom deltagande observationer för att beskriva vad det är som händer i klassrummet och genom intervjuer med lärarna där de beskriver sin upplevelse av klassrumssituationen. Den teoretiska referensramen bygger på Donald Broadys dolda läroplan samt läroplan (2011) fastställd av regeringen. Syftet med studien är att beskriva och förstå hur den dolda läroplanen yttrar sig i klassrummet och i lärarens arbete och följade frågeställningar lyder, vad är det för informella krav som ställs på eleven i klassrummet och på vilket sätt gynnar den dolda läroplanen vissa elever och missgynnar andra? För att stärka misstanken om att den dolda läroplanen praktiseras i skolan idag, har internationella vetenskapliga artiklar, nationella artiklar samt originallitteratur där den dolda läroplanen beskrivs använts. I resultatet presenteras åtta stycken teman utifrån gjorda observationer som sedan knyts ihop med den dolda läroplanen i analysen, dessa teman är, klassrummets interiör, att duka bordet eller inte, elever som inte följer den dolda läroplanens uppsatta krav, samspel lärare och elev, elevers olikheter och förutsättningar, beröm, bannor och utvärderingar samt om olikheter i lärarkåren.

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var: - Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning? - Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning? - Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter? Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar. För ungdomarna i undersökningen tycks det omgivande samhället, kompisar och media vara faktorer om inspirerar dem i deras val av utbildning och yrke, snarare än föräldrarna allena.

The study - Hur skapas en journalist? - examines why so many people choose to turn tothe journalist profession when the conditions for a secure position on the labor market ispoor. The study also highlights how recently graduated journalist perceives their temporary and insecure position on the labor market. The study was performed trough ten biographical interviews with recently graduated journalists. Via the interviews I examined what has formed the individuals to perceive journalism as a rational or pragmatic choice for a career. The study shows that journalists, who come from families with high cultural capital, have been shaped by a particular culture of education, which focuses on education as a step towards selfrealization. The individuals have therefore taken career decisions among what they find developing. In the study, I found that the journalists have undergone two different types of life courses. There are the journalists who followed a more linear life course to the profession, and the ones who have undergone a more “crooked” life course. The linear life course is characterized by the fact that the individuals relatively early after highschool started to study journalism. These individuals, who followed the linear life course, have had a more straight forward way to the occupation mainly because of their social network. They have, through their social network, had the journalistic profession placed on their horizon of action because they either have parents who are journalists or because they have worked with the profession at some point. Those individuals whohave followed a crooked life course have not seen journalism as an obvious career choice, but the profession has progressively placed itself on their horizon of action because of past experiences. They have traveled, moved, worked and studied a variety of classes, mainly classes whit focus on languages and creative writing, before they started to study journalism. These past experiences have formed the individuals to perceive journalism as a pragmatic or rational career choice. I also find indications that the journalists who have undergone a more crooked life course find their insecure and temporary situation on the labor market less problematicthan the ones who have followed a linear life course. I suggest that the journalists whohave undergone a crooked life course have developed a higher tolerance towards a precarious and temporary situation on the labor market, their previous flexible life course have given rise to a higher tolerance of uncertainty. In other words, their pastlives has partly formed them to want to become journalists, but also made them more suitable for a temporary labor market.

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer. Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen – the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av 19 tidningsartiklar som publicerats mellan 1 januari-13 och 30 april-14. Utifrån en abduktiv ansats undersöktes underliggande teman, diskurser i materialet. Studien visar att hipstern kan knytas till en kreativ och medveten medelklass som använder sig av sitt kulturella kapital för att uttrycka en unik livsstil och ockuperar kreativa yrken inom media och kultur. Vidare finns det en stark koppling mellan hipsters och Södermalm. Materialet visade även på att det finns en viss avsky gentemot hipstern. Vidare diskuteras huruvida hipstern ska ses som tillhörandens av en ny fraktion av medelklassen som utmanar rådande dominerande livsstilar med sin livsstil. Som förslag till vidare forskning diskuteras hur man kan studera hipstern i relation till nya former av kulturellt kapital samt bredda den sociologiska diskussionen kring hipsters.

Vem vänder vindarna är en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frågor om utbildning utifrån intervjuer med fem elever på gymnasiet. Utbildning och lärande är en viktig byggsten i samhället som förbereder människor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund är en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning är effekter av kön, närmare bestämt att pojkar tenderar att ha lägre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utsträckning, jämfört med flickor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vända trenden och presterar bättre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ på gymnasiet. Intervjuer med fem pojkar på en gymnasieskola i Stockholm har använts för att uppnå uppsatsens syfte. Genom teorier om kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital analyseras det empiriska material både ur mikro - och mesoperspektiv. I analysen används även teorier om maskuliniteter. Resultatet visar att den största anledningen till att pojkarna i studien klarat att vända sina dåliga skolresultat till det bättre, är byte av skolmiljö. Under året/åren på introduktionsprogrammet har de bemötts annorlunda än tidigare. På introduktionsprogrammet får de nya, positiva relationer med lärarna på skolan. Tillsammans med andra faktorer har detta lett till att pojkarna läser in grundskolebetygen tämligen snabbt och sedan har de gått vidare till olika yrkesprogram. Med största sannolikhet kommer dessa pojkar även att gå ut gymnasiet med en fullständig gymnasieexamen.

Studiens tvåfaldiga syfte var att undersöka barnens kompetens och uppfattningar om surfplattans användningsområde i förskolan. Barn uppfostras i ett snabbväxande tekniksamhälle, där surfplattan ses som ett naturligt verktyg i vardagslivet. Surfplattan har integrerats i förskolans verksamhet under de senaste åren, vilket medfört att nya krav ställs på förskolan. Det är av vikt att barn i förskolan ges samma möjligheter att möta och utveckla kunskaper om teknik för att ha samma förutsättningar. Genomförande av studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer, där både enskilda och par intervjuer utfördes med videoobservationer. Undersökningen utgick från sammanlagt 14 barn från två olika förskolor. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet med fokus på tre analysbegrepp, kulturellt redskap, mediering och den proximala utvecklingszonen. Resultatet av studien visade att barnen hade hög kompetens om hantering av surfplattan och dess design. Resultatet visade även att barnen delade med sig av sin kompetens till varandra under parintervjuerna, för att hjälpa varandra att hantera surfplattan. Surfplattan användes som underhållning av barnen i studien. Resultatet visade även att barnen i studien hade en medvetenhet om att surfplattan inte användes utav barnen i förskolan, då det beskrevs vara pedagogernas arbetsverktyg att ta kort med. Studien har bidragit med att synliggöra barnens kompetens och medvetenhet kring surfplattan som ett kulturellt redskap.