ABSTRACT (DESIGN HYPOTHESIS AND COLLABORATION OBJECTIVES) This research proposes the renovation of a case study project - a cluster of residential buildings in Södermalm, Stockholm - based on the integration of energy simulation and climate engineering to introduce the idea of adaptive resuse[MJ1] . The focus has been on solar analysis and daylight utilization with the goal to improve both the living quality of the interior and solar harvesting on the exterior for an optimal generation utilization of energy. The research, therefore, has been conducted in collaboration between students of architecture and energy engineering, and Teknikmarknad, a practice-oriented entity at KTH, for support regarding technical issues. Stockholmshem, the property owner, has also been directly involved for specific information on the future plans and proposals. Another informative collaborator has been the Critical Design Studio at the school, who has conducted a thorough research on the social aspects of the neighborhood and conducted many interviews with the residents on the new proposal plans of the change and how they see it. This investigation has also enabled the possibility of further investment and research on a smart envelope; envisioning a kinetic design, solar tracking system, for a higher efficiency in solar gains and a sustainable approach to indoor climatic conditions.  The envelope design has been tested through analyzing tools and energy calculations, prototyping and scaled-models. A key aspect in the project has been the evaluation of an interdisciplinary approach from the early stages of the design to envision and formulate a design strategy that clarifies the technical aspects and design opportunities on both ends which could be transferable to similar developments and future practice. / Den här undersökningen ger ett förslag till en renovering i en fallstudie, ett bostadskomplex på Södermalm i Stockholm, baserad på integrering av energisimulering och klimatteknik för att introducera idén om ett anpassat återbruk. Fokus har legat på solanalyser och återanvändandet av dagsljus för att förbättra inomhusmiljön och soltillgången utomhus för en optimal alstring och utnyttjande av energi. Undersökningen har därför utförts i samarbete med arkitektstudenter och energiingenjörsstudenter samt Teknikmarknad, en praktikerorienterad avdelning på KTH, för stöd gällande tekniska frågor. Stockholmshem, ägaren av bostadskomplexet, har också varit direkt inblandad med specifik information om framtida planer och förslag. En annan informativ samarbetspartner har varit Critical Design Studio på arkitekturskolan som har genomfört en gedigen undersökning av de sociala aspekterna i området, samt gjort många intervjuer med de boende om de nya planerna och hur de ser på detta. Denna undersökning har också skapat möjligheter för vidare investering och forskning av en smart fasadlösning av ett variabelt solspårsystem för en bättre effektivitet av solförtjänster och ett hållbart tillvägagångssätt för inomhusmiljön. Fasadösningen har testats genom analysverktyg och energiuträkningar, prototyper och skalmodeller. En nyckelaspekt i projektet har varit utvärderingen av ett tvärvetenskapligt förhållningssätt från ett tidigt stadie av designen till förslag och formulering av en designstrategi som klargör de tekniska aspekterna och designmöjligheterna, vilket kan överföras till liknande bebyggelse och framtida användning.

Urban building vid Hornsbruksgatan Projektet handlar om att aktivera bergsbranten längs Hornsbruksgatan på Södermalm i Stockholm och samtidigt skapa en länk mellan gatan och Högalidsparken utan att isolera dem ytterligare från varandra.Det är ett förslag på en Urban building, en city building, med både privata och publika ytor. Den innehåller bostäder, lokaler för uthyrning till kontor, butiker och restauranger samt uterum och parkeringsplatser.Byggnaden har sin framsida mot gatan och ljus släpps in enbart från ett håll. Projektet är ett försök att skapa kvalitativa bostäder och utrymmen under rådande förutsättningar vad gäller ljus, rymd och avskildhet. / Urban building at Hornsbruksgatan With this project I want to program the gradient along Hornsbruksgatan in district Södermalm in Stockholm with an Urban building, a city bulding, private but also with public areas. The street and a park, Högalidsparken, is aparted by a mountain face and I want the bulding to link them together. It concists of flats, rental places for commersial use like offices, restaurants, shops and also outdoor rooms and a car park. The building has it front against the street and daylight just from one direction. The project is an effort to create homes of quality if possible under the current circumstances.

Mitt mål var att skapa västra söders identitet och samlingsplats, vilken helt saknas idag. Utmaningen var också att transformera Hornsbruksgatan från en baksida till en tillgänglig plats. Högalidsparken förlängs ner till gatunivå - Hornsbruksgatan blir en blandning av park/ torg genom ett specifikt grönt plattsystem. Nya stråk och ramper binder ihop nuvarande gatu- och parknivån. Bebyggelsen är småskalig och nätt, ändå är programmet större än förslagit proram. Siktlinjer från omkingliggande bebyggelse och ankomstpunkter till platsen mot Högalidskyrkan och parken bevaras. Kommersiell verksamhet, såsom flertalet gallerier och restauranger får klättra uppåt från gatunivå till parknivå och tvärtom. Det idag påbörjade projektet, stadsodling tas till vara på. Ett växthus bebyggs samt två odlingsplättar i parken förläggs. Den nya platsen är en grön kulturplats med många exponerade utställningar, utsällningar utomhus samt många uteserveringar.

Projektet är ett verktyg för att snabbt analysera en plats "planerade" historia. Som studie har jag arbetat med Södermalm i Stockholm.

PROJEKTBESKRIVNING Detta projekt syftar till att skapa ett Komvux i Fatbursparken som ligger beläget på Södermalm i Stockholm. Platsen är idag besvärlig på grund av dess komplexitet med både citybanan och stambanan som befinner sig under mark. I och med att platsens yta består enkom av konstruktion för dessa banor måste således stor hänsyn till detta tas. Jag valde att göra konstruktionen till ett incitament för min byggnads karaktär. Genom att förlänga de befintliga väggarna i stam- och citybanan fick dessa utgöra de bärande elementen i byggnaden. Dessa skär igenom kroppsbyggnaden i form av stora massiva skivblock riktade mot Oscar den 1:s minne, som i sin tur fästs med ett nät av stålbjälklag för att på så sätt kunna stabilisera byggnaden men även motverka rörelse. Byggnaden har ett särskilt flexibelt golv som gör att den kan tillgodose framtida förändringar, redan från början finns vatten, el, internet, avlopp, ventilation m.m integrerat vilket gör förflyttningar av diverse rum förmånligt. Min ursprungsidé till mitt Komvux var att vilja skapa en lärandemiljö som får en att vilja stanna kvar och studera på plats. Idag betraktas komvux, i mina ögon, som en institution du ogärna stannar kvar längre på än nödvändigt. Detta ville jag ändra på, jag ville att man ska känna sig bekväm och skapa lokaler med god studiemiljö som får en att vilja stannar kvar. Ett dilemma som jag upplever existerar är att man som vuxen tvingas befinna sig i en skolmiljö likt grundskolan. Därför har jag utgått mer utifrån universitetsmiljön som jag tror kan locka till sig fler studenter.   Byggnaden har många stora öppna ytor vilket ger studenten tillgång till luftiga studieplatser på flera plan men även slutna rum om så erfodras. Entréplanet är helt offentligt och är tänkt att fungera som en förlängning av parken där tunna glasparti ska verka som tunna barriärer som får övergången att bli så sömlös, dynamisk och transparent som möjligt. Genom att göra entréplanet helt offentligt kan stadens invånare ta del av lokalen och privatpersoner såväl som företag ska få möjligheten att abonnera lokalerna under helgtid för att utnyttja byggnaden effektivt. I och med att byggnaden är centralt belägen känns det viktigt att den blir mångfacetterad och flexibel för stadens alla invånare.  Byggnaden präglas genomgående av glasfasad, detta för att verkligen betona vikten av naturligt ljus vid studier, som är att föredra. Därför har jag placerat ett atrium som skär genom alla våningsplan samt glastak för att sprida ljus i byggnaden både inifrån ut och utifrån in. Då glas har sämre isoleringsförmåga än  en solid vägg är fasaderna täckta med dubbelskiktiga glaspartier för att sålunda kunna skapa ett klimatskal. Detta isolerar byggnaden minst lika väl och fungerar delvis som ett växthus. En av grundidéerna med projektet var att den ytan jag tar i besittning av parken skall återges. Genom att bygga om taket till en plats med grönska, café, sittplatser, men även skapa förutsättningar för föreläsningsplatser för mindre grupper, kunde jag på så sätt ge tillbaka marken jag tagit i besittning. / PROJECT DESCRIPTION This project aims at creating a Komvux in Fatbursparken, located in Södermalm, Stockholm. Today, the location is difficult due to its complexity with both the city and the main road underground. Due to the fact that the surface of the site consists of construction for these lanes, this must be taken into account. I chose to make the construction an incentive for the nature of my building. By prolonging the existing walls of the main and city lane, these became the supporting elements of the building. These cut through the body of the building in the form of large massive discs aimed at Oscar 1's memory, which in turn is attached to a network of steel bellows so as to stabilize the building but also counteract movement. The building has a particularly flexible floor that allows it to meet future changes. Water, electricity, internet, sewage, ventilation, etc. are already integrated, which makes the mobility of various rooms advantageous. My origin idea for my Komvux were to create a learning environment that makes one want to stay and study on-site. Today, Komvux, in my eyes, is considered an institution you are unwillingly staying for longer than necessary. I wanted to change that, I wanted you to feel comfortable and create premises with a good study environment that makes you want to stay. A dilemma I find exists is that you, as an adult, are forced to be in a school environment like primary school. That's why I've based on the university environment, which I think can attract more students. The building has many large open spaces, which gives the student access to airy study places on several levels, but also enclosed ones if so are required. The entrance hall is completely public and is intended to serve as an extension of the park where thin glass boulders will act as thin barriers that make the transition as seamless, dynamic and transparent as possible. By making the entrance plan completely public, the city's residents can take part in the premises, as well as private individuals as well as companies will have the opportunity to subscribe to the premises during the weekends in order to utilize the building efficiently. As the building is centrally located, it feels important that it becomes multifaceted and flexible for all the inhabitants of the city. The building is characterized consistently by glass facade, this to really emphasize the importance of natural light in studies, which is preferable. Therefore, I have placed an atrium that cuts through all floors as well as glass roofs to spread light in the building both inside and outside. As glass has less insulation than a solid wall, the facades are covered with double-layered glass sections to create a climate scale. This isolates the building at least as well and works partly as a greenhouse. One of the basic ideas of the project was that the area I occupy the park should be reproduced. By rebuilding the roof to a place with greenery, café, seating, but also creating conditions for lectures for smaller groups, I could give back the land I acquired.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender. Resultatet indikerar även att det inte finns någon homogen förståelse för huruvida gentrifiering är någonting negativt eller positivt i sig. Dock finns det en klar förståelse om att stadsdelens ekonomiska utveckling har förändrat platsen som sådan, vilket bemöts med blandad respons. / The purpose of this essay is to identify how the discourse about gentrification is produced in Swedish newspapers, where Södermalm in Stockholm is a typical example of a place that is considered to be gentrified. The study was conducted through critical discourse analysis, using Faircloughs guidelines and a theoretical framework consisting of sociological theories on urbanity and social stigmatization. The essay applies Georg Simmel’s and Pierre Bourdieu's theories on city life, habitus and cultural capital, Norbert Elias's view of established and outsiders and David Harvey's formulation of the right to the city. The analysis consists of ten newspaper articles published in the Swedish newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Metro, Mitt i Södermalm, and Svenska Dagbladet. The results indicate that gentrification is seen as a class-related urbanization process which takes shape through sales of rental units, the creation of a new middle class and popular cultural trends. The results also indicate that there is no uniform understanding of whether gentrification is negative or positive. Nevertheless there is an understanding that the district's economic change has altered the site, which is met with mixed responses.

1770, Hoving malmgård is a part of Stockholm’s cultural heritage, and the surrounding garden is currently used as a public green space. The current owner of the property, the company Einar Mattsson, proposed in 2021 to build a care facility for the elderly on the southern part of the garden, which would weaken Hovings malmgård’s cultural capital, and reduce urban green spaces in the east of Södermalm.  The purpose of this study is to investigate what different actors want to do with Hovings malmgård and the surrounding garden. In order to put Hovings malmgård in a broader context, the actors’ views on densification, green spaces and cultural heritage is also investigated. The actors are Einar Mattsson, the municipality “Stockholms stad”, the support group “Arbetsgruppen för Hovings Malmgård” as well as the political parties Liberalerna, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna. In order to investigate this, literature studies, document studies and interviews have been carried through.  Einar Mattsson argued that the care facility for the elderly would finance the upkeep of Hovings malmgård and the northern part of the garden. This would have positive effects on green spaces and the cultural heritage in the area. The political parties Socialdemokraterna and Liberalerna had a similar view, although they recognised that cultural capital would be lost. The different units of Stockholms stad had different views on whether the care facility for the elderly should be built or not. “Stadsbyggnadskontoret” supported it, while “kulturförvaltningen” and “Skönhetsrådet” were against it. The support group “Arbetsgruppen för Hovings Malmgård” and the political party Sverigedemokraterna were also against the care facility for the elderly. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård wanted to turn Hovings malmgård into a folk museum, while Sverigedemokraterna believed that the important thing was that Hovings malmgård was visually open to the public. The actors whose views on the development of Södermalm aligned with their opinion on the care facility for the elderly, were Arbetsgruppen för Hovings Malmgården, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna. The actor whose views did not align with each other was Liberalerna. An important factor to why some actors approved of the care facility was finances, since it would be very expensive for Stockholms stad to repurchase Hovings malmgård and take over the upkeep. Additionally, Einar Mattsson purchased the property, believing that they would obtain the necessary permits needed to raise new buildings on the property. This has made some actors think that it would be unfair if Einar Mattsson were not to be permitted to build a care facility for the elderly. / I dagens växande svenska städer, finns en motsättning mellan att dels förtäta inom stadsgränsen, dels att bevara urbana grönområden och kulturhistoriska miljöer. Denna konflikt har tagit sig starkt i uttryck i Hovings malmgård på östra Södermalm i Stockholm. Malmgården byggdes 1770 och har både höga kulturhistoriska värden samt en tillhörande trädgård tillgänglig för allmänheten. 2021 lade nuvarande fastighetsägare Einar Mattsson fram ett förslag om ett vård- och omsorgsboende som skulle byggas på södra delen av trädgården, vilket skulle minska malmgårdens kulturhistoriska värde samt andelen grönyta på östra Södermalm.  Syftet med detta arbete är att undersöka hur olika aktörer anser att Hovings malmgård med tillhörande trädgård bör utvecklas. För att sätta malmgården i ett större sammanhang, undersöks även aktörernas syn på förtätning, grönområden och kulturhistoriska miljöer på Södermalm. Aktörerna är nuvarande fastighetsägare Einar Mattsson, Stockholms stad, den ideella organisationen Arbetsgruppen för Hovings Malmgård samt Liberalerna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. För att undersöka detta har en litteraturstudie, en dokumentstudie och intervjuer genomförts.  Einar Mattsson framförde att vårdboendet skulle finansiera upprustningen av malmgården och den norra delen av trädgården. På så vis skulle det bidra med positiva effekter för grönområden och kulturhistoriska värden. Samma syn hade Socialdemokraterna och Liberalerna, även om de medgav att kulturhistoriska värden skulle gå förlorade. Stockholms stads olika enheter var inte överens kring byggandet av vårdboendet. Stadsbyggnadskontoret var positivt inställda, medan kulturförvaltningen och Skönhetsrådet var negativa. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård och Sverigedemokraterna var de aktörer som helt motsatte sig vårdboendet. Arbetsgruppen ville att malmgården och dess trädgård skulle bli en hembygdsgård, medan Sverigedemokraterna ansåg att det viktiga var att byggnaden var visuellt tillgänglig för allmänheten. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård, Socialdemokraterna och Sverigedemokraternas åsikter om Södermalms stadsutveckling stämde väl överens med deras åsikter om Hovings malmgård. Liberalerna var den aktör vars generella åsikter stämde sämst överens med hur de ville att malmgården skulle utvecklas. En viktig faktor till varför vissa aktörer vill tillåta vårdboendet var ekonomi, då det skulle vara dyrt för staden att köpa tillbaka malmgården och själva finansiera upprustningen. Därtill verkade Einar Mattsson ha förvärvat fastigheten i tron att de skulle få bygga nytt på den, vilket har gjort att vissa aktörer anser att Einar Mattsson därför har rätt att bygga vårdboendet.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen – the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av 19 tidningsartiklar som publicerats mellan 1 januari-13 och 30 april-14. Utifrån en abduktiv ansats undersöktes underliggande teman, diskurser i materialet. Studien visar att hipstern kan knytas till en kreativ och medveten medelklass som använder sig av sitt kulturella kapital för att uttrycka en unik livsstil och ockuperar kreativa yrken inom media och kultur. Vidare finns det en stark koppling mellan hipsters och Södermalm. Materialet visade även på att det finns en viss avsky gentemot hipstern. Vidare diskuteras huruvida hipstern ska ses som tillhörandens av en ny fraktion av medelklassen som utmanar rådande dominerande livsstilar med sin livsstil. Som förslag till vidare forskning diskuteras hur man kan studera hipstern i relation till nya former av kulturellt kapital samt bredda den sociologiska diskussionen kring hipsters.

The Stig Claesson Centre at Nytorget is an art museum, a foundation and a meeting place with focus on Stig Claesson’s life’s work and artistic achievements. The Stig Claesson Centre manages the public legacy of Stig Claesson at Nytorget, Södermalm. The Stig Claesson Centre offers a relevant and challenging experience to both Claesson enthusiasts, locals, tourists, architecture fans and other curious visitors. The site, adjacent to Nytorget, is a natural junction between the new, gentrified Södermalm and the old working-class Södermalm that Claesson represents. The building facing the entrance to the Stig Claesson Centre called Malongen is where Claesson had his studio and where he worked for the mostpart of his life. / Stig Claessoncenter vid Nytorget är ett konstmuseum, en stiftelse och en mötesplats med fokus på Stig Claessons livsverk och konstnärliga landvinningar. Stig Claessoncenter eller Slashus, som jag också har valt att kalla det, hanterar det offentliga arvet från Stig Claesson vid Nytorget på Södermalm. Slashus erbjuder en relevant och utmanande upplevelse för både Claessonentusiaster, lokalbefolkning, turister, arkitekturintresserade och andra nyfikna besökare. Platsen, som gränsar till Nytorget, är en naturlig skärningspunkt mellan den nya gentrifierade Södermalm och den gamla arbetarklasssödermalm som Claesson representerar. Byggnaden som vetter mot ingången till Slashus kallas Malongen är där Claesson hade sin ateljé och där han arbetade stora delar av sitt liv.

Hur kan en förskola aktualisera barns  nyfikenhet och kunskapstörst?  Där byggnaden även underlättar för pedagogerna i deras arbete. Där pedagogerna får utrymme till att planering och återhämtning medan de har god uppsyn över barnen.  Form, geometri, material och färg tydliggör, orienterar och uppmuntrar barnen till självagerande lek. En plats där barnen får ta ut sin motorik,  tillåts få utlopp för sin fantasi och möta varandra.  Förskolan och arkitektoniska kvaliteér Förskolan skapar en omhändertagande och skyddande miljö, där byggnadens form flörtar med platsens morfologi. En sammansättning av olika geometrier i byggnadens form visar barnen att arkitektur kan te sig på olika sätt. Centralt placerad växtlighet i husets hjärta ger barnen en förståelse för naturens betydelse och kraft.  En stor glaskupol ovan släpper in ljus och skapar en kontakt med miljön utanför. Geometrier, färgkodning och informativ grafik hjälper barnen att orientera sig i den fria leken. Nyckelord och meningar Mjuka former som omfamnar Lustfyllda verktyg i färg och material Pedagogiska inslag i barnets vardag Tillgänglig och tillåtande lek Närhet till naturen Korta avstånd Huset som pedagog / How can the child’s curiosity and thirst for knowledge actualize in a preshool building?  This preschool shall also makes it easier for the teachers to perform their work. Where teachers are given spaces for planning and recovery while they at the same time have a good view over the children.  Shape, geometry, different materials and colors helps to clarify, orient and encourage the children in their self-action game. A place where children can move with their full strenght, and are allowed to set free their imagination.  The building and its architectural qualities  The Preschool creates a nurturing and protective environment and the shape of the building is flirting with the site morphology. A composition of different geometries in the building’s form shows kids at an early stage that architecture may appear in different ways.  Centrally located vegetation in the heart of the building gives children an understanding of nature’s significance and power.  A large glass dome above the vegetation let in light and creates a strong contact with the outside environment. Geometries, color coding and informative graphics helps the children to orient themselves in their liberal play. Important words and phrases Forms that embraces  Joyful colours and materials  Educational aspect in the childs environment  Available and permissive play  Close to nature  Short distance The house as an educator