Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken syn föräldrar har på den fria lekens betydelse för barns lärande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jämförs sedan mellan de olika länderna. Vi har utgått från tre frågeställningar;  Vad innebä begreppet fri lek enligt föädrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?  Vad anser föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lär sig genom den fria leken?  Vilka tankar och funderingar har föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angående deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan? För att samla in material använde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vårt res-lutat kom vi fram till att det finns både likheter och skillnader i svaren vi fick från föräldrar angående den fria leken jämfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. Föräldrarna till barnen i den svenska skolan nämner flera begrepp och förmågor som barnen lär sig medan föräldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med. Vårt resultat visar att föräldrarna till barnen i den svenska förskolan tycker att det är tillräckligt mycket fri lek under förskoledagen medan större delen av föräldrarna till barnen på den utlandssvenska förskolan anser att det är för mycket fri lek. Föräldrar från båda grupperna påpekar vikten av en god miljö för att den fria leken skall fungera.

Hur kan en förskola aktualisera barns  nyfikenhet och kunskapstörst?  Där byggnaden även underlättar för pedagogerna i deras arbete. Där pedagogerna får utrymme till att planering och återhämtning medan de har god uppsyn över barnen.  Form, geometri, material och färg tydliggör, orienterar och uppmuntrar barnen till självagerande lek. En plats där barnen får ta ut sin motorik,  tillåts få utlopp för sin fantasi och möta varandra.  Förskolan och arkitektoniska kvaliteér Förskolan skapar en omhändertagande och skyddande miljö, där byggnadens form flörtar med platsens morfologi. En sammansättning av olika geometrier i byggnadens form visar barnen att arkitektur kan te sig på olika sätt. Centralt placerad växtlighet i husets hjärta ger barnen en förståelse för naturens betydelse och kraft.  En stor glaskupol ovan släpper in ljus och skapar en kontakt med miljön utanför. Geometrier, färgkodning och informativ grafik hjälper barnen att orientera sig i den fria leken. Nyckelord och meningar Mjuka former som omfamnar Lustfyllda verktyg i färg och material Pedagogiska inslag i barnets vardag Tillgänglig och tillåtande lek Närhet till naturen Korta avstånd Huset som pedagog / How can the child’s curiosity and thirst for knowledge actualize in a preshool building?  This preschool shall also makes it easier for the teachers to perform their work. Where teachers are given spaces for planning and recovery while they at the same time have a good view over the children.  Shape, geometry, different materials and colors helps to clarify, orient and encourage the children in their self-action game. A place where children can move with their full strenght, and are allowed to set free their imagination.  The building and its architectural qualities  The Preschool creates a nurturing and protective environment and the shape of the building is flirting with the site morphology. A composition of different geometries in the building’s form shows kids at an early stage that architecture may appear in different ways.  Centrally located vegetation in the heart of the building gives children an understanding of nature’s significance and power.  A large glass dome above the vegetation let in light and creates a strong contact with the outside environment. Geometries, color coding and informative graphics helps the children to orient themselves in their liberal play. Important words and phrases Forms that embraces  Joyful colours and materials  Educational aspect in the childs environment  Available and permissive play  Close to nature  Short distance The house as an educator

Sveriges äldre blir allt fler. Deras läkemedelsanvändande ökar och många läkemedelsinteraktioner inträffar. Genom att begränsa antalet onödiga läkemedel till äldre kan man förbättra patientens läkemedelsbehandling och minska enskilt lidande. Samtidigt kan man så minska samhällets kostnader orsakade av läkemedelsrelaterade problem. En jämförelse av fyra vårdhögskolor visar att sjuksköterskor i grundutbildningen läser en kurs om max 7,5 hp i ämnet farmakologi. Forskning visar vidare att kompetensutveckling för sjuksköterskor har låg prioritet på grund av tidsbrist och av ekonomiska anledningar. Borås stad har tillsammans med Primärvården Borås- Bollebygd och FoU Sjuhärad sedan 2006 bedrivit ett utbildningsprojekt under namnet LÄR UT – Bättre läkemedelshantering för äldre. Målet med projektet är att öka kunskapen om äldre och läkemedel hos sjuksköterskor och omvårdnadspersonal inom kommunal hälso- och sjukvård samt att förbättra utvärderingen av läkemedelsbehandlingen för äldre patienter inskrivna i hemsjukvården, Borås stad. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor i hemsjukvård förhåller sig till den äldre patientens läkemedelsbehandling efter projektet LÄR UT. Studien är gjord enligt metoden kvalitativ innehållsanalys. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med sju sjuksköterskor. Studiens resultat visar att sjuksköterskan, efter LÄR UT anser sig arbeta med en för den enskilde patienten ökad säkerhet, då hon reflekterar och ifrågasätter den äldre patientens läkemedelsbehandling aktivt. Vidare pekar resultatet på kompetens i symtomskattning och en för sköterskorna tydlig funktion i patientens läkemedelsbehandling . Författarna ser att sjuksköterskan har en viktig roll att fylla i arbetet med den äldre patientens läkemedelsbehandling och vår slutsats är att teoretisk kunskap i farmakologi är nödvändig för att komma till rätta med de läkemedelsrelaterade problemen hos den äldre patientgruppen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.</p><p>De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.</p><p>Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.</p><p>Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan. 1) Skolledaren på en kommunal rörelse/hälsa skola bedömdes ha förmågan och möjligheten då det troligen var att förväntningar/krav och intentionerna önskan och pliktkänslan hade blivit internalise-rade då det var flera år sedan själva profileringen genomfördes. 2) Skolledaren på en friskola med rörelseinriktning bedömdes en mycket stark önskan men saknade en uttalad pliktkänsla utöver rollen. 3) Två skolledare (en rörelseskola och den utan profil) upplevde aktuella krav men varken förväntningar eller möjligheter. För dessa skolledare fanns inte intentionerna enligt min definition. 4) De två kommunala skolledarna på hjärnskolorna hade förväntningar och möjligheter och båda bedömdes som eldsjälar då det fanns starka intentioner utöver den förväntade rollen. 5) Den tredje hjärnskolan, en friskola, skiljde sig från de två andra hjärnskolorna genom att denna skolledare inte hade yttre förväntningar men starka intentioner.</p><p>Enligt von Wright finns det en filosofisk anledning att skilja mellan skäl för respektive motiv till en handling. Skälen rättfärdigar en handling medan motiven förklarar den. I studien framkom att skolledarna i variant 3 ovan rättfärdigade skälen och skolledarna i varianterna 2, 4 och 5 angav motiv till sin profilering. Skolledaren i variant 1 varken rättfärdigade eller motiverade profileringen.</p>

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat. De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig. Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta. Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan. 1) Skolledaren på en kommunal rörelse/hälsa skola bedömdes ha förmågan och möjligheten då det troligen var att förväntningar/krav och intentionerna önskan och pliktkänslan hade blivit internalise-rade då det var flera år sedan själva profileringen genomfördes. 2) Skolledaren på en friskola med rörelseinriktning bedömdes en mycket stark önskan men saknade en uttalad pliktkänsla utöver rollen. 3) Två skolledare (en rörelseskola och den utan profil) upplevde aktuella krav men varken förväntningar eller möjligheter. För dessa skolledare fanns inte intentionerna enligt min definition. 4) De två kommunala skolledarna på hjärnskolorna hade förväntningar och möjligheter och båda bedömdes som eldsjälar då det fanns starka intentioner utöver den förväntade rollen. 5) Den tredje hjärnskolan, en friskola, skiljde sig från de två andra hjärnskolorna genom att denna skolledare inte hade yttre förväntningar men starka intentioner. Enligt von Wright finns det en filosofisk anledning att skilja mellan skäl för respektive motiv till en handling. Skälen rättfärdigar en handling medan motiven förklarar den. I studien framkom att skolledarna i variant 3 ovan rättfärdigade skälen och skolledarna i varianterna 2, 4 och 5 angav motiv till sin profilering. Skolledaren i variant 1 varken rättfärdigade eller motiverade profileringen.

Detta examensarbete handlar om åldersindelningar i förskolan. Syftet med studien är att undersöka om det skiljer sig något i pedagogers sätt att tänka kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö beroende på om de arbetar med en åldershomogen eller åldersheterogen barngrupp. Även allmänna skillnader och likheter i arbetssätten kommer att belysas.Undersökningens frågeställningar är:- Vilka tankar har pedagogerna kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö, samt vilka för- och nackdelar anser de att arbetssätten för med sig?- Finns det någonting som skiljer de olika arbetssätten åt, och i så fall vad?För att besvara dessa frågor har två förskolor med olika åldersindelningar observerats och pedagoger på förskolornas samtliga avdelningar har intervjuats. Även tidigare forskning inom ämnet har bearbetats. Den teoretiska grunden vilar på det sociokulturella tankesättet att barn lär av varandra.Slutsatsen är att att det finns många likheter gällande hur verksamheterna bedrivs och de få meningsskillnader som pedagogerna i undersökningen har går inte att koppla till den verksamhet de är verksamma i utan bara till dem som person. Vidare visar studien, tillsammans med tidigare forskning, att teorierna kring att barn lär av varandra går att tillämpa inom båda arbetssäten, då de bygger på att ett barn med kunskaper i ett visst område lär ut till ett barn som är novis, och det behöver inte nödvändigtvis betyda att barnet som lär ut är äldre. Studien visar även att en medvetenhet hos pedagogerna kan motarbeta och uppväga de nackdelar som finns inom arbetssätten.

Syftet med detta arbete är att undersöka om barn blir inkluderade av varandra i den fria leken. Inkludering är en central del i förskolans värdegrundsuppdrag. Utifrån våra erfarenheter har vi inte uppmärksammat detta uppdrag i förskolans verksamhet och fann då intresse för att studera barns inkludering av varandra i den fria leken. Studien görs genom en observation där barns inkludering studeras utifrån ett barns perspektiv samt intervjuer med två förskollärare. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är, blir barnen inkluderade av varandra i den fria leken? Vilka föreställningar har förskollärarna om barnens inkludering av varandra i den fria leken? De teoretiska perspektiven är utifrån begrepp från Vygotskijs sociokulturella perspektiv och barndomssociologin, lekteori, inkludering och miljö. För att förstå studiens område har vi under tidigare forskning resultatet av Erikssons (2007) och Melins (2013) avhandlingar. Resultatet av denna studie är att det är svårt att svara på om barnen blir inkluderade av varandra i den fria leken då det finns olika uppfattningar om hur vida Olof 4 år är inkluderad eller inte i leken. Ur hans perspektiv är han inkluderad, ur de andra barnens perspektiv är det osäkert på om han är det eller inte, ur vårt perspektiv som snart legitimerade förskollärare är han inte inkluderad utan har en lek bredvid de andra barnen. Förskollärarnas föreställning om barnens inkludering är olika eftersom inkludering innebär olika för dem.

No description available.

I denna uppsats försöker jag fastställa om immersion har någon effekt på lärande i serious games och i så fall vilken effekt det har. Många spelutvecklare och forskare säger att immersion hjälper lärande i spel. I min genomgång av fakta har jag inte kunnat hitta något som stödjer denna åsikt. Många artiklar hänvisar till ”tidigare forskning” men saknar sedan referenser till denna forskning. Det finns en viss grund för påståendena att immersion hjälper lärande i spel, men immersion är ett begrepp som kommit att användas på fel sätt inom spelindustrin och dess effekter har kraftigt missförståtts. De studier som har visat immersion effekter har aldrig rört vid hur immersion interagerar tillsammans med spel. Utvecklare har tagit forskningen ur sitt sammanhang och sedan direkt försökt applicera den på sina spel utan vidare studier

Ny kunskap söker människan ständigt genom hela livet. Kunskap är det vi individer tar till oss och lär oss. Sättet på vilket inlärningen sker hos elever kan variera. Alla kanske inte lär sig bäst genom dagens, än så länge vanligaste pedagogik, förmedlingspedagogik. I förmedlingspedagogiken står pedagogen för förmedling av information till eleverna och det blir ofta en envägskommunikation. Med vår uppsats vill vi hjälpa andra pedagoger och individer att få en inblick i vad inlärningsstilar innebär och vad det kan bidra med till undervisningen och till samhället. Därför har vi valt att undersöka inlärning och inlärningsstilar med fokus på de perceptuella styrkorna (sinnena). Det huvudsakliga problemområdet i denna avhandling är att ta reda på hur man kan använda inlärningsstilsanpassad undervisning i skolan och vilken inlärningsstil som föredras av eleverna i en 1:a klass. Syftet med denna uppsats är att vi vill bidra till kunskapsutvecklingen inom begreppet inlärning och hur man kan använda sig av inlärningsstilar i skolan för att uppmärksamma varje elevs individuella inlärning. Frågeställningarna vi har valt är:•Vilka skäl anger pedagogerna i undersökningsgruppen för sitt val att arbeta utifrån teorier om inlärningsstilar.•Hur arbetar elever och pedagoger i vår urvalsgrupp med inlärningsstilar i år 1? Hur kan en lektion i svenska ser ut med hjälp av inlärningsstilar i år 1?•Vilka inlärningsstilar föredrar eleverna i år 1 och varför föredrar de dem? Elever och pedagoger i den studerade klassen, kan på ett välfungerande och stimulerande sätt arbeta med inlärningsstilar. I relation till våra frågeställningar får vi utifrån våra intervjuer reda på att de visuella och auditiva sinnena är vanligast och att det är dessa arbetssätt eleverna föredrar. Vi frågade pedagogerna om man skulle kunna arbeta på samma vis inom alla ämnen? I denna fråga delar sig de intervjuade pedagogernas mening. En svarar att inlärningsstilar går att använda i alla ämnen medan en annan anser att det både kan användas i alla ämnen men kan också vara svårt att tillämpa i vissa. Om det fungerar så här bra inom svenskan, borde man väl alltid kunna använda inlärningsstilar! Påpekar Lisa. Men räcker då tiden till? Det är något som pedagogerna ser som ett stort hinder, tiden. Upplägget inför lektionen med inlärningsstilar tar tid och det gör även tillverkningen av material. Det kan också vara svårt att hitta övningar som passar varje elevs enskilda behov. / AbstractLearning styles - a recognition of differences by Sara Håkansson and Malin Wingårdh-Hallgard. This survey acts about students' learning through learning styles. The main problem area in this dissertation is to find oute how persons can used learning style tailored education in the school and which learning style are preferred of the students in a 1: a class. The aim with this essay is that we wants to contribute to the knowledge development within the concept learning and how one can use learning styles in the school in order to notice each pupil's individual learning. The issues we have choosen is:• Which reasons state the educationist in the survey group for its choice to work on the basis of theories about learning styles?• How works students and educationits in ouer selection group with learning styles in year 1? How can a lesson in Swede sees out with the aid of learning styles in year 1?• Which learning styles prefer the students in year 1 and why prefers the them? The survey's implementation builds on observations and qualitative interviews with 21 students, two educationists in a first class and a preschool teacher on the same school. We have also used different theorists and their theories, as Dunn & Dunn, Gardner and Piagets, and the theory Human Dynamics. The most important results are that the learning happens individually for each pupil and that educationists strives after letting the students find possibility to use their best perceptuel strength (minds) in order to faith through the the different learning styles. The shows itself that most off the students know himself most home with the visualy and auditory and seems to work on the basis of these strength.