• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Lärande utifrån elevers förutsättningar En studie om inlärningsstilar och hjärnbaserat lärande / Learning based on pupils possibilities A study of Learning Styles and Brain Based Learning

Norefors, Ann-Lis January 2001 (has links)
Detta arbete är en litteraturstudie som undersöker inlärningsstilar och hjärnbaserat lärande. Undersökningen syftar till att ta reda på hur dessa teorier fungerar och på vilket sätt de tar tillvara elevers förutsättningar för lärande. Jag anser att jag fått alltför lite information om dessa teorier och jag vill därför genom detta arbete utöka min egen kunskap om dem samt sprida teorierna till andra lärare och lärarstuderande. Det finns flera modeller av inlärningsstilar men i detta arbete koncentrerar jag mig främst på the Dunn&Dunn Learning Styles model. Inlärningsstilar handlar om att belysa de olikheter som finns i sättet att ta till sig och bearbeta information. Syftet med denna teori är att utforska dessa olikheter, samt att få utbildningssystemen att ta hänsyn till människors olika sätt att lära. Hjärnbaserat lärande utgår från forskning om hur hjärnan fungerar. Den beskriver hur hjärnan tar till sig information och hur pedagoger kan stimulera elevers inlärning på bästa sätt. Denna teori bygger på en mängd forskning om människors lärande.
2

Lärande utifrån elevers förutsättningar En studie om inlärningsstilar och hjärnbaserat lärande / Learning based on pupils possibilities A study of Learning Styles and Brain Based Learning

Norefors, Ann-Lis January 2001 (has links)
<p>Detta arbete är en litteraturstudie som undersöker inlärningsstilar och hjärnbaserat lärande. Undersökningen syftar till att ta reda på hur dessa teorier fungerar och på vilket sätt de tar tillvara elevers förutsättningar för lärande. Jag anser att jag fått alltför lite information om dessa teorier och jag vill därför genom detta arbete utöka min egen kunskap om dem samt sprida teorierna till andra lärare och lärarstuderande. </p><p>Det finns flera modeller av inlärningsstilar men i detta arbete koncentrerar jag mig främst på the Dunn&Dunn Learning Styles model. Inlärningsstilar handlar om att belysa de olikheter som finns i sättet att ta till sig och bearbeta information. Syftet med denna teori är att utforska dessa olikheter, samt att få utbildningssystemen att ta hänsyn till människors olika sätt att lära. </p><p>Hjärnbaserat lärande utgår från forskning om hur hjärnan fungerar. Den beskriver hur hjärnan tar till sig information och hur pedagoger kan stimulera elevers inlärning på bästa sätt. Denna teori bygger på en mängd forskning om människors lärande.</p>
3

Hjärnforskning i företagsekonomins tjänst

Borg, Mattias January 2019 (has links)
Examensarbetet intresserar sig för Neuropedagogiken och på vilket sätt undervisning i Företagsekonomi kan utvecklas genom att ett sådant perspektiv tillförs. Under 2000-talet har både neurologisk forskning och försök att integrera denna i pedagogiska sammanhang utvecklats enormt. Av olika anledningar har Neuropedagogiken mycket svårt att nå samma status som de traditionella teorierna kring lärande. På kompletterande pedagogisk utbildning var neurologiska perspektiv helt osynliga. Något märkligt eftersom svensk skola dels brottas med kvalitetsproblem, dels ska bygga på vetenskap. Lärande sker trots allt i hjärnan, borde kunskap om denna inte vara central? För att ta reda på hur det förhåller sig, sammanställs vad Neuropedagogiken anser sig tillföra undervisning, genom en litteraturstudie. Slutsatsen är att Neuropedagogikens konkreta bidrag handlar om emotionella aspekter och insikter i hur minnet fungerar. De neurologiska insikterna omfamnar traditionella teorier, det finns få eller inga motsättningar. Det innebär också att läraren får en mer holistisk och fördjupad förståelse för sin undervisning när flera perspektiv förenas och fördjupas. Därigenom bör dess inflytande tas på allvar, emedan skolundervisning förlorat legitimitet i kölvattnet av de snabba samhällsförändringarna. Ämnesplanen i Företagsekonomi förordar praktiska och kreativa moment och uppmanar till samverkan utanför klassrummet. Med ett neurologiskt perspektiv kommer pedagogens didaktiska reflektioner att understryka undervisning som väcker lust, skapar elevaktivitet, som integrerar externa resurser och som varierar metoderna. Forskning kring hur undervisning i de didaktiskt olika företagsekonomiska delämnena praktiskt kan gestaltas med neuropedagogiskt perspektiv är nästa steg att ta. / The aim for this thesis is the benefits of Neuropedagogy in teaching business to secondary school students; how it can be developed and what such a perspective adds. Brain-based teaching is known under many labels, hence there is yet none that encompasses all. In this work, Neuropedagogy corresponds to the perspective on teaching that focuses on how the brain works to optimize teaching. In order to find common ground, a closer look on Neuropedagogy and then at the school subject Business Administration will be undertaken.One of the conclusions is the complimentary new findings on how the brain acts on emotional stimuli and how memory operates. The perspective, to orient teaching towards brain functionality often is regarded as limiting. Neuropedagogy advocates however, does not claim superiority nor the neurological findings to be a holistical explanation. Nevertheless, it deserves serious consideration, as school teaching has lost legitimacy in the aftermath of societal change. There is little doubt that teaching needs to be looked upon in a larger context than what goes on in the classroom, and this is where Neuropadgogy can play a key role.The Business Administration curricula, stipulates many hands-on and creative situations, it demands interaction with civil society and student commitment. Neuropedagogy tells us what to take into consideration when teaching; inducing and managing positive attitudes towards the subject, student activity, integrating blended resources and to a variation of methodology. Thus a very good match. An adolescent brain demands variation and excitement in order to find learning relevant. The levels with which IT floods teaching and where learning becomes less collaborative and more individual, is another reason for taking neurology into account. The aspect of interpreting the Business Administration curricula in the light of Neruopedagogy, without disregard for the century-long dominating learning theories is inclusive, not the other way around.
4

Varför profilerar sig skolor? : En intervjustudie relaterad till G.H. von Wrights handlingsteori om händelselogik.

Fredmer, Anna Karin January 2008 (has links)
<p>Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.</p><p>De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.</p><p>Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.</p><p>Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan. 1) Skolledaren på en kommunal rörelse/hälsa skola bedömdes ha förmågan och möjligheten då det troligen var att förväntningar/krav och intentionerna önskan och pliktkänslan hade blivit internalise-rade då det var flera år sedan själva profileringen genomfördes. 2) Skolledaren på en friskola med rörelseinriktning bedömdes en mycket stark önskan men saknade en uttalad pliktkänsla utöver rollen. 3) Två skolledare (en rörelseskola och den utan profil) upplevde aktuella krav men varken förväntningar eller möjligheter. För dessa skolledare fanns inte intentionerna enligt min definition. 4) De två kommunala skolledarna på hjärnskolorna hade förväntningar och möjligheter och båda bedömdes som eldsjälar då det fanns starka intentioner utöver den förväntade rollen. 5) Den tredje hjärnskolan, en friskola, skiljde sig från de två andra hjärnskolorna genom att denna skolledare inte hade yttre förväntningar men starka intentioner.</p><p>Enligt von Wright finns det en filosofisk anledning att skilja mellan skäl för respektive motiv till en handling. Skälen rättfärdigar en handling medan motiven förklarar den. I studien framkom att skolledarna i variant 3 ovan rättfärdigade skälen och skolledarna i varianterna 2, 4 och 5 angav motiv till sin profilering. Skolledaren i variant 1 varken rättfärdigade eller motiverade profileringen.</p>
5

Varför profilerar sig skolor? : En intervjustudie relaterad till G.H. von Wrights handlingsteori om händelselogik.

Fredmer, Anna Karin January 2008 (has links)
Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat. De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig. Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta. Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan. 1) Skolledaren på en kommunal rörelse/hälsa skola bedömdes ha förmågan och möjligheten då det troligen var att förväntningar/krav och intentionerna önskan och pliktkänslan hade blivit internalise-rade då det var flera år sedan själva profileringen genomfördes. 2) Skolledaren på en friskola med rörelseinriktning bedömdes en mycket stark önskan men saknade en uttalad pliktkänsla utöver rollen. 3) Två skolledare (en rörelseskola och den utan profil) upplevde aktuella krav men varken förväntningar eller möjligheter. För dessa skolledare fanns inte intentionerna enligt min definition. 4) De två kommunala skolledarna på hjärnskolorna hade förväntningar och möjligheter och båda bedömdes som eldsjälar då det fanns starka intentioner utöver den förväntade rollen. 5) Den tredje hjärnskolan, en friskola, skiljde sig från de två andra hjärnskolorna genom att denna skolledare inte hade yttre förväntningar men starka intentioner. Enligt von Wright finns det en filosofisk anledning att skilja mellan skäl för respektive motiv till en handling. Skälen rättfärdigar en handling medan motiven förklarar den. I studien framkom att skolledarna i variant 3 ovan rättfärdigade skälen och skolledarna i varianterna 2, 4 och 5 angav motiv till sin profilering. Skolledaren i variant 1 varken rättfärdigade eller motiverade profileringen.

Page generated in 0.1015 seconds