Sandvikens stadsdel i Vasa är under utveckling. Stadsdelen präglas av stora kontraster mellan det natursköna havsnära läget och den genomklyvande motorvägen. Strukturen är storskalig, dels på grund av trafiklösningarna, dels till följd av att det är här som stadens idrottsanläggningar samlats. Bostadsbebyggelsen är begränsad. Nu smider flera aktörer planer för omvandling och exploatering. Hästfolket vill flytta ut travbanan ur staden, vilket skulle frigöra 0,15kvm mark för bostadsbyggande och nästintill fördubbla stadsdelens bostadsyta. Vasa stad bygger t Sandvikens fotbollsstadion för att leva upp till de krav som via UEFA ställs på prestationsplatser inom den nationella ligafotbollen. För att Vasa stolthet VPS skall kunna behålla sina ligalicenser krävs täckta sittplatser för en publik som till sin storlek motsvarar 1:10 av stadens befolkning, det vill säga 6000 platser. Motorvägen från 1968 som klyver rakt in i stadens hjärta genomkorsar Sandvikens stadsdel och delar den aggressivt i två delar: stranden med badmöjligheter, gammal parkmiljö och trivsamma rekreationsplatser på ena sidan, på andra sidan idrottsanläggningarna och bostadsområdet. Tvärkopplingarna sidorna emellan är svaga och bullerproblemen höga. Längs med motorvägen har det skapats stora svårutnyttjade och otrivsamma ytor. I detta förslag till utbyggnad av Sandvikens fotbollsstadion har jag försökt svara på denna situation. Ett stadionbygge är en stor kommunal investering och bör ge maximal social återbäring till betalarna. Genom att angripa stadion som en kollektiv möjlighet för den växande stadsdelen kan man skapa en anläggning som bjuder in till aktivitet bortom fotbollens intresseområde. / How do you expand a listed football-stadium so that it supports social activity and generates life in the street? In this project, an expansion of the Sandviken football-stadium in Vasa, I have tried to respond to a complex situation. Building a stadium is a large municipal investment and should give back maximal social refund to its payers. Defining the stadium as a collective possibility for the growing town district may lead to a sports facility that invites to activity beyond the domain of football. My proposal for a football-stadium builds upon the idea of an urban generator. The stadium should not be introvert and closed towards the street, as traditionally is the case with the typology. It should contribute in different ways to the cultural context and the life in the block and in the street. It should feel activated and alive also outside those few hours of match per week. By placing the football-related functions, like dressing rooms, on level one, I have freed the street level for complementing program. The old stadium is from 1937 and has seats only on the south long side of the pitch and it includes also a so called marathon-tower by the original entrance. It is listed and preserved due to its strong heritage values. The antiquarian aspects of the project have been a part of my task. How do you design an infill project within a historic context? How should contributions to this environment be made so that its values are preserved or even strengthened?

1770, Hoving malmgård is a part of Stockholm’s cultural heritage, and the surrounding garden is currently used as a public green space. The current owner of the property, the company Einar Mattsson, proposed in 2021 to build a care facility for the elderly on the southern part of the garden, which would weaken Hovings malmgård’s cultural capital, and reduce urban green spaces in the east of Södermalm.  The purpose of this study is to investigate what different actors want to do with Hovings malmgård and the surrounding garden. In order to put Hovings malmgård in a broader context, the actors’ views on densification, green spaces and cultural heritage is also investigated. The actors are Einar Mattsson, the municipality “Stockholms stad”, the support group “Arbetsgruppen för Hovings Malmgård” as well as the political parties Liberalerna, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna. In order to investigate this, literature studies, document studies and interviews have been carried through.  Einar Mattsson argued that the care facility for the elderly would finance the upkeep of Hovings malmgård and the northern part of the garden. This would have positive effects on green spaces and the cultural heritage in the area. The political parties Socialdemokraterna and Liberalerna had a similar view, although they recognised that cultural capital would be lost. The different units of Stockholms stad had different views on whether the care facility for the elderly should be built or not. “Stadsbyggnadskontoret” supported it, while “kulturförvaltningen” and “Skönhetsrådet” were against it. The support group “Arbetsgruppen för Hovings Malmgård” and the political party Sverigedemokraterna were also against the care facility for the elderly. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård wanted to turn Hovings malmgård into a folk museum, while Sverigedemokraterna believed that the important thing was that Hovings malmgård was visually open to the public. The actors whose views on the development of Södermalm aligned with their opinion on the care facility for the elderly, were Arbetsgruppen för Hovings Malmgården, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna. The actor whose views did not align with each other was Liberalerna. An important factor to why some actors approved of the care facility was finances, since it would be very expensive for Stockholms stad to repurchase Hovings malmgård and take over the upkeep. Additionally, Einar Mattsson purchased the property, believing that they would obtain the necessary permits needed to raise new buildings on the property. This has made some actors think that it would be unfair if Einar Mattsson were not to be permitted to build a care facility for the elderly. / I dagens växande svenska städer, finns en motsättning mellan att dels förtäta inom stadsgränsen, dels att bevara urbana grönområden och kulturhistoriska miljöer. Denna konflikt har tagit sig starkt i uttryck i Hovings malmgård på östra Södermalm i Stockholm. Malmgården byggdes 1770 och har både höga kulturhistoriska värden samt en tillhörande trädgård tillgänglig för allmänheten. 2021 lade nuvarande fastighetsägare Einar Mattsson fram ett förslag om ett vård- och omsorgsboende som skulle byggas på södra delen av trädgården, vilket skulle minska malmgårdens kulturhistoriska värde samt andelen grönyta på östra Södermalm.  Syftet med detta arbete är att undersöka hur olika aktörer anser att Hovings malmgård med tillhörande trädgård bör utvecklas. För att sätta malmgården i ett större sammanhang, undersöks även aktörernas syn på förtätning, grönområden och kulturhistoriska miljöer på Södermalm. Aktörerna är nuvarande fastighetsägare Einar Mattsson, Stockholms stad, den ideella organisationen Arbetsgruppen för Hovings Malmgård samt Liberalerna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. För att undersöka detta har en litteraturstudie, en dokumentstudie och intervjuer genomförts.  Einar Mattsson framförde att vårdboendet skulle finansiera upprustningen av malmgården och den norra delen av trädgården. På så vis skulle det bidra med positiva effekter för grönområden och kulturhistoriska värden. Samma syn hade Socialdemokraterna och Liberalerna, även om de medgav att kulturhistoriska värden skulle gå förlorade. Stockholms stads olika enheter var inte överens kring byggandet av vårdboendet. Stadsbyggnadskontoret var positivt inställda, medan kulturförvaltningen och Skönhetsrådet var negativa. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård och Sverigedemokraterna var de aktörer som helt motsatte sig vårdboendet. Arbetsgruppen ville att malmgården och dess trädgård skulle bli en hembygdsgård, medan Sverigedemokraterna ansåg att det viktiga var att byggnaden var visuellt tillgänglig för allmänheten. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård, Socialdemokraterna och Sverigedemokraternas åsikter om Södermalms stadsutveckling stämde väl överens med deras åsikter om Hovings malmgård. Liberalerna var den aktör vars generella åsikter stämde sämst överens med hur de ville att malmgården skulle utvecklas. En viktig faktor till varför vissa aktörer vill tillåta vårdboendet var ekonomi, då det skulle vara dyrt för staden att köpa tillbaka malmgården och själva finansiera upprustningen. Därtill verkade Einar Mattsson ha förvärvat fastigheten i tron att de skulle få bygga nytt på den, vilket har gjort att vissa aktörer anser att Einar Mattsson därför har rätt att bygga vårdboendet.

Studien grundar sig i den ständigt ökade stadsbefolkningen vilket bidrar till att städerna behöver utvecklas. En lösning på detta kan vara förtätning. Det kan leda till konsekvenser i de befintliga kvarteren med nya byggnader som oftast ska placeras i känsliga miljöer som i detta fall är ett kulturhistoriskt värdefullt område. För att inte förvanska kulturhistoriska miljöer är det viktigt att förtätning sker varsamt. Studien behandlar ett kvarter i centrala Växjö som är av högt kulturhistoriskt värde. Syftet i följande studie är att undersöka vilka prioriteringar som sker vid utformning av nybyggnation vid förtätning av kulturhistoriska miljöer. Målet är att ta fram ett förslag på hur en förtätning i ett kulturhistoriskt område kan gå till. Undersökningen baseras på en enkätundersökning och områdesanalyser samt litteraturstudier. Resultatet visar att exploatering kan genomföras om det sker på ett varsamt sätt. Det sätter synnerligen höga krav på fasadutformning, detaljer, material, kulörval, markanslutningar, volym, skala och proportioner samt samspelet med omkringliggande byggnader och miljöer. Att visa respekt för de befintliga områdena och ha ett varsamt förhållningssätt vid förtätningsprojekt för nutida och framtida behov är väsentligt. / The study is based on the ever-increasing urban population, which contributes to the development needs of cities. A solution to this can be densification. This can lead to consequences in the existing neighborhoods with new buildings, which will often be placed in a sensitive environment, which in the case of this study is a cultural-historical area. In order not to distort cultural-historical areas, it is important that densification takes place with care. The study deals with a current area in central Växjö which is of high cultural and historical value. The purpose of the following study is to examine what priorities take precedence while designing new constructions during densifying in cultural-historical environments. The goal is to suggest how densification in a cultural-historical area can look like. The study is based on a survey and observations. The results show that exploitation can be achieved gently. It places truly high demands on facade design, details, materials, color choices, ground connections, volume, scale and proportions as well as interaction with surrounding buildings and environments. Showing respect for existing areas and maintaining a gentle approach when developing cities for contemporary and future needs is essential.