Return to search

Sandvikens Fotbollsstadion, Vasa, Finland : Fotbollsstadion som ett stadsdelscentrum. Tillbyggnad av skyddad stadion från 1937.

Sandvikens stadsdel i Vasa är under utveckling. Stadsdelen präglas av stora kontraster mellan det natursköna havsnära läget och den genomklyvande motorvägen. Strukturen är storskalig, dels på grund av trafiklösningarna, dels till följd av att det är här som stadens idrottsanläggningar samlats. Bostadsbebyggelsen är begränsad. Nu smider flera aktörer planer för omvandling och exploatering. Hästfolket vill flytta ut travbanan ur staden, vilket skulle frigöra 0,15kvm mark för bostadsbyggande och nästintill fördubbla stadsdelens bostadsyta. Vasa stad bygger t Sandvikens fotbollsstadion för att leva upp till de krav som via UEFA ställs på prestationsplatser inom den nationella ligafotbollen. För att Vasa stolthet VPS skall kunna behålla sina ligalicenser krävs täckta sittplatser för en publik som till sin storlek motsvarar 1:10 av stadens befolkning, det vill säga 6000 platser. Motorvägen från 1968 som klyver rakt in i stadens hjärta genomkorsar Sandvikens stadsdel och delar den aggressivt i två delar: stranden med badmöjligheter, gammal parkmiljö och trivsamma rekreationsplatser på ena sidan, på andra sidan idrottsanläggningarna och bostadsområdet. Tvärkopplingarna sidorna emellan är svaga och bullerproblemen höga. Längs med motorvägen har det skapats stora svårutnyttjade och otrivsamma ytor. I detta förslag till utbyggnad av Sandvikens fotbollsstadion har jag försökt svara på denna situation. Ett stadionbygge är en stor kommunal investering och bör ge maximal social återbäring till betalarna. Genom att angripa stadion som en kollektiv möjlighet för den växande stadsdelen kan man skapa en anläggning som bjuder in till aktivitet bortom fotbollens intresseområde. / How do you expand a listed football-stadium so that it supports social activity and generates life in the street? In this project, an expansion of the Sandviken football-stadium in Vasa, I have tried to respond to a complex situation. Building a stadium is a large municipal investment and should give back maximal social refund to its payers. Defining the stadium as a collective possibility for the growing town district may lead to a sports facility that invites to activity beyond the domain of football. My proposal for a football-stadium builds upon the idea of an urban generator. The stadium should not be introvert and closed towards the street, as traditionally is the case with the typology. It should contribute in different ways to the cultural context and the life in the block and in the street. It should feel activated and alive also outside those few hours of match per week. By placing the football-related functions, like dressing rooms, on level one, I have freed the street level for complementing program. The old stadium is from 1937 and has seats only on the south long side of the pitch and it includes also a so called marathon-tower by the original entrance. It is listed and preserved due to its strong heritage values. The antiquarian aspects of the project have been a part of my task. How do you design an infill project within a historic context? How should contributions to this environment be made so that its values are preserved or even strengthened?

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-125183
Date January 2013
CreatorsRossi, Ruusa
PublisherKTH, Arkitektur
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf, application/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.2612 seconds