The aim of this study was to investigate and analyze what is required for the environmental quality objective Good built environment to be fulfilled by 2020 in the Swedish county Jämtland. The focus of the study was to gain an understanding of the work that the local government does and further investigate the problems that the officials face with implement these questions in themunicipal planning. The study is based on semi structured interviews with officials in the municipalities of Jämtland county. General plan and programs for the municipality have been reviewed, based on how the plans highlights these issues linked to sustainability and Good built environment. The results of the study show that there are major problems with the formulations of the environmental quality goal in itself and its specifications. The environmental quality goal is formulated to suit the entire Sweden. But as it turns out in the analysis it does not work on the basis of the conditions inJämtland with sparsely populated areas and scattered dwellings. The environmental quality goal needs to be formulated after the conditions that the county has to be measured and fulfilled by 2020. The officials agreed that a regional vision is needed, adapted to Jämtland conditions.

The purpose of this essay is to, through a case study, increase the understanding of the impact of the design policy on existing residential areas in the pursuit of a good built environment. The case study has been realized through an observation of Klockaretorpet’s center, a district in Norrköping, and interviews with the actors that are involved in the project, Möter konsten. The essay deals with the issues in how public art can contribute to a Good built environment for the residents. Also, how the project Möter konsten can work with public art in an existing residential area. Lastly, what consequences a project of public art might bring in an existing residential area. To implement the result and the analysis, the following theoretical framework has been attached; good built environment, design policy, public art and cooperation. The result shows that public art is a generator and creates synergies in the design policy. The public art and the design policy are therefore to pursuit a good built environment on existing residential areas. / Syftet med uppsatsen är, att genom en fallstudie, öka förståelsen för den gestaltade livsmiljöns påverkan på befintliga bostadsområden i strävan efter en god bebyggd miljö. Fallstudien har utförts genom en observation av Klockaretorpets centrum samt intervjuer med involverade aktörer i projektet Möter konsten. Uppsatsen besvarar frågeställningarna som berör hur den konstnärliga gestaltningen kan bidra till en God bebyggd miljö för de boende. Även hur ett projekt som Möter konsten kan arbeta med konstnärlig gestaltning i ett befintligt bostadsområde. Till sist, vilka konsekvenser ett konstnärligt gestaltningsprojekt kan få i ett befintligt bostadsområde. För genomförandet av resultat och analys har följande teoretiska ramverk varit i utgångspunkt; God bebyggd miljö, gestaltad livsmiljö, konstnärlig gestaltning och samverkan i det offentliga rummet. Resultatet visar på att konstnärlig gestaltning är en generator och skapar synergier i en gestaltad livsmiljö. Gestaltningarna påverkar därmed stävan efter en god bebyggd miljö i befintliga bostadsområden.

En “God bebyggd miljö” är ett svenskt miljömål och det är myndigheter som Boverket som har det yttersta ansvaret för uppföljningen av arbetet kring detta. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder respektive möjligheter det finns för att en god bebyggd miljö skall kunna bli verklighet i Sverige. Utöver detta undersöks vilka incitament det finns för en fastighetsägare att investera tid och pengar i arbetet som rör en god bebyggd miljö.    Metoden som valts för studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. För intervjuerna kontaktades flera olika personer med olika synvinklar på arbetet med en god bebyggd miljö. Intervjuerna utgör det empiriska materialet i studien och detta tillsammans med det teoretiska ramverket som grundar sig i de preciseringar som regeringen utvecklat för att förtydliga vad som innefattas i en god bebyggd miljö. Arbetet har avgränsats till de delarna av en god bebyggd miljö som en fastighetsägare skulle kunna påverka.   Studien resulterade i att utmaningar och möjligheterna identifierades samt att incitamenten som finns för en fastighetsägare diskuterades och utvärderades. De incitament som målades upp som de vanligaste var främst ekonomiska.

Studien grundar sig i den ständigt ökade stadsbefolkningen vilket bidrar till att städerna behöver utvecklas. En lösning på detta kan vara förtätning. Det kan leda till konsekvenser i de befintliga kvarteren med nya byggnader som oftast ska placeras i känsliga miljöer som i detta fall är ett kulturhistoriskt värdefullt område. För att inte förvanska kulturhistoriska miljöer är det viktigt att förtätning sker varsamt. Studien behandlar ett kvarter i centrala Växjö som är av högt kulturhistoriskt värde. Syftet i följande studie är att undersöka vilka prioriteringar som sker vid utformning av nybyggnation vid förtätning av kulturhistoriska miljöer. Målet är att ta fram ett förslag på hur en förtätning i ett kulturhistoriskt område kan gå till. Undersökningen baseras på en enkätundersökning och områdesanalyser samt litteraturstudier. Resultatet visar att exploatering kan genomföras om det sker på ett varsamt sätt. Det sätter synnerligen höga krav på fasadutformning, detaljer, material, kulörval, markanslutningar, volym, skala och proportioner samt samspelet med omkringliggande byggnader och miljöer. Att visa respekt för de befintliga områdena och ha ett varsamt förhållningssätt vid förtätningsprojekt för nutida och framtida behov är väsentligt. / The study is based on the ever-increasing urban population, which contributes to the development needs of cities. A solution to this can be densification. This can lead to consequences in the existing neighborhoods with new buildings, which will often be placed in a sensitive environment, which in the case of this study is a cultural-historical area. In order not to distort cultural-historical areas, it is important that densification takes place with care. The study deals with a current area in central Växjö which is of high cultural and historical value. The purpose of the following study is to examine what priorities take precedence while designing new constructions during densifying in cultural-historical environments. The goal is to suggest how densification in a cultural-historical area can look like. The study is based on a survey and observations. The results show that exploitation can be achieved gently. It places truly high demands on facade design, details, materials, color choices, ground connections, volume, scale and proportions as well as interaction with surrounding buildings and environments. Showing respect for existing areas and maintaining a gentle approach when developing cities for contemporary and future needs is essential.

Urbanization is a global trend that is constantly increasing. In Sweden, there are similar patterns where both population and urbanization are expected to increase significantly in the future, wherein cities contribute to several environmental problems, but can also account for many of the solutions. Increasing globalization makes sustainable urban development an important and urgent issue, which Sweden emphasizes the importance of through the national environmental goal "A Good Built Environment". In the mission to create a sustainable urban environment, the local level and thus the municipalities constitute an important part. To study and compare how Nacka and Huddinge municipalities plan for and prioritize sustainable urban development in their comprehensive plans, a qualitative content analysis has been performed. The results of the content analysis have been analyzed through the framework “Sustainable urban planning development framework'' developed by AlQahtany et al. (2013), where this essay has used the framework's four dimensions (environment, social, economy, planning) to answer the problem statements. The results show that the two researched municipalities have an integrated environmental work where all dimensions of the framework are represented in both municipalities’ comprehensive plans, and almost all categories although the distribution of them was usually uneven. The planning dimension was most commonly represented, followed by the social dimension, the environmental dimension and the economic dimension in both municipalities. The main differences between the municipalities' planning were that Nacka municipality had a greater focus on the social dimension compared to Huddinge municipality which had a greater focus on all the other dimensions. / Urbaniseringen är en global trend som konstant ökar och i Sverige återfinns samma mönster där både befolkningsmängd och urbaniseringen förväntas öka avsevärt framöver. Den ökande globaliseringen gör hållbar stadsutveckling till ett viktigt och angeläget problem, eftersom städer bidrar till flera miljöproblem, samtidigt som de även står för många av lösningarna. Även Sverige betonar vikten av hållbar stadsutveckling genom det nationella miljömålet “God bebyggd miljö”. I uppfyllnaden av en hållbar stadsmiljö utgör den lokala nivån och således kommunerna en viktig del. För att undersöka och jämföra uttryck av och prioriteringar inom hållbar stadsutveckling i Nackas och Huddinges översiktsplaner har en kvalitativ innehållsanalys utförts. Resultatet av innehållsanalysen har sedan analyserats utifrån ramverket “Sustainable urban planning development framework” utvecklat av AlQahtany et al. (2013), där uppsatsen har utgått ifrån ramverkets fyra dimensioner (miljö, social, ekonomi, planering) för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att kommunerna har ett integrerat miljöarbete där samtliga dimensioner av ramverket finns representerade i båda kommunernas översiktsplaner, och nästintill alla kategorier, även om fördelningen av dem oftast var ojämn. I båda kommunernas översiktsplaner var planeringsdimensionen mest förekommande, följt av den sociala dimensionen, miljödimensionen och den ekonomiska dimensionen. De främsta skillnaderna mellan kommunernas planering var att Nacka kommun hade större fokus på den sociala dimensionen än vad Huddinge kommun hade, samt att Huddinge hade större fokus på övriga dimensioner.