Handledare: Johanna Hansson Examinator: Per Forsberg Titel: Därför väljer företagare aktiebolag idag Bakgrund: Denna uppsats har sin utgångspunkt i de förändringar som skett från statens sida vad gäller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det är som faktiskt påverkar företagarnas beslut att välja aktiebolag. Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka faktorer som är viktigast i företagares val av bolagsformen aktiebolag efter de förändringar i lagar och regler som skedde år 2010. Detta ska göras genom en jämförelse av svar från respektive respondent för att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifrån den teori som tagits fram. I och med detta vill författarna bidra och förklara om beslutsteori kan användas när företagare tar sitt beslut att starta aktiebolag. Avgränsningar: Vår studie är inriktad på mindre svenska aktiebolag i Örebro län som är startade efter 2010. Metod: I undersökningen har intervjuer genomförts med företagare för att få fram incitament till att välja aktiebolag. Även en betygsättning av faktorer från tidigare teori har gjorts av respondenterna. Insamlad empiri har behandlats och analyserats utifrån vad forskare och litteratur beskriver om inträde och utträde. Slutsatser: Vi har kunnat påvisa att tre faktorer har stor betydelse vid beslutet av att välja bolagsformen aktiebolag, vilket överensstämmer med vad litteratur inom inträdesteori säger kombinerat med uttalanden från en auktoriserad redovisningskonsult. Faktorerna utgörs av: Trovärdighet, kapitalbehov och lönsamhet. Trovärdighet är en ny faktor som inte tidigare uppkommit i teori utan framkom under intervjun med redovisningskonsulten. Förslag till fortsatt forskning: En intressant undersökning skulle kunna göras med fokus på trovärdighet och dess påverkan på företagarnas val.

No description available.

Agentteorin menar att det existerar en intressekonflikt mellan de som kontrollerar och styr företaget samt de som äger företaget. Aktiebaserade incitament är ett styrmedel som ur ett agentteoretiskt perspektiv ska sammanföra agentens och principalens intressen vilket förväntas leda till ökad prestation. Tidigare forskning har främst fokuserat på amerikanska företag och uppvisar inte en enig bild kring de empiriska sambanden mellan aktiebaserade incitament och prestation. Aktiebaserade incitament används frekvent av svenska börsnoterade företag, trots att tidigare forskning inte studerat sambandet mellan aktiebaserade incitament och prestation i en svensk kontext. Studien använder en kvantitativ metod för att analysera tre verksamhetsår inhämtade från 60 börsnoterade svenska industriföretag. En regressionsmodell tillämpades för att analysera sambandet mellan användandet av aktiebaserade incitamentsprogram och prestation mätt i termer av avkastning på totalt kapital och totalavkastning till aktieägarna. Studiens resultat och slutsats var att användandet av aktiebaserade incitamentsprogram inte leder till ökad prestation bland svenska företag. Studiens huvudsakliga kunskapsbidrag är empiriska bevis kring avsaknaden av samband mellan aktiebaserade incitament och prestation i en svensk kontext. Aktieägare i svenska företag bör därför ifrågasätta om de aktiebaserade incitamentsprogram som idag blivit en naturlig del av ersättningen till många företagsledare är nödvändiga i praktiken.

I uppsatsen undersöks hur det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år kan tänkas påverka incitament att arbeta. Denna del av jobbskatteavdraget infördes i syfte av att få fler äldre personer att förlänga sitt arbetsliv för att stärka finansieringen av välfärden, få fler som försörjer färre. För att mäta incitamenten att arbeta beräknas alternativvärdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar på att det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år påverkar incitamenten att arbeta i en positiv bemärkelse. Dessutom under vissa förutsättningar antyder resultatet att det blir optimalt att arbeta fler år och därmed förskjuta pensioneringsbeslutet framåt i tiden.

No description available.

Incentives are a well-known concept which primarily are used to motivate, recruit and keep employees within the organization. Financial incentives are associated with monetary reward in exchange for an achieved goal or performance. Non-financial incentives are on the other hand associated with non-monetary rewards such as appreciation, to praise, responsibility, education and evolvement. This essay aims to create an understanding for how the start-up companies are using financial and non-financial incentives. We base our results from an owners perspective and are using five interviews with the CEO of each company. The questions had a focus within incentives as well as recruitment and to keep key competence. The result showed that the start-up companies are mainly using non-financial incentives and that they generally experience themselves to be competitive on the labour market. Though there is a lack of competence within programming in their trade and all respondents agree that the start-up companies is an underdog among the large and more established companies, in the competition of key competence. Since the previous studies within this subject is lacking, we hope to contribute with increased understanding of how start-up companies are using financial and non-financial incentives.

Denna studie syftar till att ta reda på varför elever i sista året på gymnasiet kan tänka sig att söka sig eller inte söka sig till ett lärarprogram. Det empiriska materialet består av en enkätundersökning där olika val har gjorts av elever i en medelstor kommun i Sverige. Utgångspunkten är Ludwig von Mises teorier om mänskligt agerande – praxeologi – och dessa ligger till grund för utarbetningen av enkäten och hur denna har analyserats; att ta reda på hur olika individer väljer och resonerar samt vilka slutsatser man kan dra av flertalet människors individuella val. Enligt den praxeologiska synen på incitament kommer folk att sträva efter att förbättra sin nuvarande situation, till exempel kommer de med höga betyg ha en större valmöjlighet när det gäller att välja en universitets- eller högskoleutbildning. Avstamp har tagits i Emil Bertilssons (2014) avhandling om rekryteringens förändrade mönster för lärarprogrammen mellan 1977-2009. Där framkommer det att lärarprogrammen har haft en social förändring gällande rekryteringen under denna tid och flera studenter kommer numera från arbetarhem i stället för akademiska hem, dessutom har lärarstudenternas betyg sjunkit under samma period och yrkets status har naggats i kanten, mitt syfte är att titta på varför det blivit så. I enkätundersökningen framkommer det att en majoritet av de tillfrågade eleverna inte väljer lärarprogrammen med motiveringen att de saknar intresse för läraryrket och att lönerna är för låga. Det framkommer också att det är en stor skillnad mellan de två skolorna i undersökningen – privatskolan har en majoritet som inte väljer läraryrket, och det är också denna skola vars svar ligger till grund för det totala resultatet medan den kommunala skolan har en liten majoritet som kan tänka sig något av lärarprogrammen. De som däremot väljer ett av de fyra lärarprogrammen gör det av andra skäl, det vill säga det är ingalunda ekonomiska incitament som dessa val har baserats på utan i stället intresse i barn och ungdomar och att de anser att läraryrket är viktigt samt att det ger en möjlighet att påverka elevernas möjligheter i livet som lockar med yrket. Denna studie kompletterar Emil Bertilssons avhandling genom att den visar på att en majoritet av de tillfrågade eleverna inte väljer lärarprogrammen och av vilka orsaker de gör det – bristande intresse för yrket samt dålig lön. Den stärker också Bertilssons tes om rekryteringsbasen där eleverna på den privata skolan i mycket mindre utsträckning kan tänka sig att söka ett lärarprogram än eleverna på den kommunala skolan.

Syftet med arbetet är att påvisa viktiga faktorer för att lyckas med ett partneringprojekt och varför det blir andra krav på personer i ett projekt när det genomförs i partnering kontra traditionella utföranden. Arbetet baseras till stor del på intervjuer med personer som jobbat i partneringprojekt, totalt intervjuades 19 personer för arbetet. I arbetet har även en fallstudie av tre projekt utförda i partnering genomförts. De traditionella sätten att genomföra projekt på är total- och utförandeentreprenad, vilka båda går att liknas vid stafettlopp där varje aktör gör sin del för att sedan lämna över till nästa. Vid en utförandeentreprenad har entreprenören enbart ett utförandeansvar, vilket innebär att de ansvarar för att byggnationen blir enligt de handlingar byggherren tagit fram. Vid en totalentreprenad däremot har entreprenören ett funktionsansvar, vilket innebär att den uppförda byggnationen ska ha en fullvärdig användbarhet enligt av byggherren ställda programkrav. Partnering började användas inom den svenska byggbranschen i början av 2000-talet, vilket innebär att det är ett förhållandevis nytt sätt att genomföra projekt på. Viktigt att särskilja är att partnering är en samverkansform och inte en entreprenadform som de traditionella genomförandesätten är. Partnering grundas i tillit, öppenhet och samarbete mellan alla aktörer, utan dessa grundläggande faktorer faller själva tanken med partnering. I partnering kommer aktörerna in i ett mycket tidigt skede och tar tillsammans fram handlingar och löser problem gemensamt. Fokus hos alla aktörer ska alltid ligga på projektet och för att samarbetet ska fungera är det viktigt med gemensam organisation, gemensam ekonomi och gemensamma mål. Med detta menas att alla aktörer tillsammans bildar en projektorganisation som gemensamt sätter upp mål för projektet och dess genomförande. Gemensam ekonomi innebär att alla ska jobba med öppna böcker och vara ärliga med vad saker kostar och hur det påverkar projektet. Det innebär inte enbart att beställaren ska ha insyn i aktörernas ekonomi, utan de ska även ha insyn i beställarens totala projektbudget. Gemensam ekonomi innebär även att alla ska se till projektets ekonomi och fatta beslut som gynnar projektet och inte den egna vinningen. De intervjuade var alla eniga om att partnering är ett arbetssätt som inte passar för alla att jobba i eftersom arbetssättet bygger på tillit och samarbete. Den sociala förmågan och att våga lita på andra var viktiga egenskaper, samt att ha både förmåga och mandat att fatta beslut. Den främsta anledningen till att det ställs andra krav på projektorganisationen och personer i ett projekt är att alla aktörer kommer in i ett tidigare skede och måste samarbeta på ett annat sätt än de tidigare behövt göra i traditionella projektutföranden. Det är också anledningen till att partnering inte anses vara ett bra sätt att genomföra mindre eller enkla projekt på eftersom det kan ta längre tid. Men det är sett ur en ekonomisk synvinkel, det finns andra vinningar att göra för mindre projekt som genomförs i partnering, framförallt ur kvalitets- och arbetsmiljösynpunkt. Men eftersom det i slutändan handlar om ekonomi kommer troligtvis sällan små eller enkla projekt att genomföras i partnering. För att lösa både problem och konflikter jobbar de i partnering enligt en konfliktlösningstrappa, detta innebär att konflikter ska lösas så nära källan som möjligt, om iv de inte löst problemet inom rimlig tid går det upp ett steg i organisationen. Sista steget på konfliktlösningstrappan är styrgruppen som har det yttersta ansvaret. Styrgruppen beslutar även i frågor som faller utanför en av dem beslutad ekonomisk ram. Ett problem med partnering är att det inte finns något standardiserat regelverk för just partnering, något som majoriteten av de intervjuade ansåg behövas. Däremot gick åsikterna isär något kring hur omfattande det behövde vara, om det räcker med ett tillägg till de regelverk som finns idag eller om det skulle behövas ett eget regelverk för just partneringprojekt. Det som främst skulle behöva ett förtydligande enligt de intervjuade är ansvarsfrågan i projektet men även för garantitiden, samt eventuellt några standardiserade ekonomiska modeller. En fråga där de intervjuade inte var eniga är kring ekonomiska incitaments vara eller inte vara. Några ansåg det vara viktigt för att entreprenörerna ska göra ett bra jobb, medan några var av åsikten att de ekonomiska incitamenten lägger fokus på fel saker och att det bör vara en tillräcklig morot för entreprenörer att genomföra ett bra projekt, då det ger ett gott rykte. Några av de intervjuade ansåg att ekonomiska incitament kan fungera om det är rätt personer som jobbar i projektet. Dock känns det riskfyllt att hoppas på att det är personer som behåller fokus på att projektet genomförs optimalt och inte på den egna vinningen, och att det är i sådana fall bättre att inte ha incitamenten över huvud taget. De tre projekt som omfattas av fallstudien ansågs alla som lyckade sett till partneringsamarbetet. Två av projekten var bostadsprojekt och det tredje ett sjukhusprojekt. De fick hantverkarna att anamma partneringtänket, och de hade ett bra samarbete med övriga aktörer, höll lagda tidplaner och hade inga nämnvärda problem under projektgenomförandena. Även om de jobbade på lite olika sätt med att få partneringsamarbete att fungera lyckades de alla tre. Respondenterna ansåg att de följt de föreskrifter som finns för hur ett projekt i partnering bör genomföras. I ena bostadsprojektet genomfördes inga workshops i skede 2 med hanverkarna, trots att det är en av sakerna som föreskrivs för att få partneringtänket till hantverkarna. Trots det fick de partneringtänket och partneringandan till hantverkarna. Detta beror troligtvis på en bra produktionsledning vilket visar att en bra platsledning är viktigare än att genomföra föreskrivna workshops. Om produktionsledningen har fel inställning till partnering spelar det ingen roll hur många workshops som genomförs, partneringandan skulle ändå försvinna. Partnering känns som ett naturligt sätt att genomföra projekt på med bra strategier för få partneringtänket och partneringandan till alla som är involverade i ett projekt - det gäller bara att de används. Detsamma gäller konflikthantering med konfliktlösningstrappan. I mångt och mycket handlar det i partnering om att de som jobbar i projekten har rätt inställning och att de har förstått vad partnering innebär och vad det innebär att jobba i ett partneringprojekt. I skede 1 ligger alltid en stor fokus på samarbete och att de som jobbar i projektet har rätt inställning och egenskaper, men det är lika viktigt att produktionsledningen i skede 2 har rätt egenskaper och inställning. / The purpose with this thesis was to point out key factors on how to get the best result from a project performed in partnering. The result is based on interviews with 19 people and case studies on three projects performed in partnering, one hospital project and two projects where they built multiple family houses. There are three key factors to get the best results possible from projects performed in partnering. These are: the right persons with the right abilities, putting the project as the first priority and to define what partnering means for each project. The right abilities can be summoned as open, honest and social with both the ability and mandate to make decisions. Economic incentive should not be used in partnering projects since they are found to do more harm than good. All sorts of projects would benefit from being performed as partnering projects instead of using the traditional ways of performing projects in the Swedish construction business. Even though smaller projects probably will make a smaller profit when performed in partnering instead of the traditional ways, there are other profits such as larger focus on quality and work environment. In the Swedish construction industry there is one thing that would need improvement to get even better results from projects performed in partnering, that is a standardization of the system of rules. The main reason for this is that many conflicts could be avoided and time put on defining who has responsibility for what wouldn’t be needed. But there is an uncertainty if there is need for a whole new system of rules or if it would do with just an addition to the existing system of rules.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett belöningssystem som omfattar samtliga anställda i ett företag upplevs av de anställda i förhållande till företagsledningens syfte med det. Efter en genomgång av relevant teori inom ämnet har vi genomfört en empirisk fallstudie av tryckeriföretaget Åtta.45 där vi intervjuade vd och ekonomichef samt sex anställda. I analysavsnittet jämförs företagsledningens åsikter med de anställdas uppfattning, medan detta relateras till de teorier och begrepp som tidigare presenterats. Våra slutsatser blev att de anställda tycktes relativt väl medvetna om ledningens syfte med belöningssystemet, men systemet tycktes inte ha den inverkan på de anställda som företagsledningen haft för avsikt.</p>

<p>The thesis focus on how organizations can improve the ability of absorbing coworkers ideas in purpose of gaining long term competitive advantage through innovations. The study was conducted at IKEA AB where a campaign to collect coworkers ideas was a big success given the quantity of ideas collected. This fact allows a comparative analysis of idea management in the shape of campaigns and in comparison, idea management in the everyday line-organization.</p><p>The analysis show that fundamental factors for innovative environments such as organizational climate, culture and leadership perceives auspiciously by the respondents. However, lack of infrastructure such as systems and processes hinders coworkers ambitions to contribute with ideas.</p><p>An important issue in idea management is the treatment of incentives for innovation. Results of the study show that the “soft” incentives –feedback, encouragement and attention have a higher impact in coworkers willingness to the contribution of ideas than for instance monetary rewards.</p>