Agentteorin menar att det existerar en intressekonflikt mellan de som kontrollerar och styr företaget samt de som äger företaget. Aktiebaserade incitament är ett styrmedel som ur ett agentteoretiskt perspektiv ska sammanföra agentens och principalens intressen vilket förväntas leda till ökad prestation. Tidigare forskning har främst fokuserat på amerikanska företag och uppvisar inte en enig bild kring de empiriska sambanden mellan aktiebaserade incitament och prestation. Aktiebaserade incitament används frekvent av svenska börsnoterade företag, trots att tidigare forskning inte studerat sambandet mellan aktiebaserade incitament och prestation i en svensk kontext. Studien använder en kvantitativ metod för att analysera tre verksamhetsår inhämtade från 60 börsnoterade svenska industriföretag. En regressionsmodell tillämpades för att analysera sambandet mellan användandet av aktiebaserade incitamentsprogram och prestation mätt i termer av avkastning på totalt kapital och totalavkastning till aktieägarna. Studiens resultat och slutsats var att användandet av aktiebaserade incitamentsprogram inte leder till ökad prestation bland svenska företag. Studiens huvudsakliga kunskapsbidrag är empiriska bevis kring avsaknaden av samband mellan aktiebaserade incitament och prestation i en svensk kontext. Aktieägare i svenska företag bör därför ifrågasätta om de aktiebaserade incitamentsprogram som idag blivit en naturlig del av ersättningen till många företagsledare är nödvändiga i praktiken.

En klassisk praxis för svenska börsnoterade bolag är att verkställande direktörer eller andra ledande befattningshavare skall äga aktier i bolag de leder. Denna praxis kallas för pilotskolan och är en liknelse mellan piloter och personer i ledande ställning. Likt piloter, tycks det att ledande befattningshavare bör bära likvärdiga risker som aktieägarna genom att äga aktier i bolaget. Ur ett teoretiskt perspektiv skulle en sådan åtgärd leda till sammanlänkning av ledningens och aktieägarnas intressen. Uppsatsens syfte är att ta reda på huruvida det existerar ett samband mellan bolagsprestation och verkställande direktörers aktieinnehav. För att uppfylla syftet har vi testat och analyserat förhållandet mellan bolagsprestation och verkställande direktörers ägarandel mellan åren 2020 och 2022. Urvalet består av 172 bolag noterade på Stockholmsbörsen OMXS. För bolagsprestation har vi i denna uppsats valt att använda oss av både måttet EBITDA/TT samt Tobin’s Q. Verkställande direktörers ägande har delats in i olika storleksgrupper, men testas även som en kontinuerlig variabel.  Tre centrala teorier som används för att beskriva relationen mellan verkställande direktörers ägande och aktieägare är agentteorin, stewardshipteorin samt förankringsteorin. Agentteorin förespråkar ökat ägande bland verkställande direktörer som ett av verktygen för hantering av agentproblem. Däremot får inte ägandet bli för stort, då riskerna för ledningens förankring och maximering av egenintresse tenderar att öka. Alternativ tankesätt gentemot dessa två teorier presenteras inom stewardshipteorin. Denna teori förklarar att vissa verkställande direktörer vill agera som bra ledare och tenderar att möta aktieägarnas intressen oberoende av dess egna aktieinnehav i bolaget.   Uppsatsen har genomförts i linje med positivistiskt paradigm och ett deduktivt angreppssätt. Med hjälp av kvantitativ forskningsmetod visar det empiriska resultatet ett positivt samband mellan bolagsprestation och ägande. Däremot har signifikanta resultat identifierats enbart under vissa nivåer av ägande. Relationen mellan ägande och det finansiella måttet Tobin’s Q tyder på en positivt stigande trend, medan relationen mellan EBITDA/TT och ägande är mer komplex. Uppsatsens empiriska resultat är i linje med tidigare vetenskaplig forskning och det signifikanta fenomenet har en tydlig koppling till agentteorin. Därav har vi konstaterat att bolag vars verkställande direktörer innehar en högre ägarandel även tenderar att ha både en bättre marknads- och finansiell prestation.

Purpose: The study aims to show if there is a significant relationship between the CEOs recompense and the size of the company between the industries. The goal is to compare the size of a company with the variable that shows performance and which of them who has the strongest connection to the recompense. Method: The essay stands on a quantitative approach where secondary data has been gathered from the year of 2015 annual reports. The population includes all the Swedish companies in the real estate-, finance- and pharmaceutical industry that are listed on the stock exchange. Selection has been made on 30 of these companies, 10 in each industry. With the statistical analyses the methods that have been used are multiple regression model and correlation analysis. Results: The results show that the company that paid the highest recompense in the real estate industry was Kungsleden. The company in the finance industry was Kinnevik and in the pharmaceutical industry it was Pfizer. Conclusion: After analyzing the result the conclusion can be made that there is a significant relationship between the CEOs recompense and the size of the company only in the real estate industry. When comparing the variable that dictates the size of the company (net sales)  and the performance variable (MVA), the conclusion that can be made is that MVA has a stronger connection to the CEOs total recompense in the pharmaceutical industry in relation to the other industries. Within the finance industry there was no significant relationship with the CEOs recompense and the selected variables.

Bakgrund Sedan IFRS infördes 2005 skall goodwill inte lägre skivas av utan istället testas för nedskrivning minst en gång per år. Nedskrivningsprövningen har sedan dess kritiserats av flertalet forskare och ansetts vara ett ämne för earnings management (EM). Eftersom goodwill skall värderas till verkligt värde följer viss problematik, särskilt under lågkonjunkturer då det är svårt att förutspå hur långvarig den ekonomiska nedgången förväntas bli. Cykliska branscher, såsom bankbranschen, är känsliga för förändringar i konjunkturen och således borde sådana förändringar avspeglas i bankernas goodwillpost. Syfte Studien har två övergripande syften, dels att kartlägga nedskrivningar av goodwill i nordiska storbanker och dels att testa samband mellan dessa och olika konjunkturlägen, Big Bath Accounting och Income Smoothing. Målet med studien är att komplettera det redan befintliga forskningsområdet gällande EM vid nedskrivning av goodwill. Detta genom att ta konjunkturens påverkan i beaktning samt inkludering av nordiska storbanker.   Metod Då tidigare studier inom området har exkluderat bankbranschen, var det just av denna anledning som banker valdes ut för studien. För att besvara studiens syfte och frågeställning föll sig en kvantitativ metod mest lämplig. Insamlad data från årsredovisningar perioden mellan 2006–2017 sammanställdes i statistiska modeller och tester och därmed kunde studiens resultat erhållas. Resultat & Slutsats Studiens resultat visar att varken konjunktur, utövande av Big Bath Accounting eller Income Smoothing signifikant påverkar nedskrivning av goodwill i nordiska storbanker. Studien kan därmed inte påvisa förekomsten av någon av dessa två strategier för EM, vilket motsäger tidigare forskning. Gällande konjunkturens påverkan på nedskrivning av goodwill föreligger en negativ korrelation där nedskrivningar tenderar att vara som störst under en lågkonjunktur. Dock har inget tydligt mönster för när nedskrivningar har gjorts kunnat urskiljas. / Background Since IFRS was introduced in 2005, goodwill should no longer be amortized but instead be tested for impairment at least once a year. The impairment test has been criticized by most researchers and blamed to be a topic for earnings management (EM). Because goodwill is measured at fair value, certain problems follow. Especially during recession, when it is hard to predict how long the economic downturn is expected. The banking industry are particularly sensitive to changes in the business cycle. Therefore, should these changes should be reflected in their goodwill. Purpose This study has two main purposes, partly to identify impairments of goodwill in major Nordic banks and partly to test the statistical relationship between these and different economics conditions, Big Bath Accounting and Income Smoothing. The aim of the study is to supplement the existing research regarding earnings management and impairment of goodwill. This by taking different economic conditions in account and including Nordic major banks. Method Previous studies in the research area has excluded the banking industry, for this reason, banks were selected for our study. To answer the study's purpose and issue, a quantitative method fell most suitably. To be able to perform statistical models and tests to obtain a result, data was collected from each bank annual reports during 2006–2017. Results and conclusion The result of the study shows that neither the economic conditions, Big Bath Accounting or Income Smoothing has a significant impact on the impairment of goodwill in banks Nordic Large Cap. The study could not demonstrate the presence of any of these two strategies for earnings management, which contradicts previous research. Regarding the impact of economic conditions of goodwill impairment, there is a negative correlation where write-downs tend to be greater during a recession. Thus, no pattern for when write-downs of goodwill have been made.

I Sveriges val 2018 fick åtta partier mandaten i Riksdagen: M, C, S, V, L, KD, SD och MP. Partiernas organisation finns på tre nivåer. Partiföreningen finns på lokal nivå och omfattar vanligtvis en kommun. Partidistriktet kallas den länsvisa organisationsnivån. Distriktsorganisationer är sammanknutna i en riksorganisation. Lokala partiföreningar är registrerade som ideella föreningar.  På årsmöte väljer medlemmar styrelsen, kassör, revisorer och revisorssuppleanter. Revisorer valda på årsmötet kan vara en yrkesverksam revisor eller en lekmannarevisor det vill säga någon som ställer upp ideellt och som inte yrkesmässigt arbetar med revision. Revisorn skall ha en kontrollerande funktion i föreningen därför kommer det bli lärorikt att studera hur revisorerna lever upp till sin roll i svenska lokala partiföreningar.  Revisorn roll i partiföreningar handlar om vilka möjligheter som finns för att kunna utföra det uppdrag som revisorn har i dessa föreningar. Det finns både interna och externa faktorer som påverkar revisorns handlingsutrymme. Dessa faktorer studerades för att skapa en tydligare bild av revisorns roll i lokala partiföreningar.  Frågeställning: Vilka faktorer påverkar revisorernas handlingsutrymme i lokala partiföreningar?  Syftet med denna studie är utforska faktorerna som påverkar revisorernas handlingsutrymme i dessa föreningar.  Slutsats: samtliga intervjuade revisorer i de lokala partiföreningarna upplever att deras handlingsutrymme räcker gott och väl. Revisorerna är medvetna om sin kontrollerande roll. Deras granskningsarbete utgör också ett stöd och trygghet för medlemmar och för styrelsen.  Resultatet kan användas för att öka kunskap om revisorns roll i lokala partiföreningar och göra partiföreningar medvetna om vilka faktorer som påverkar revisorernas handlingsutrymme samt klargöra vikten av dessa när partiföreningen utser revisorer i framtiden. / In Sweden's 2018 elections, eight parties were given the mandate in Parliament: M, C, S, V, L, KD, SD, MP. The parties' organization exists on three levels: party associations at the municipal level and district organizations linked together in a national organization. Party associations at the municipal level are registered as non-profit associations.  During annual meetings, members elect the board, treasurer, auditors, and deputy auditors. Auditors elected at the annual meeting may be a professional accountant or a lay auditor, i.e. someone who does not professionally work with auditing but who is volunteering. The auditor has a controlling function in the association, so it will be instructive to study the role of the auditors in Swedish party associations at the municipal level.  The role of the auditor in party associations is about what possibilities exist to be able to do their job, which the auditor has in these associations. There are several internal and external factors that affect the auditor's discretion. These factors were explored to create a clear picture of the auditor's role in party associations at the municipal level.  There is no previous research on which factors affect the auditor's discretions in party associations. The result can be used to increase knowledge of the auditor's role the municipal level as well as to make party associations aware of the factors that affect the auditors' scope and clarify the importance of these when the party association appoints auditors in the future.  Question: What factors affect the auditors' discretions for party associations at municipal level?  The conclusion of the study is that all auditor in party associations feel that their discretion is more than enough. The auditors are aware of their controlling role. Their audit work it is support and security to the members as well as the board.  The purpose of this study is to probe the factors that affect the auditor's discretion within these associations.