Det finns en låg grad av mångfald i svenska börsbolagsstyrelser. Enligt omfattande studier förbättrar ökad mångfald en grupps kreativitet och prestation. Syftet med studien är att analysera hur mångfaldsmåtten åldersspridning och kvinnonärvaro i svenska börsbolagsstyrelser kan påverka vd:s position, eftersom grunden för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete ligger i ett företags ledningsgrupp med vd som främsta representant. Studien inkluderar samtliga kvinnor som varit vd:ar på börserna Nasdaq OMX Stockholm och NGM Equity och en jämförelsegrupp av manliga vd:ar som haft förtroendeperioder under liknande omständigheter som kvinnorna. Resultatet visar ett samband mellan kvinnlig styrelsenärvaro och förlängd förtroendeperiod för vd:ar, i synnerhet för de kvinnliga vd:arna.

Ungdomar i åldern 15 till 20 år är gruppen med de flest antal misstänkta för brott. Under de senaste åren har kriminaliteten letat sig allt längre ner i åldrarna. Tre psykologiska konstrukt som har kopplats till kriminellt beteende är personlighetsegenskaperna impulsivitet, sensationssökande och riskattityd. Det har visat sig att konstrukten relaterar till varandra men trots det så har dessa aspekter tidigare studerats separat i relation till kriminellt beteende. Denna studie ämnar således undersöka personlighetsegenskaperna parallellt och se vilken som kan predicera kriminellt beteende hos ungdomar i åldern 15–20 år. Data samlades in genom en enkät riktade till ungdomar i Sverige och personlighetsegenskaperna analyserades därefter genom en multipel regressionsanalys. Detta för att kunna predicera kriminellt beteende baserat på deltagarnas värden på skalor som mäter impulsivitet, sensationssökande och riskattityd. I resultatet av den multipla regressionsanalysen framkom att varken sensationssökande eller riskattityd utgjorde signifikanta prediktorer för kriminellt beteende. Däremot identifierades impulsivitet som en signifikant prediktor för kriminellt beteende. För att bidra till en bredare förståelse av orsaken till kriminellt beteende skulle det vara givande för framtida forskning att fortsätta undersöka impulsivitet och dess roll för ungdomar. Att förstå vikten av impulsivitet för kriminellt beteende är relevant för aktörer involverade i brottsförebyggande arbete för att förhindra ungdomars delaktighet i kriminalitet.

Syftet med denna studie var att undersöka om dimensionerna upplevd ytlig, djup och kompetensmångfald har effekt på en projektgrupps psykologiska trygghet. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats där respondenterna fått besvara ett antal frågor i en digital enkät. Enkätensvaren har därefter bearbetats och analyserats genom en multipel regressionsanalys och en hierarkisk multipel regressionsanalys samt korrelationsanalyser. Resultatet påvisade att upplevd ytlig, djup och kompetensmångfald har effekt på den psykologiska tryggheten i projektgrupper, varav djup mångfald är den variabel med högst unikt bidrag (37,3 %). Avseende studiens frågeställning, om det råder en korrelation mellan upplevd mångfald och en projektgrupps psykologiska trygghet, visar enbart djup mångfald en signifikant korrelation. Resultatet visade också att antal projektgruppsmedlemmar och tid i projektgruppen har effekt på dess psykologiska trygghet. Vidare antyder resultatet att ett högre antal projektgruppsmedlemmar kan ha en negativ effekt på projektgruppens psykologiska trygghet. Denna studie bidrar med en ökad förståelse för hur utmaningarna och möjligheterna med mångfald kan ta form i projektgrupper och vad för effekt det kan få på olika processer, såsom psykologisk trygghet. / The purpose of this study was to investigate if perceived surface-level, deep-level, and competence diversity affect the psychological safety within a project group. The study was conducted using a quantitative approach, where respondents answered questions in a digital survey. The survey responses were then processed and analyzed through multiple regression analysis and hierarchical multiple regression analysis, as well as correlation analyses. The results indicated that perceived surface-level, deep-level, and competence diversity do affect the psychological safety within project groups, with deep-level diversity being the variable with the highest unique contribution (37,3%). Regarding the study's research question of whether there is a correlation between perceived diversity and a project group's psychological safety, only deep-level diversity showed a significant correlation. The results also showed that the number of project group members and time spent in the project group affect its psychological safety. Furthermore, the results suggest that a higher number of project group members may have a negative effect on the psychological safety within the project group. This study contributes to an increased understanding of how the challenges and opportunities of diversity can manifest in project groups and what effects it may have on various processes, such as psychological safety.

BlackRocks VD hävdar att företagens ansvar i klimatfrågan är av större vikt än någonsin, där deras prestationer inte enbart innebär en klimatrisk utan även en investeringsrisk. Denna studie undersöker huruvida företags CSR-prestation, där ESG-poäng används som proxy, påverkar marknadsreaktionen vid annonsering av vinstvarningar på den svenska marknaden under perioden 2015-2019. Med hjälp av en eventstudie baserad på 53 observationer beräknas den genomsnittliga avvikelseavkastningen. En multipel regressionsanalys genomförs för att undersöka om företagens CSR-prestation påverkar marknadsreaktionen efter att företagen utfärdar vinstvarningar. Resultatet visar att även om det sker en signifikant negativ genomsnittlig avvikelseavkastning vid annonsering av vinstvarningar, finns inget signifikant samband mellan marknadsreaktionen och företagens ESG-poäng. Det är därför inte möjligt att fastställa om företag på den svenska marknaden med en bättre ESG-prestation uppvisar mindre negativ avvikelseavkastning efter att de annonserat en vinstvarning.

The purpose of this study was to examine the role of grit and intrinsic motivation regarding students' propensity to procrastinate. Three specific research questions were constructed: "How much of the variance in participants' procrastination is explained solely by their degree of grit?" "Does the degree of intrisic motivation contribute with additional explanatory information for the regression between grit and procrastination?" "Is intrisic motivation a mediator for the regression between grit and procrastination?" To test this, a hierarchical multiple regression analysis was constructed. To collect data an electronic questionnaire was constructed. The sample consisted of 271 students who all studied at Karlstad University. The data was collected through the learning platform itslearning. Grit was measured with Swedish-Grit Scale. Intrinsic motivation was measured with a modified version of Task Evaluation Questionnaire and the students' propensity to procrastinate was measured with Pure Procrastination Scale. Grit and intrinsic motivation constituted the independent variables and the students' propensity to procrastinate was the dependent variable. The results showed that both the grit and intrinsic motivation significantly contributed with explained variance in the students' propensity to procrastinate. The strongest predictor variable was grit. The results also showed that intrinsic motivation was not a mediator for the regression between grit and procrastination. The conclusion is that grit should play a greater part in the Swedish school system. / Syftet med studien var att undersöka betydelsen av grit och inre motivation för studenters benägenhet att prokrastinera. Tre konkreta frågeställningar konstruerades: ”Hur stor del av variansen inom deltagarnas prokrastinering förklaras ensamt av deras grad grit?”, ”Bidrar inre motivation med ytterligare förklarande information för regressionen mellan grit och prokrastinering?” och “Är inre motivation en mediator för regressionen mellan grit och prokrastinering?” För att testa detta genomfördes en hierarkisk multipel regressionsanalys. För att samla in data konturerades en elektronisk enkät. Stickprovet bestod av 271 studenter som alla studerade på Karlstads universitet. Datainsamlingen gjordes via lärplattformen itslearning. Grit mättes med Swedish-Grit Scale. Inre motivation mättes genom en modifierad version av Task Evaluation Questionnaire Prokrastinering mättes med hjälp av Pure Procrastination Scale. Grit och inre motivation utgjorde oberoende variabler och studenternas prokrastineringsbeteende utgjorde den beroende variabel. Resultatet visade att både grit och inre motivation signifikant bidrog med förklarad varians inom studenternas prokrastineringsbeteenden. Den starkaste prediktorvariablen var grit. Resultatet visade också att inre motivation inte var en mediator för regressionen mellan grit och prokrastinering. Slutsatsen av arbetet är att grit borde spela en större del i det svenska skolväsendet.

Syfte: Corporate Social Responsibility (CSR) är idag ett  globalt allmänt känt begrepp och Svenska företag anses ligga i framkant med sitt ansvarastagande. Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera huruvida ett stort engagemang inom CSR-frågor ger Svenska företag en förändring i företagsvärde och om det påverkar deras lönsamhet. Ett approximativt Tobins Q används som mått på företagsvärde och Return On Assets (ROA) används som mått på lönsamhet.   Metod: En kvantitativ deduktiv metod där undersökning av sekundärdata ska mynna ut i en prövning om huruvida det går att påvisa ett samband mellan CSR och företagsvärde och/eller lönsamhet. Sekundärdata inhämtas ifrån Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009 samt företagens årsredovisningar från 2011. Historiska aktiepriser har hämtats ifrån Nasdaq OMX Nordics hemsida. Sedan inhämtade data har undersökts väljs en passande analysmetod, vilket i detta fall blev multipel tvärsnittsregression.   Resultat och slutsats: Studien visar att det finns en statistiskt signifikant korrelation mellan ett högt CSR och approximativt Tobins Q där ett ökat CSR-arbete ger minskat företagsvärde. Vidare visar studien även en statistiskt signifikant positiv korrelation mellan CSR och ROA, där modellen dock uppvisar brister. En generell förklaring till detta är att det inte finns någon global begreppsbenämning av CSR, vilket försvårar mättningar.  Utöver detta upptäcktes svårigheter i att bestämma ett svenskt bolags marknadsvärde eftersom företag generellt inte har alla sina aktier på börsen och A-aktier är svårvärderade då de sällan omsätts.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är en tvärsnittsregression, liknande denna studie där olika sätt att definiera ROA och storlek jämförs. Det vore även intressant att genom en tidsserieanalys undersöka när i tiden CSR-arbetet ger utslag på Tobins Q samt ROA.   Uppsatsens bidrag: Identifiera påverkande faktorer för att bidra till en framtida benchmark av ekonometriska modeller vid mätningar av CSR. / Aim: Corporate Social Responsibility (CSR) is a widely known global concept and Swedish enterprises are considered to be cutting edge when it comes to taking responsibility. The main objective is to analyze if a large involvement in CSR gives Swedish companies a change in company value, and if it affects their profitability. An approximate Tobin’s Q is used to measure firm value and Return On Assets (ROA) is used to measure profitability.   Method: A quantitative deductive method where investigation of secondary data will lead to an examination whether it is possible to demonstrate a relationship between CSR and firm value and/or profitability. Our secondary data is retrieved from Folksam Index for corporate responsibility 2009 and the corporate annual reports from 2011. Historical stock prices were collected from Nasdaq OMX Nordic webpage. After examination of the data a suitable analysis method will be chosen, which in this case resulted in multiple regression analysis.   Result and Conclusions: The study shows that there is a statistically significant correlation between a high CSR and the approximate Tobin’s Q where increased CSR returns a reduced value of the firm. The study also shows a statistically significant positive correlation between CSR and ROA, where the model, however, have shortcomings. A general explanation for this is that there is no global concept for CSR and thus it is difficult to measure. In addition, difficulties were discovered regarding determining market value of Swedish firms as companies generally do not have all of their shares on the stock market and that there are different classes of shares.   Suggestions for future research: One suggestion is a cross-sectional regression, similar to this study that compares different ways to define ROA and size. It would also be interesting to through a time series analysis be able to examine when, time wise, CSR activities makes an impact on Tobin’s Q and ROA.   Contribution of the thesis: Identify influencing factors to contribute for a future benchmark of econometric models when measuring CSR.

Gatumiljön som ett offentligt rum har möjligheter att utvecklas till utrymmen med flera samverkande funktioner. En av funktionerna är att gaturummet ska fungera som en social plats, eftersom den offentliga miljön tillhör alla invånare och ska utformas efter allas behov. Denna studie tar sin utgångspunkt i en tidigare studie som är utförd i USA, som tillämpar en forskningsmetod som kvantifierar socialt beteende genom observationer i gatumiljö. Utgångspunktens metod söker sambandet mellan gatumiljöns platsegenskaper och social aktivitet via en multipel regressionsanalys. Syftet är att besvara vilka fysiska funktioner och attribut som påverkar gatumiljöns livlighet, det vill sägaden sociala aktiviteten. Målet med denna studie är att anpassa den befintliga forskningsmetoden till en svensk kontext och applicera den på ett studieområde. Utgångspunktens tillvägagångssätt av observationer och inventering har därför anpassats och tillämpats genom empirin av pilotstudier. Resultatet visar att ett statistiskt samband mellan platsegenskaper och gatumiljöns livlighet inte kan säkerställas i en multipel regressionsanalys. Det går däremot att visa på statiskt samband mellan gatumiljöns livlighet och tiden på dygnet. I sin helhet visar studien att metodanpassning är komplext att genomföra avseende tid och erfarenhet, men även valideringen av den. Denna studie kan därför betraktas som en pilotstudie, och lämnar alternativa tillvägagångsätt för framtida forskning. / Streets as a public space have opportunities to become spaces with several interacting functions. One of these functions includes streets as a social place since the public environment belongs to all residents and should be designed for all needs. This study is based on a former study conducted in the U.S.A.that quantifies social behavior through observations in the street environment. The applied method seeks the association between the physical characteristics of the street environment and social activity by using multiple regression analysis. The purpose was to answer which physical functions and attributes affect the liveliness of the street environment, i.e., the social activity in the U.S.A. This study aims to adapt the existing research method into a Swedish context and apply it within a study area in Gävle. The results show that a statistical association between physical characteristics and the liveliness of the street cannot be ensured by a multiple regression analysis. On the other hand, it is possible to show a static association between the liveliness of the street and a time period of the day. This study shows that method adaption is complex in terms of time and experience, but also in terms of validation. Thisstudy can therefore be considered a pilot study and provides alternative approaches for future research.

This bachelor thesis aims to determine if there are certain characteristics of countries that can determine the mortality of Covid-19 in the countries. To determine this, a regression analysis was constructed with mortality as the response variable and eleven regressors that correspond to a country's traits. Data was collected from Our World in Data and aggregated over a one year time period (24 Feb 2020 - 5 Apr 2021). The result concluded that the best model for explaining mortality from Covid-19 is a model with five regressors. The five regressors from the final model were male smokers, female smokers, diabetes prevalence, GDP per capita and the human development index. The result gave important insight into what a country can focus on to try to decrease the mortality for that country in the case of a pandemic. Thus recommendations on how Sweden can act to decrease mortality from Covid-19 in a short term view and long term recommendations in case of a similar pandemic would break out in the future, was provided. / Detta kandidatexamensarbete syftar till att identifiera om vissa karaktärsdrag hos länder kan förklara dödligheten från Covid-19 i länderna. För att undersöka detta konstruerades en regressionsanalys med landets dödlighet från Covid-19 som responsvariabel och elva regressorer som alla är karaktärsdrag hos länder. Datan samlades in från Our World in Data och aggregerades över en ettårsperiod (24:e Feb 2020 - 5:e Apr 2021). Resultatet visade att den bästa modellen för att förklara dödligheten från Covid-19 var en modell med fem regressorer. De fem regressorerna från den slutgiltiga modellen var manliga rökare, kvinnliga rökare, förekomst av diabetes, GDP per capita och human development index.  Resultatet gav intressant insyn i vad ett land kan fokusera på för att minska antalet döda vid en pandemi som Covid-19 pandemin. Därför presenteras rekommendationer riktade till Sverige för hur de kan minska antalet döda under Covid-19 pandemin, vilket är kortsiktiga rekommendationer. Långsiktiga rekommendationer presenterades även för hur Sverige kan bättra sin situation vid en eventuell pandemi i framtiden som är av samma karaktär som Covid-19 pandemin.

Purpose: The study aims to show if there is a significant relationship between the CEOs recompense and the size of the company between the industries. The goal is to compare the size of a company with the variable that shows performance and which of them who has the strongest connection to the recompense. Method: The essay stands on a quantitative approach where secondary data has been gathered from the year of 2015 annual reports. The population includes all the Swedish companies in the real estate-, finance- and pharmaceutical industry that are listed on the stock exchange. Selection has been made on 30 of these companies, 10 in each industry. With the statistical analyses the methods that have been used are multiple regression model and correlation analysis. Results: The results show that the company that paid the highest recompense in the real estate industry was Kungsleden. The company in the finance industry was Kinnevik and in the pharmaceutical industry it was Pfizer. Conclusion: After analyzing the result the conclusion can be made that there is a significant relationship between the CEOs recompense and the size of the company only in the real estate industry. When comparing the variable that dictates the size of the company (net sales)  and the performance variable (MVA), the conclusion that can be made is that MVA has a stronger connection to the CEOs total recompense in the pharmaceutical industry in relation to the other industries. Within the finance industry there was no significant relationship with the CEOs recompense and the selected variables.

<p>Bakgrund: Dagligen diskuteras utländsk makroekonomiska data i svensk media, där förväntningarna på utvecklingen av dessa sätts i sammanhang med utvecklingen på den svenska börsen.</p><p>Syfte: Målet med den här studien var att utröna i hur stor utsträckning denna information kan anses vara betydande för en aktieinvesterare med kapital på den svenska börsen. Hänsyn togs även till börscykler samt varierande tidsperioder.</p><p>Genomförande: Med grund i the Arbitrage Pricing Theory genomfördes multipla regressionsanalyser, med det svenska indexet OMXS30 som beroendevariabel. Undersökningarna baserades på månadsdata för perioden april 1991 till och med augusti 2006. Den makroekonomiska datan försköts därtill en period för att ta hänsyn till variablernas eventuella fördröja effekter på Stockholmsbörsen.</p><p>Resultat: Integrationen mellan börserna visade sig ha ökat över tiden, med undantag för extraordinära perioder som IT-boomen, där makroekonomiska fundamentaldata istället slås ut. En positiv utvecklingen av långräntan samt konsumentförtroendet i USA tyder på en samtida börsuppgång i Sverige. Vidare är båda växelkurserna starkt signifikanta, där en stärkt dollar och en försvagad euro har positiva effekter på den svenska marknadsutvecklingen.</p> / <p>Background: Foreign macroeconomic fundamentals are daily discussed in the Swedish media, where expectations on the development of these are put into context with the ecnonomic development in Sweden.</p><p>Aim: The purpose of this thesis is to analyse to what extent this information is important for a investor on the Swedish Stock Market. Consideration was also taken to trends in the Stock Market as well as varying time periods.</p><p>Research Method: Against the background of the Abritrage Pricing Theory a multiple regression analysis was conducted,with the Swedish Stock Market Index OMXS30 as the dependent variable. The macroeconomic variables where based on monthly data between April 1991 and August 2006 and were thereto lagged one period in order to identify any delayed effects.</p><p>Result: The integration between the Stock Markets was found to increse over time, with the exception of extraordinary periods, as the IT-boom, where macroeconomic fundamentals lost significance. A positive long-term interest rate as well as a positive consumer confidence in the U.S. was found to indicate a contemporary rising market in Sweden. Further were both of the exchange rates found significant, where a stronger dollar and a weaker euro have positive effects on the Swedish current Stock Market.</p>