Gatumiljön som ett offentligt rum har möjligheter att utvecklas till utrymmen med flera samverkande funktioner. En av funktionerna är att gaturummet ska fungera som en social plats, eftersom den offentliga miljön tillhör alla invånare och ska utformas efter allas behov. Denna studie tar sin utgångspunkt i en tidigare studie som är utförd i USA, som tillämpar en forskningsmetod som kvantifierar socialt beteende genom observationer i gatumiljö. Utgångspunktens metod söker sambandet mellan gatumiljöns platsegenskaper och social aktivitet via en multipel regressionsanalys. Syftet är att besvara vilka fysiska funktioner och attribut som påverkar gatumiljöns livlighet, det vill sägaden sociala aktiviteten. Målet med denna studie är att anpassa den befintliga forskningsmetoden till en svensk kontext och applicera den på ett studieområde. Utgångspunktens tillvägagångssätt av observationer och inventering har därför anpassats och tillämpats genom empirin av pilotstudier. Resultatet visar att ett statistiskt samband mellan platsegenskaper och gatumiljöns livlighet inte kan säkerställas i en multipel regressionsanalys. Det går däremot att visa på statiskt samband mellan gatumiljöns livlighet och tiden på dygnet. I sin helhet visar studien att metodanpassning är komplext att genomföra avseende tid och erfarenhet, men även valideringen av den. Denna studie kan därför betraktas som en pilotstudie, och lämnar alternativa tillvägagångsätt för framtida forskning. / Streets as a public space have opportunities to become spaces with several interacting functions. One of these functions includes streets as a social place since the public environment belongs to all residents and should be designed for all needs. This study is based on a former study conducted in the U.S.A.that quantifies social behavior through observations in the street environment. The applied method seeks the association between the physical characteristics of the street environment and social activity by using multiple regression analysis. The purpose was to answer which physical functions and attributes affect the liveliness of the street environment, i.e., the social activity in the U.S.A. This study aims to adapt the existing research method into a Swedish context and apply it within a study area in Gävle. The results show that a statistical association between physical characteristics and the liveliness of the street cannot be ensured by a multiple regression analysis. On the other hand, it is possible to show a static association between the liveliness of the street and a time period of the day. This study shows that method adaption is complex in terms of time and experience, but also in terms of validation. Thisstudy can therefore be considered a pilot study and provides alternative approaches for future research.