Organizational Ambidexterity är ett relativt nyuppkommit begrepp och få undersökningar har gjorts kring ämnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har främst fokuserat på hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har även forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation då de två komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vända blicken bort från ledarens roll i en organisation att inverka på Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat på belöningssystemets inflytande på Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt.   Belöningssystem förekommer i både finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkännages som en transaktion utav finansiell ersättning vid utfört arbete. Icke-finansiell belöning är ersättning vilket inte medför direkta kostnader för en organisation. Det kan ske i form av utbildning eller beröm från chefen.   Studien har genomförts på så vis att de empiriska material som frambringats ska förklara om och i så fall vilka belöningssystem som motiverar organisationen att arbete i både en utforskande och bearbetande kapacitet för att uppnå Organizational Ambidexterity. Detta för att uppnå konkurrensfördelar på marknaden.   Teorin stödjer sig på att finansiella belöningar leder till en mer bearbetande kapacitet och icke-finansiella belöningar framkallar en mer utforskande kapacitet. De empiriska material som samlats in stödjer inte detta resonemang till fullo då det visat sig att finansiella belöningar inte används i en större utsträckning och att det inte heller leder till en mer bearbetande kapacitet. Emellertid användes de icke-finansiella belöningarna i en större utsträckning och har till viss del påvisat att det inverkar över organisationens förmåga att arbeta i en utforskande kapacitet. / Organizational Ambidexterity is a relatively new concept and few studies have been done on the subject. Previous studies have focused on how leadership develops Organizational Ambidexterity. Previous investigations have also done research into how its components, exploration and exploitation, can co-exist in an organization where the two components compete for the same resources. To turn your gaze away from the leaders’ role in organizations and how they affect Organizational Ambidexterity, this study has focused on the reward systems influence on Organizational Ambidexterity with the banking organizations as an object.   Reward systems are present in both financial and non-financial terms. Financial rewards are transactions of financial compensation for work performed. Non-financial rewards are compensation which does not involve direct costs to an organization. It may take the form of training or appreciation from the boss.   This study was conducted in such a way that the empirical material that has emerged will explain if and how the reward systems motivate the organization to work in both an exploration and exploitation capacity to achieve Organizational Ambidexterity. This is done in order achieve competitive advantages in the market.   The theory relies on that financial rewards will lead to more exploitative capacity and non-financial rewards elicit more exploratory capability. The empirical material collected does not support this argument in full, since it was found that financial rewards are not used to a greater extent and that financial rewards does not lead to a more exploitative capacity. However, the use of non-financial rewards to a greater extent has partially demonstrated an impact on the organizations ability to work in an exploratory capacity.

Incentives are a well-known concept which primarily are used to motivate, recruit and keep employees within the organization. Financial incentives are associated with monetary reward in exchange for an achieved goal or performance. Non-financial incentives are on the other hand associated with non-monetary rewards such as appreciation, to praise, responsibility, education and evolvement. This essay aims to create an understanding for how the start-up companies are using financial and non-financial incentives. We base our results from an owners perspective and are using five interviews with the CEO of each company. The questions had a focus within incentives as well as recruitment and to keep key competence. The result showed that the start-up companies are mainly using non-financial incentives and that they generally experience themselves to be competitive on the labour market. Though there is a lack of competence within programming in their trade and all respondents agree that the start-up companies is an underdog among the large and more established companies, in the competition of key competence. Since the previous studies within this subject is lacking, we hope to contribute with increased understanding of how start-up companies are using financial and non-financial incentives.

In Sweden, the retail sector is responsible for 8% of the total supply chain waste. Although the number is relatively small, the retail sector is of key importance for food waste minimization since retail stores collect large amounts of food and connect with consumers and producers in a limited, clearly defined number of places. Therefore, initiatives or policies implemented in retail may have major implications. The Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA) concludes that prevention of food waste and redistribution to humans are the only actions that contribute to Target 12.3, aiming to halve food waste per capita from both retail and consumer levels as well as reduce food losses in the production and supply sectors by 2030. Also, research concludes that the median benefit-cost ratio for reducing waste in the supply chain is 14:1, and that unawareness of this business case is a reason for insufficient implementation of food waste reduction. In the latest years, authorities and researchers have increased focus and emphasized importance of industry collaboration to reduce supply chain food waste; however, there are more scarce findings in literature on incentives for food waste reduction from a retailer perspective. Therefore, the purpose of the study was to understand barriers and incentives for prevention of food waste and price reduction, conversion and donation of surplus food from a retailer perspective, and thereby identify opportunities to increase incentives. A multiple case study of nine retailers from the three major Swedish retail corporations was chosen as methodology, and semi-structured interviews were conducted with managers working in each store. The results show internal and external barriers for reduction, the major ones being the business objective to always ensure consumer satisfaction and variability in demand (prevention); inefficient label creation due to health and safety regulations (conversion) and lack of available partnerships (donation). In terms of initiative prioritization, financial benefits are found to be the major driving force for waste reduction, why food waste prevention is the most favourable option and reduction initiatives prioritize expensive products. Also, the incentive for food waste reduction depends strongly on business case awareness and integration efficiency, where the study identifies opportunities to increase incentives when: i) retailers are aware of the business case of reducing food waste, but discouraged by certain constraints; ii) retailers are unaware of the business case; and iii) there is no existing business case / 8% av Sveriges totala matavfall uppkommer i livsmedelsbutiker. Trots denna relativt låga siffra är butikerna avgörande för minimering av matavfall: de samlar stora mängder mat på ett begränsat antal platser och implementerade initiativ och policy får därmed stor verkan. Kungl. vetenskapsakademin (IVA) har konstaterat att förebyggande av matavfall och omfördelning av överskott till människor är de enda initiativ som signifikant bidrar till att nå Förenta Nationernas hållbarhetsmål 12.3, att halvera matsvinnet per person i butik- och konsumentled, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. Studier visar att det finns ett tydligt business case för reducering av matsvinn, att initiativ i genomsnitt genererar 14 gånger så stor finansiell vinning som kostnad för aktörer i livsmedelskedjan, men att många aktörer saknar vetskap om detta. Myndigheter och forskare har de senaste åren i en allt större utsträckning ägnat fokus åt, och betonat vikten av, samarbete i livsmedelskedjan för att reducera matavfallet. Mindre fokus har ägnat åts livsmedelsbutikernas incitament att genomföra de initiativ som anses nödvändiga för att matavfallet i Sverige ska reduceras. Syftet med studien var därför att, från ett butiksperspektiv, förstå rådande hinder och incitament för förebyggande matavfall samt prisreduktion, förädling och donering av överskottsmat, och därigenom identifiera möjligheter att öka dessa incitament. Studien genomfördes i form av en fallstudie av nio livsmedelsbutiker från de tre största livsmedelskedjorna i Sverige, där semistrukturerade intervjuer hölls med ansvariga från varje butik. Resultaten visar interna och externa barriärer för reduktion av matavfall, av vilka de signifikanta är att ständigt tillfredsställande av konsumenters önskemål och variation i efterfrågan (förebyggande av matavfall), ineffektivitet i tillverkning av innehållsförteckningar (förädling), samt avsaknad av fungerande partnerskap (donering). Finansiell vinning är den största drivkraften för reduktion av matavfall, varför matavfall helst förebyggs och dyra produkter prioriteras. Det råder en generell osäkerhet kring den optimala strategin för att reducera matavfall, samt bristande tid att ägna initiativ. Incitament för reduktion av matavfall beror därför i stor utsträckning på vetskap om ett initiativs business case, samt hur effektivt det kan integreras i butikens verksamhet. Möjlighet att öka incitament finns därmed där: i) livsmedelsbutiker har vetskap om ett business case, men förhinder att agera; ii) livsmedelsbutiker saknar vetskap om ett business case); och iii) det saknas ett business case.

Sammanfattning Kurs: ​Ämnesfördjupande arbete, Ekonomistryning 15 hp (2FE24E)  Titel​: Provisionsbaserad ersättning för fastighetsmäklare “Kan provision ses som ett belöningssystem och motivationsdrivare?”  Författare​: Anna Lennartsson, Amanda Jönsson & Ebba Waldau  Examinator​: Pia Nylinder Handledare​: Cristoffer Lokatt Bakgrund och problem​: En vanlig syn på yrket som fastighetsmäklare anses för många vara ett mer statusyrke än slitsamt yrke. Det finns inga specifika regler för den utbetalda provisionens storlek till en fastighetsmäklare och grundidén för provision hänvisas till att individer skall motiveras av att kunna påverka vad de får i lön och därmed utföra ett bättre arbete. För att individer skall utföra ett bättre arbete, kan ett belöningssystem vara optimalt eftersom det kan fungera till att förändra beteenden. För att kunna förändra beteende måste individen känna motivation, som tillkommer av olika belöningar. Det intressanta i studien blir därmed att undersöka om provision är motiverande och om hur fastighetsmäklare resonerar till provision som ett belöningssystem. Syfte​: Syftet med denna uppsats grundar sig i att undersöka fastighetsmäklarens syn på att ha en hundraprocentig provisionsbaserad lön. Vi vill undersöka fastighetsmäklares resonemang kring provision som ett belöningssystem. Slutligen vill vi analysera hur provisionen påverkar fastighetsmäklares motivation, utifrån teori modellen Maslows behovstrappa. Metod​: Studien baseras på en kvalitativ struktur och den empiriska datainsamlingen kommer från sex etablerade fastighetsmäklare runt om i Sverige. Intervjuformen som valdes var semistrukturerad intervju som genomfördes digitalt genom programvaran Zoom med samtliga respondenter. I metoden presenteras även en kort beskrivning på yrket som fastighetsmäklare. Slutsats​: Sammanfattningsvis kan vi konstatera att fastighetsmäklarnas resonemang på provision som belöningssystem är olika. De anser att provision är ett belöningssystem eftersom den provisionen de får är en belöning för det utförda arbetet. Andra resonerar däremot att provision inte är ett belöningssystem för att det anser att provisionen är den inkomst som alla har rätt till efter utförd prestation. Här ligger fokuset allt mer på den icke monetära belöningen, som mer handlar om status, ranking, rekommendationer och nöjda kunder för det är detta som belönar respondenterna till en maximerad prestation.  Provisionen kan därmed konstateras vara motiverande för vissa respondenter eftersom de motiveras av provisionens påverkan på dess lön beroende på deras utförda prestation. Men alla respondenter ser inte provisionen som den huvudsakliga motivationen eftersom en nöjd och återkommande kund är det som ger motivation till yrket som fastighetsmäklare. Nyckelord​: Belöningssystem, provision, motivation, fastighetsmäklare, finansiella incitament, flexibelt lönesystem, rörlig ersättning och Maslows behovstrappa. / Abstract Course: ​Bachelor Thesis, Financial Control, 15 hp (2FE24E) Title​: Commission based compensation for real estate agents "Can commission-based salary be seen as a reward system and motivator?"  Authors​: Anna Lennartsson, Amanda Jönsson & Ebba Waldau Examiner​: Pia Nylinder Advisor​: Cristoffer Lokatt Background and problem discussion​: ​A common view of the profession as a real estate agent is considered by many to be a more status profession than a tiring profession. There are no specific rules for the size of the commission based salary paid to a real estate agent and the basic idea for commission based salary is referred to that individuals should be motivated by being able to influence what they get in salary and thereby perform a better job. For individuals to do a better job, a reward system can be optimal because it can work to change behaviours. To be able to change behaviour, the individual must feel motivated, which is added by different rewards. The interesting thing about the study will thus be to investigate whether commissions- based salary is motivating and how real estate agents’ reason for commissions as a reward system. Purpose​: The purpose of this thesis is based on examining the real estate agent's view of having a one hundred percent commission-based salary. We want to examine real estate agents' reasoning about commissions-based salary as a reward system. Finally, we want to analyse how the commission-based salary affects real estate agents' motivation, based on the theory model ​Maslow's hierarchy of needs. Method​: The study is based on a qualitative structure and the empirical data collection comes from six established real estate agents around Sweden. The interview format chosen was a semi-structured interview that was conducted digitally through the Zoom software with all respondents. The method also presents a brief description of the profession as a real estate agent. Conclusion​: In summary, we can state that the real estate agents' reasoning on commission-based salary as a reward system is different. They believe that commission-based salary is a reward system because the commission-based salary they receive is a reward for the work done. Others argue, however, that commission-based salary is not a reward system because it considers the commission to be the income to which everyone is entitled after performance.  Here the focus is increasingly on the non-monetary reward, which is more about status, rankings, recommendations and satisfied customers because this is what rewards the respondents to a maximized performance.The commission-based salary can thus be found to be motivating for certain respondents because they are motivated by the commission's impact on its salary depending on their performance. But not all respondents see commission-based salary as the main motivation because a satisfied and returning customer is what gives motivation to the profession as a real estate agent. Keywords​: Reward system, commission-based salary, motivation, real estate agent, financial incentives, a flexible salary system, variable compensation and Maslow's hierarchy of needs.

Fysisk inaktivitet har blivit ett hälsoproblem, vilket har lett till att olika aktörer intresserat sig av att nyttja modern teknik för att främja hälsosamma val. Mobil hälsa utgörs av aktivitetsspårare i form av exempelvis vristarmband och smarttelefoner som samlar in hälsodata (steg, puls, sömn, etcetera) från användaren. Studier visar på att mobil hälsa kombinerat med finansiella incitament kan öka motivationen hos användare. Hälsodata betraktas i regel vara av särskild känslig karaktär med risker för etisk problematik. Vilka aktörer som är inblandade och vilka finansiella incitament som används är faktorer som har påverkan på de etiska problemen. Den här studien belyser detta genom en konceptualisering av etiska problem med hänsyn till mobil hälsa kombinerat med finansiella incitament. Data från intervjuer har sammanställts med stöd av teori som PAPAS och därefter analyserats med annan forskning. Sammanställningen visar på sex typer av etiska problem som kan tas i åtanke vid utveckling av mobil hälsa med finansiella incitament. / Physical inactivity has become a health problem, which has led to various actors starting to use technology to promote healthy choices. Mobile health consists of activity trackers in the form of, for example, smartwatches and smartphones that collect health data (steps, heart rate, sleep, etc.) from the user. Studies show that mobile health combined with financial incentives can increase user motivation. Health data is generally considered to be a particularly sensitive type of data. The actors involved and the financial incentives used are factors that have an impact on how ethical problems take form. This study highlights this by conceptualizing ethical issues linked to mobile health with financial incentives. Questions for interviews were created primarily using the PAPAS framework and thereafter analyzed using thematic analysis in order to identify the ethical problems. The compilation resulted in six forms of ethical problems that need to be considered when developing mobile health with financial incentives.