Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende på incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i Stockholmsområdet. På de lokala föreningarna intervjuades verksamhetscheferna och totalt sju träningsledare. För att få ett perspektiv från riksorganisationen intervjuades även en styrelserepresentant därifrån. Författarna ville med denna uppsats undersöka vad som motiverar människor i en organisation där människor mestadels arbetar ideellt. Därför undersöktes vilka incitament som finns för olika typer av ledare inom Friskis&Svettis och huruvida dessa motiverar dem eller om det finns andra motivatorer. Slutsatserna som gjordes var att det största incitamentet är den ideella värdegrund som Friskis&Svettis har om lustfylld och lättillgänglig träning för alla. Den är så stark att även formella ledare ändå upp på riksnivå anser att den är det mest drivande. Andra incitament som påverkar engagemanget är de utbildningar och inspirationsdagar som anordnas internt.

Bakgrund: Efter en litteratursökning har vi uppmärksammat att forskning kring leverantörsrelationer existerar, men däremot är bristfällig när det kommer till kopplingen mellan incitament, interorganisatorisk styrning och osäkerheter. Att studera detta samband är därför av intresse för oss eftersom det bidrar till den akademiska forskningen inom interorganisatorisk styrning. Detta genom att införa en infallsvinkel på incitament, då vår teoretiska härledning menar att incitament hanterar osäkerheter i en leverantörsrelation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka interorganisatoriska osäkerheter som köparen upplever i en leverantörsrelation samt vilken effekt osäkerheterna har i leverantörsrelationen. Syftet är även att beskriva hur köparen med incitament hanterar interorganisatoriska osäkerheter i en leverantörsrelation. Genomförande: Genom att kombinera en teoretisk osäkerhetsmodell med kvalitativa intervjuer har en jämförande fallstudie av leverantörsrelationerna till Arcadia, Nexus och Valhalla genomförts för att besvara syftet. Slutsats: Uppsatsen bekräftar att det finns fyra olika typer av osäkerheter i en leverantörsrelation, vilka är uppgiftsosäkerhet, uppgiftsberoende, osäkerheter i omgivningen och relationell stabilitet. Effekten av dessa osäkerheter härleds i en teoretisk osäkerhetsmodell som även empiriskt bekräftas. I de studerade leverantörsrelationerna identifieras även olika incitament som hanterar osäkerheter som köparen upplever i en leverantörsrelation. / Background: After a literature review we discovered that research about supplierrelationships exists, but that the connection between incentives, interorganizational controlssystems and uncertainties is absent. To study this connection is therefore in our interestbecause it contributes to academic research in the field of interorganizational controlsystems. This is because incentives bring a new perspective to the connection betweeninterorganizational control systems and uncertainties. Purpose: The purpose of this study is to describe which interorganizational uncertaintiesa buyer experiences within a supplier relationship and how the uncertainties affect thesupplier relationship. The purpose of the study is also to describe how a buyer can handleinterorganizational uncertainties with incentives. Completion: A comparative analysis of the supplier relationships to Arcadia, Nexus andValhalla was achieved by combining a theoretical uncertainty model and qualitativeinterviews. Conclusions: The study confirms that there are four different types of uncertainties in asupplier relationship, which are task uncertainty, task interdependency, environmentaluncertainties and relational stability. The effect of the uncertainties in a relationship isderived in a theoretical uncertainty model and is also empirically confirmed. The studyfurthermore identifies incentives that handle uncertainties the buyer experiences in asupplier relationship.

The thesis focus on how organizations can improve the ability of absorbing coworkers ideas in purpose of gaining long term competitive advantage through innovations. The study was conducted at IKEA AB where a campaign to collect coworkers ideas was a big success given the quantity of ideas collected. This fact allows a comparative analysis of idea management in the shape of campaigns and in comparison, idea management in the everyday line-organization. The analysis show that fundamental factors for innovative environments such as organizational climate, culture and leadership perceives auspiciously by the respondents. However, lack of infrastructure such as systems and processes hinders coworkers ambitions to contribute with ideas. An important issue in idea management is the treatment of incentives for innovation. Results of the study show that the “soft” incentives –feedback, encouragement and attention have a higher impact in coworkers willingness to the contribution of ideas than for instance monetary rewards.

Miljöpåverkan blir ett allt större problem i dagens samhälle och mycket av den miljöpåverkan kommer från global transport av gods. För att minimera denna miljöpåverkan implementeras olika miljölagar för att tvinga fram en förändring men det har visat sig att regelverken inte räcker till. Därför krävs ekonomiska incitament som genom finansiella drivkrafter ska motivera företag till gröna investeringar som leder till mindre påverkan på miljön. Denna uppsats har studerat miljöpolicy inom väg-, tåg och sjötransport för att undersöka vilka ekonomiska incitament som står till buds inom transportsektorn. Därefter genomfördes en enkätstudie inom sjötransport där rederier fick gradera de identifierade ekonomiska incitamenten i hur viktiga de var och hur stor påverkan de hade på beslut inom företagen kring gröna investeringar. Detta gjordes i avsikt att identifiera vilka ekonomiska incitament inom rederisektorn som är effektiva och som kan främja gröna investeringar. Enkäten undersökte 6 olika typer av ekonomiska incitament inom rederisektorn: miljöcertifiering, miljölagar, offentliga investeringar i grön infrastruktur, investeringsbidrag från myndigheter, miljörabatter och miljöindex. Det visade sig att alla de undersökta ekonomiska incitamenten främjade gröna investeringar men i olika grad. Studien visade att rederierna verkade ha en mer positiv inställning till incitament med direkt finansiell påverkan och en mindre positiv inställning till incitament med en indirekt finansiell påverkan. I enkäten graderades miljölagar till att vara mest viktig och ha störst påverkan medan miljöindexen var minst viktiga och hade minst påverkan.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE93E, VT 2017 Författare: Saija Kritz, Thomas Nord och Therese Wiborg Handledare: Yuliya Ponomareva Titel: Motivation, provision och kvalitativa arbetsuppgifter. Vilken påverkan har ekonomiska incitament för motivationen vid kvalitativa arbetsuppgifter? Bakgrund: Företag använder sig av ekonomiska incitament för att öka målkongruensen hos de anställda och företaget. Vissa forskare hävdar dock att den inre motivationen kan trängas undan av existensen av ekonomiska incitament. Senare forskning visar dock på att incitament och inre motivation kan samverka men vidare forskning behövs för att undersöka vilka faktorer som påverkar detta samband och hur. Syfte: Att undersöka om delaktighet i att sätta sina egna mål, genom att motverka en crowding out-effekt, ger en högre inre motivation. Samt om kvalitativa arbetsuppgifter kan vara en moderator som förstärker detta samband.              Metod: Arbetet består av en förklarande undersökning av surveytyp. En kvantitativ forskningsmetod med insamling av såväl kvalitativa som kvantitativa data, med en webbenkät, har genomförts.                  Resultat, slutsatser: Vi fann ett statistiskt signifikant positivt samband mellan delaktighet i att sätta sina egna mål och den inre motivationen i vår studie. Även kvalitativa inslag i arbetsuppgifterna hade ett signifikant positivt samband med inre motivation. För att effektivt använda provision till att motivera anställda, speciellt för de med kvalitativa arbetsuppgifter, kan delaktighet i målsättningen användas för att positivt stärka förhållandet mellan incitament och inre motivation. Dock var studien och kontrollgruppen för liten för att göra några generaliseringar. / Abstract Bachelor thesis in Business Administration, Linnaeus School of Business and Economics, Course code 2FE93E, Spring 2017 Authors: Saija Kritz, Thomas Nord och Therese Wiborg Advisor: Yuliya Ponomareva Title: Motivation, incentives and qualitative work tasks. What effect does economic incentives have on motivation for qualititative work assignments? Background: Companies use economic incentives for governance purposes to align the goals of the business with those of the employees. Some academics suggest that intrinsic motivation can be thwarted by the existence of economic incentives. Recent research however shows that incentives and internal motivation can coexist, although further research is sought for to understand how other factors may affect the relationship. Purpose: To investigate whether participation in goal setting, by counteracting a crowding out effect, generate higher levels of intrinsic motivation and whether qualitative work tasks may moderate this relationship.            Method: The paper consists of an exploratory study of the survey type. A quantitative research method was used and both qualitative and quantitative data was collected with a web survey.             Results and conclusions: We found a statistically significant positive link between participation in goal setting and intrinsic motivation in our study. Also qualitative elements in work assignments had a significant positive relation to intrinsic motivation. To effectively use commission as a way of incentivising certain behaviour, especially for employees with qualitative tasks, participation in goal setting might be one of the factors one could use to positively moderate the relationship between incentives and intrinsic motivation. However the sample size and the control group was too small to make any such generalisations.

Sammanfattning Bakgrund: Incitament är vedertaget inom försäljningsorganisationer och används för att motivera och styra medarbetares aktiviteter mot företagets mål. Problemet är att detta utgör ett komplext område, dels att forskningen är motstridig inom vilken typ av incitament som motiverar, dels komplexiteten inom motivationsområdets forskning som belyser stora individuella skillnader. För att incitament ska vara effektiva bör de träffa rätt inom båda områdena. Intresset för denna studie motiveras av att tidigare forskning främst utgår från ett företagsperspektiv, medan denna studie tar medarbetarens perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att identifiera och analysera medarbetares motivationsaspekter i relation till ledningens styrmedel. Metod: Studien är kvalitativ och har en abduktiv ansats och utgörs av en tvåfalls fallstudiedesign. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju säljare utgjorde studiens respondenter. Empirin analyserades genom kodning och meningskategorisering. Resultat: Att bli monetärt belönad för sin prestation ansåg respondenterna som självklart men samtidigt framfördes det kritik mot hur incitamentssystemet var utformat. Icke monetära incitament som uppskattades var frihet och utvecklingsmöjligheter. Som demotiverande beskrevs inslag av mikromanagement från chef vid uteblivna resultat. Slutsatser: Studien visar på en enighet att provision är ett viktigt inslag för att utföra arbetet men i sig inte huvudsakligen motiverande. Vikten av frihet och utvecklingsmöjligheter framhölls som något eftertraktat och motiverande. De individuella skillnaderna respondenterna emellan påvisar att incitament för att vara effektiva bör vara individanpassade.

För att Sverige till år 2050 ska kunna vara fossilfritt och oberoende av råvaruimport samt bioenergi från skogen, måste nettotillväxten på den virkesproducerande marken öka rejält.  Syftet med studien var att undersöka vilka kunskaper privata skogsägare har om åtgärder för att öka tillväxten i skogen. Även om de har något incitament för att öka tillväxten i sitt skogsbruk.  Urvalet var tio privata skogsägare i Västerbottens län och genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning.  Resultatet visade att mer än hälften av skogsägarna i studien saknade kunskap om huruvida, skyddsdikning, dikesrensning och användningen av främmande trädslag påverkar tillväxten i skogen. 50 % av skogsägarna i studien kunde beskriva att de saknade incitament för att öka tillväxten i sin skogsskötsel.  Politiska styrmedel och en tydlig skogspolitik var de incitament som skulle kunna påverka skogsägarna att utföra en intensiv skogsskötsel och nyttja skogliga åtgärder för att öka tillväxten ytterligare.

Behovet av bra miljölösningar växer ständigt i dagens samhälle och fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av att spara energi. I dagens läge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig på den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system är ofta bra att arbeta med när det gäller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, även om det innebär det stora ekonomiska kostnader för fastighetsägaren. Att det kostar mycket för fastighetsägaren att få en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas så krävs det att fastighetsägarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen. Den mest påtagliga ekonomiska lönsamheten är att en bra miljöinvestering kommer att leda till besparingar i driftskostnader, men det är under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att det skapas incitament till att göra miljöinvesteringar som kan räknas tillbaka på kortare tidsperioder. Om efterfrågan på miljöanpassade lokaler skulle öka så skulle detta skapa ett tydligt incitament för fastighetsägaren att miljöanpassa sina byggnader, eftersom lokaler som är mer eftertraktade också genererar högre hyresintäkter. För att en hyresgäst skal vara villig att betala mer för att bedriva sin verksamhet i lokaler som är miljövänliga så krävs det att hyresgästen ska få något tillbaka. Incitament för hyresgästen till att betala högre hyra för miljöanpassade lokaler skulle kunna vara att investeringen leder till en besparing i den eventuella delen av lokalens drift som belastar hyresgästen. Ett annat incitament för hyresgästen till att bedriva sin verksamhet i miljövänliga lokaler skulle kunna vara att byggnaden är miljöklassad, vilket skulle kunna ge hyresgästen en möjlighet till att visa utåt att företaget är miljömedvetet och på så sätt få marknadsföringsfördelar. Detta examens arbete visar på att det finns ett intresse bland fastighetsägarna i stor Stockolm att kunna erbjuda miljövänliga alternativ. Det är dock viktigt att hyresgästernas efterfrågan på sådana alternativ ökar. Examensarbetet visar även på en tro bland fastighetsägarna på att kraven på miljöanpassade fastigheter kommer att öka både från hyresgäster och myndigheter i framtiden. Om detta sker så kommer de fastighetsägare som arbetar med miljöinvesteringar idag att ha ett försprång gentemot de fastighetsägare son inte gör det.

More efficient energy consumption is essential to secure a sustainable future, not least within the building and real estate sector which answers for approximately 40 % of the EU countries total energy consumption. One part of EU: s work to reduce the energy consumption is the directive on energy performance of buildings which among other things have lead to stricter demands on energy performance in new and renovated buildings. One of the difficulties with making buildings more energy effective is that it often demands big investments and although it results in lower operating costs the extent of these savings and therefore also the repayment time can be difficult to decide beforehand. To make it interesting for property owners and also tenants to invest in energy efficient buildings powerful incentives are needed. Favorable loans to energy efficiency projects are one example of governmental instruments that have been tested in other European countries with good results. Reduced operating costs appear to be the main incentive for property owners to make their buildings more energy efficient. The best result of an energy efficiency project is usually achieved by cooperation between property owners and tenants but in order to make that interesting it is important that both parts can profit from the savings. This has led to the development of different kinds of leases with incentives, for example green leases. Furthermore long term cooperation between property owners and contractors is crucial to achieve a good result when technical measures are performed. In addition to the immediate economic gains that can be made by renting out or operating in properties with high energy – and environmental performance it can be used as a part of the company’s marketing strategy to send out an environmentally conscious image. The result from the questionnaire survey that has been performed in this report, with representatives from property owners and tenants, shows that the stakeholders that have tried green leases and other innovative concepts are content with the result. Although there are many good incentives and methods to perform energy efficiency measures the result from this study also shows that many stakeholders are hesitant to try new methods. More information from successful projects is probably a good way to reduce the doubts. Through more information the advantages with energy efficient properties, leases with incentives and cooperation between stakeholders can be highlighted which is an important part in order to achieve the energy goals.

I denna kandidatuppsats görs en rättsekonomisk analys av huruvida fastighetsmäklarens ekonomiska incitament samspelar med uppdragsgivarens intressen samt hur olika ersättningsformer påverkar fastighetsmäklarens incitament och prestation. Att fastighetsmäklaren har intressen som uppdragsgivaren inte delar har blivit erkänt av lagstiftaren. Detta har resulterat i att fastighetsmäklarlagen innehåller vissa förbud, bland annat förbud om förtroenderubbande verksamhet enligt 14 § fml vilken anger att fastighetsmäklaren inte får ägna sig åt sådant som kan rubba förtroendet för denne. Utöver förbud har fastighetsmäklaren även skyldigheter, såsom att agera enligt god fastighetsmäklarsed, 8 § fml. Inom ramen för detta arbete görs ett antagande om att fastighetsmäklaren och dess uppdragsgivare strävar efter nyttomaximering. Fastighetsmäklaren har rätt till ersättning när samtliga rekvisit i 23 § 1 st. fml är uppfyllda, likaså är uppdragsgivaren skyldig att betala ersättning till fastighetsmäklaren när samtliga rekvisit är uppfyllda. De teorier vi baserat vår ekonomiska del på är asymmetrisk information, principal agent-teorin och moral hazard. Av dessa framgår att en part som besitter information vilken den andra parten inte har, erhåller informativa fördelar och kan ges möjlighet att beakta sina privata intressen på bekostnad av den andre. Hur fastighetsmäklarens prestation ser ut kan skilja sig beroende på ersättningsform. De ekonomiska incitamenten har analyserats utifrån tre olika ersättningsformer; rak provision, provisionstrappa och fast arvode. Vi kommer fram till att informationsasymmetri råder mellan fastighetsmäklaren och uppdragsgivaren. Denna informationsasymmetri resulterar i moral hazard och principal agent-problem. Den ersättningsform som torde vara lämpligast att använda för att jämka samman de ekonomiska incitamenten är provisionstrappa. Rak provision är möjligen inte tillräckligt lönsamt för att skapa en extra ansträngning hos fastighetsmäklaren. Ett fast arvode torde endast motivera en ansträngning hos fastighetsmäklaren tills dess att rekvisiten i 23 § fml är uppfyllda. Trots att provisionstrappa framstår som den mest optimala ersättningsformen finns nackdelar. Den öppnar upp för illojalt agerande hos fastighetsmäklaren då denne får möjlighet att vilseleda uppdragsgivaren. Sökord: incitament, asymmetrisk information, provision, fastighetsmäklare / In this bachelor thesis a law and economics analysis have been made regarding whether or not the real estate broker’s economic incentives interact with the principal’s interests and how different compensation types affect the real estate broker’s incentives and performance. The real estate broker has got interests which the principal does not share and this have been recognized by the legislator. This has resulted in certain prohibitions within the Estate Agents Act (EAA) including the prohibition of confidence disrupting activities according to 14 § fml which indicates that the real estate broker must not engage in activities which can displace the confidence for him or her. Besides prohibitions the real estate broker does also have obligations, such as acting according to sound estate agency practice, 8 § fml.Within this master thesis, an assumption that the real estate broker and his principal are aiming for utility maximization has been made. The real estate broker has the right to compensation when all requisites within § 23 1 st. fml are achieved, and the principal is obliged to pay the real estate broker when all requisites are achieved. The theories we have based our economic section on are asymmetric information, the principal agent theory and moral hazard. According to these theories it appears that one party which has got information that the other party does not, is gaining information advantages and gets the possibility to consider his private interests at the expense of the other. What the real estate broker’s performance look like can differ depending on the compensation type. The economic incentives have been analyzed on the basis of three different compensation types; straight commission, progressive commission and fixed commission.We find that asymmetric information prevails between the real estate broker and the principal. This information asymmetry is resulting in moral hazard and principal agent problems. The compensation type which should be the most appropriate to use for linking the economic incentives together is progressive commission. Straight commission is possibly not profitable enough to create extra effort for the real estate broker. Fixed commission should possibly only motivate the real estate broker to perform until the requisites within 23 § fml are fulfilled. Even though a progressive commission seems to be the most optimal compensation type, there are disadvantages. The progressive commission open up for disloyal behavior by the real estate broker since he gets the possibility to deceive the principal. Keywords: incentives, asymmetric information, commission, real estate broker