Competitive tendering has been the preferred approach for public procurement in publictransport, whose purpose is to reach a better customer experience and more cost effectivetraffic solutions through increased competition between different operators. The contracts inpublic procurement mainly contain two different types: net-cost contract and gross-costcontracts. The contracts also contain incentives, which should motivate the operator tomaintain a high quality of their operation.The purpose of the study was to investigate and achieve an understanding of what theoperator’s strategy includes and what it means for Go-Ahead Nordic as an operator in publicprocurement. The study also processes Swedish and Norwegian public procurements, fromthe bidder’s perspective.The results of the study shows that Go-Ahead Nordics´s contracts differ depending on whattype of contract is being used in different public procurements. In the various differentcontracts, Go-Ahead Nordic faces advantages and risks that the operator must take intoaccount in their operation. Incentives play a part in a number of Go-Ahead Nordics’scompetitive tenders, where the operator appreciates a few specific incentives in the contracts.Incentives in Go-Ahead Nordics contracts have contributed to a greater risk for the operatorafter the Covid-19 pandemic. A great difference between public procurement in Norway andSweden exists in that the state carries out the procurements in Norway. However in Swedenthe procurements are managed by the regional public transport authorities.

Omsättningsbaserade hyror används främst vid lokaluthyrning till hotellverksamheter eller vid uthyrning till aktörer lokaliserade i centrumanläggningar och köpcentrum. Den alternativa hyresformen är oftast en fast hyra med en indexklausul. I detta arbete analyseras vilka faktorer som påverkar valet av hyresform och vad det får för inverkan på hyresgästen och fastighetsägaren. De faktorer som behandlas i arbetet är hur kontraktsparterna ser på riskfördelning, incitament, mätproblem och konjunkturpåverkan. Den absolut vanligaste formen av omsättningsbaserad hyra innehåller en garanterad bashyra och en omsättningsbaserad del. Den omsättningsbaserade delen aktiveras istället för den garanterade bashyra om en förutbestämd procentuell del av hyresgästens omsättning överstiger bashyran. I uppsatsen analyseras även rådande marknadstrender och deras påverkan på valet av kontraktsform och hyreskontraktens utformning. De marknadstrender som kan ses är att det blir vanligare med hyreskontrakten som tillämpar kallhyra istället för varmhyra samt att bashyrorna i de omsättningsbaserade hyreskontrakten stigit mer än konsumentprisindex de senaste åren. De stigande bashyrorna har medfört att den omsättningsbaserade delen av kontrakten aktiveras mer sällan. Detta kan leda till att det blir vanligare med fasta hyror alternativt hyror som baseras på flöden av potentiella kunder. En annan aspekt som kan medföra att det blir vanligare med fasta hyror eller flödeshyror på bekostnad av omsättningsbaserade hyror är den ökande internethandeln.

Förmågan att motivera medarbetare har alltid varit en viktig fråga i alla olika typer av företag. Ett verktyg som kan användas för att skapa motivation bland de anställda är incitamentssystem, både monetära samt icke-monetära. Det finns inget tydligt svar i tidigare forskning kring vad för typ av incitamentssystem som uppfattas som mest effektiva när det kommer till att motivera anställda. Exempelvis har en del studier visat att monetära incitament så som bonus har en positiv effekt på motivationen på kort sikt. Samtidigt visar andra studier att monetära incitament inte alls fungerar. Således är syftet med denna studie att beskriva och analysera hur medarbetare upplever incitamentssystem med avseende på motivation. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en kvalitativ flerfallstudie i två olika företag där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. Studiens frågeställning: Hur upplevs incitamentssystem hos medarbetare inom olika branscher med avseende på motivation? Studien har visat att icke-monetära incitament har en betydande effekt på medarbetarnas motivation i båda fallföretagen. Vidare visar resultatet att de monetära incitamenten också upplevdes som viktiga, men det empiriska materialet gällande de monetära incitamenten följde inte samma röda tråd som de icke-monetära: ett av företagen upplevde de monetära incitamenten mer viktiga med avseende på motivation än det andra företaget. / The ability to motivate employees has always been an important question in all kind of companies. One way the create motivation among the employees is to use incentive systems, both monetary and non-monetary. There are no clear answers in previous theories what kind of incentive system that perceives as the most effective in terms of motivated employees. For example, some research has shown that monetary incentives such as bonus is an effective way to motivate employees in the short term, while others disagree. Accordingly, the purpose of the study is to describe and analyze how employees perceive current incentive systems in terms of motivation. To fulfill this purpose, we have done a qualitative multiple case study in two specific companies. The empirical material has been collected by interviews. The research question in the thesis is as follows: How are incentive systems perceived by employees in different line of businesses in terms of motivation? The empirical results show that non-monetary incentives have a significant impact on employees' motivation in both case studies. Furthermore, the monetary incentives perceived important as well in both case studies, but the empirical result indicated that monetary incentives didn’t follow the same consistent thread as it did in the non-monetary incentives: one of the case study perceived the monetary incentives as more important in terms of motivation than the other.

Incitament som styrningsmedel är idag en viktig del i ett företags arbete för att bidra till ökad produktivitet och effektivitet hos sina anställda. Både de monetära och icke-monetära incitamenten har i tidigare studier visat höja anställdas motivation. Tidigare forskning visar också att hållbart företagande idag är en nyckelfaktor för att företag ska lyckas. Corporate Social Responsibility, CSR, är ett återkommande koncept som idag används av organisationer. Det ökade kravet från konsumenter har gjort att hållbarhet och det sociala ansvaret mot samhället har blivit allt viktigare för företag att förhålla sig till. Tidigare forskning visar på att CSR-arbete är motivationshöjande samt att incitament som styrningsmedel ökar produktiviteten hos företag. Det gör att det blir intressant att studera CSR som icke-monetärt incitament. Studiens syfte är att ge en ökad förståelse för CSR som incitament, där målet är att studera om CSR som icke-monetärt incitament är ett likvärdigt företagsekonomiskt styrningsmedel som monetära incitament. Studien har en abduktiv och kvalitativ metod där ett företag valdes att studera, Stadium AB. Intervjuer har genomförts med personer från olika avdelningar för att få en ökad förståelse om CSR som incitament. Studiens slutsats visar att CSR i vissa fall är ett likvärdigt incitament jämfört med monetära incitament. Dock kan den slutsatsen inte dras generellt över alla situationer. I flera fall, framförallt om miljö, har det framkommit att CSR-arbete är en självklarhet och måste finnas för att inte skapa missnöje, alltså en hygienfaktor. I andra fall är det direkt motivationshöjande. Med vissa villkor kan CSR anses vara ett likvärdigt incitament som monetära incitament om anställda tydligt kan se effekterna av arbetet och att kommunikationen sker på rätt sätt. Om en balans kring incitament som styrningsmedel kan skapas och stimulera både de inre- och yttre motivationsfaktorerna, kommer det resultera i högre arbetsmotivation. / Incentives as a means of control are today an important part of the company's work to contribute to the increased productivity and efficiency of its employees. Both the monetary and non-monetary incentives have shown in previous studies to raise employees´ motivation. Earlier research also shows that sustainable entrepreneurship today is a key factor for business success. Corporate Social Responsibility, CSR, is a recurring concept used today by organizations. The increased demand from consumers has made sustainability and social responsibility towards society more and more important for a business to relate to. Previous research shows that CSR work is motivational and that incentives as a means of control increase the productivity of companies. This makes it interesting to study CSR as an incentive. The aim of the study is to give an increased understanding of CSR as an incentive, where the goal is to study whether CSR as a non-monetary incentive is an equivalent business-management instrument as monetary incentive. The study has an abductive and qualitative method where one company was chosen for study, Stadium AB. Interviews have been conducted with people from different departments to gain an understanding of CSR as an incentive. The study's conclusion shows that in some cases CSR is an equivalent incentive compared with monetary incentives. However, that conclusion cannot generally be drawn to all situations. In many cases, especially about the environment, it has been found that CSR work is a matter of course and must exist to not create dissatisfaction, i.e. a hygiene factor. In other cases, it is directly motivational. Under certain conditions, CSR can be considered as an equivalent incentive with monetary incentives if employees clearly can see the effects of the work and that the communication is done properly. If incentives are balanced as means of control and stimulate both the intrinsic and extrinsic motivational factors, it will result in higher work motivation.

Kommunala bolag konkurrerar idag med privata bolag samtidigt som de fyller en samhällsfunktion. De styrs effektivare och mer modernt enligt New Public Managements idéer, vilket innebär en utmaning i fler intressekonflikter och tvetydiga krav och förväntningar på bolagen. Vi har studerat hur fem kommunala bolag balanserar sina monetära och icke-monetära incitament för att locka till sig och motivera kompetent arbetskraft för att kunna prestera i konkurrensen, och bakomliggande orsaker till detta. Känner bolagsledningen sig tvungen att utforma incitamenten enligt regelverk eller kommunala direktiv, eller är den fri att utforma incitamentsprogrammen som den vill? Resultatet visar att alla bolag i studien fortfarande, likt ”heloffentliga” bolag, lägger stor vikt vid de icke-monetära incitamenten, om än i olika utformning. I teorin finns inga hinder mot att fritt motivera sin personal monetärt utöver den fasta lönen, men i praktiken använder sig bolagen endast av monetära incitament i form av individuell lönesättning. Trots att bolagen har närmat sig den privata sektorn genom effektivare och modernare styrning och förvaltning, tyder detta på att balanseringen av monetära och icke-monetära incitament inte har skett i samma riktning. Bakomliggande orsak till detta är främst legitimitetsperspektivet - att bolagen tar hänsyn till samhällets förväntningar att uppträda ansvarsfullt. Bonusutbetalningar har visat sig skapa negativ uppmärksamhet då samhället, trots att förutsättningarna har ändrats, sedan gammalt förväntar sig annat av offentligt ägda bolag. Även branschtillhörighet uppges påverka utformningen, eftersom de kommunala bolagen delvis verkar inom relativt lågavlönade branscher där knappast privata bolag heller belönar monetärt. / Municipal companies are today competing with private companies whilst simultaneously contributing to societal needs. They are managed more efficiently to modern standards through the ideas of New Public Management. This is challenging due to increased conflicts of interests and ambiguous demands that pose expectations on the companies. We have been studying how five Swedish municipal companies are balancing their monetary and non-monetary incentives to attract and motivate competent manpower in order to be able to perform competitively. To create thorough research, we have also sought to understand the underlying reasons for this. Is the ii municipal company management forced by rules and owners demands to form the incentive programme in a certain way, or are they free to do what they feel is necessary to compete with companies in the private sector? The results show that the companies involved in our research are mostly like “all-public” companies, focusing mainly on the non-monetary incentives in different forms. In theory, there are no limitations against motivating the employees financially, however, in practice the companies are only using individual salaries as monetary incentives. Even though the companies have become closer to the private sector through effective and modern management practices, the balance of monetary and non-monetary incentives have not followed the same pattern. The underlying reason for this is the need to remain trustworthy in the view of the public. The companies are taking societal expectations into consideration, always striving to act in the best interests of the public. Nevertheless, the bonus payments have attracted negative attention due to opinions that public companies shouldn’t be paying out money that they would not have done previously. The industry affiliation is also said to be affecting the design of the incentive system, because the municipal companies are partly operating in low paid branches and therefore wouldn’t be giving financial rewards anyway.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir äldre och den allmänna pensionen sjunker. I en sådan situation blir ett privat pensionssparande allt viktigare. Trots detta har Regeringen valt att slopa avdragsrätten i produkten individuellt pensionssparande (IPS). Efterslopandet av avdragsrätten i IPS är det fortfarande kunder som inte har ändrat sitt beteende. En problematik uppstår kring hur dessa kunder ska hanteras och vilka marknadsmässiga mekanismer som styr deras beteende. Syfte: Inom ramen för marknadsföring är syftet att undersöka kundbeteendet när ett incitament försvinner och tidigare förutsättningar förändras. Genomförande: Studien utgår från en kvalitativ ansats med fokus på intervjuer. Sakkunniga inom området, rådgivare och privatpersoner bidrar till empirins kvalité. För att identifiera privatpersoner med en relation till IPS utfördes en förstudie. Utifrån den insamlade empirin utfördes en empiristyrd tematisk analysmetod för att urskilja likheter och skillnader, vilket genererat en djup diskussion och slutsats i ämnet. Slutsats: Okunskap samt informationsspridning är viktiga beståndsdelar för hur kunder beter sig vid sparande. Borttagandet av incitament leder till en negativ inställning tillvarumärket IPS som således kan orsaka svårigheter vid implementering av en ny produkt för privat pensionssparande. Det uppdagas ett utbudsunderskott och vidare krävs det att regering, banker och finansiella institut tar hänsyn till kringliggande faktorer, inklusive kundbeteendet, för att fylla detta tomrum. / Background: The population of Sweden is getting older and the national pension decreases. In that situation a private pension becomes important. Despite this, the government decided to abolish the deductibility of IPS. After the abolition of the deductibility of the IPS there still are customers who have not changed their savings behavior. A problem arises as to how these customers should be handled. Purpose: Within the boundaries of marketing the purpose is to explore the customer behavior when an incentive disappears and conditions held before, changes. Completion: The study is based on a qualitative approach, focusing on interviews. Experts in the area, counselors and individuals contribute to the quality of the empiric. To identify individuals with a relation to IPS, the authors first conducted a feasibility study. Based on the collected empirical data, an empirical driven thematic analysis is followed to discern and categorize different similarities and differences. Which, in the end resulted in a deep reflected discussion and conclusion regarding the subject. Conclusion: Regarding savings, ignorance and the dissemination of information are key elements in customer behavior. Eliminating the incentive also adds negativity to the brand IPS that could cause difficulties in the implementation of a potential new product. It has been revealed that there is a supply deficit and further, it requires that the government, banks and financial institutions needs to analyze these surrounding elements, and the customer behavior which occur in the study, into consideration in order to fulfill the customer demand.

CSR, Corporate Social Responsibility, har kommit att bli ett allt viktigare fenomen i dagens samhälle. Uppsatsens syfte är att undersöka och identifiera bakomliggande faktorer som påverkar vilka incitamenten är för CSR inom norsk fiskodlingsindustri.Uppsatsen utfördes i form av en kvalitativ flerfallsstudie där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem norska fiskodlingsföretag. Empirin visade att det finns stora skillnader i företagens syn på CSR beroende på storlek. Ekonomi visade sig vara det starkaste incitamentet för CSR, dock fanns undantag där även idealistiska incitament visade sig vara av betydelse.I analysen kunde tydliga kopplingar göras mellan empirin och både intressentteorin och Carroll’s pyramid. Det framkom även tydliga förklaringar till vilka faktorer som är avgörande för CSR och vilka hinder/problem som upplevs i samband med sådant arbete. I slutsatsen kom vi fram till att myndigheter var den intressent som hade störst påverkan på företagens arbete med CSR. Vi diskuterar även vilka faktorer som avgör om ett företags arbete med CSR uppstår genom ekonomiska eller idealistiska incitament.

<p>Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att redogöra för viktiga aspekter beträffande fastighetsnära insamling samt skillnader och likheter i resonemang bland bostadsrättsföreningar, mindre privata fastighetsägare, allmännyttiga fastighetsbolag och större privata fastighetsbolag, för att visa på hur incitament för fastighetsnära insamling kan skapas. Syftet är vidare att förklara vilka incitament och drivkrafter som kan finnas för att införa fastighetsnära insamling för att sedan utveckla en modell, samt ge förslag på vilka åtgärder som kan stimulera utbyggnaden av den fastighetsnära insamlingen. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen är inte en attitydundersökning. Undersökningen omfattar endast Linköpings kommun. Undersökningen utesluter villaägare samt de fysiska insamlingsrutinerna. Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats där en kvalitativ metod använts. Fallföretagen är verksamma inom fastighetsbranschen och är belägna inom Linköpings kommun. Data har samlats in genom intervjuer med fastighetsägare samt bransch- och intresseorganisationer. </p><p>Resultat: Innan undersökningens genomförande delades återvinning in i marknadsdriven respektive lagdriven återvinning. Undersökningen visar att det även finns ideologiskt driven återvinning. De ideologiska drivkrafter som undersökningen påvisar är minskad miljöpåverkan, etiska och moraliska värden samt partipolitisk vilja. De ideologiska incitamenten i undersökningen består av samhällsdebatten och eldsjälar.</p>

<p>Bakgrund: Utvecklingen av informationssamhället har inneburit att de anställda är en av företagets strategiska resurser. Utifrån dagens situation med hård konkurrens om kompetent personal inom vissa branscher framstår förlusten av värdefulla medarbetare som någonting negativt som företag bör försöka förhindra. Forskning har försökt svara på varför anställda lämnar ett företag men forskning och teorier om vad som håller personal kvar på ett företag är idag bristfälliga. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida teorier kring personalomsättning kan tillämpas på personalbehållning samt att urskilja en incitamentsstruktur vilken företag kan använda sig av för att behålla personal. </p><p>Genomförande: Totalt intervjuades 14 anställda med IT-kompetens, främst civilingenjörer och systemvetare. Som ett komplement till intervjufrågorna användes två formulär vilka besvarades av respondenterna under intervjutillfället. </p><p>Resultat: Vi har i vår studie funnit stöd för att teorier kring personalomsättning kan tillämpas på personalbehållning. Vad anställda anser vara viktigast i sin arbetssituation är arbetskamrater, personlig utveckling, erkännande, arbetsdesign samt belöningar. Dessa faktorer har sammanställts i en incitamentsstruktur för personalbehållning. Incitamentsstrukturen har två delar, där en del står under direkt påverkan av företaget medan den andra delen innehåller faktorer i de anställdas omgivning vilka påverkar ett företags personalbehållning men framstår svårare för företaget att påverka.</p>

<p>Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer. Det komplexa i att kunna balansera vinstintresse och kvalitet och på bästa sätt möta omvärldens krav på styrning och mål har lett fram till denna undersöknings forskningsfråga som lyder:</p><p>Vilka likheter och skillnader förekommer i mellanchefers målarbete beroende på vinstintresse?</p><p>I en kvalitativ studie har sex stycken mellanchefer inom vård- och omsorgssektorn intervjuats med avsikt att skapa förståelse kring hur deras målarbete bedrivs. Vidare syftar studien till att försöka urskilja om och i så fall på vilket eller vilka sätt incitamentet vinstintresse påverkar detta målarbete. Utifrån studien har flera slutsatser dragits. Det finns skillnader i målarbete på grund av incitamentet vinstintresse. Exempel på dessa är konkretisering av mål och förtydligande av övergripande syfte. Samtidigt kan detta incitament inte betraktas som angörande för hur målarbetet utförs. </p><p>Nyckelord: Incitament, offentlig sektor, privat sektor, vinstintresse, mål.</p>