Digitaliseringen är en modern aspekt som gett upphov till ett ökat hemarbete för många företag. Det som däremot skyndat på distansarbetet och hemmakontoret, är den omfattande och drastiska påverkan som covid-19 pandemin hade på omvärlden. Syftet med studien är således att undersöka hur pandemin och den ökade mängd distansarbete påverkat samhörigheten och den interna kommunikation som råder i företag. För att svara på undersökningens syfte och frågeställningen, har studiens genomfört totalt nio intervjuer från en privat och en offentlig sektor. Genom en komparativ jämförande metod har dessa två sektorer bistått som en betydande ståndpunkt inom undersökningen, då liknelser och differenser jämförts för att identifiera mönster inom studiens kontext. Studien fann att distansarbetet påverkat medarbetarna på olika sätt. De synliga delarna berör den påverkan som distansarbetet haft på den interna kommunikationen mellan anställda, vilket bland annat inkluderar de bristande sociala interaktionerna. Det framgick även att flera medarbetare inom båda sektorerna upplevt att den hastiga omställningen lett till en isolerad och ensam miljö, där den bristande mängden mänsklig kontakt negativt påverkat de anställdas samhörighet.

Sammanfattning: Samlingar har under flera decennier varit en tradition i svenska förskoleverksamheter. Föreliggande studie fokuserar på förskolepedagogers beskrivning av samlingens funktion och bidrag i förskolan. Denna studie vilar på det sociokulturella perspektivet som teoriram och semistrukturerade intervjuer som metod. Målsättningen med undersökningen är att uppnå ökad kunskap om barns lärande och utveckling, genom samlingen ur förskolepedagogernas perspektiv.Studiens resultat visar att samlingar bidrar till flertalet moment som skapar gemenskap och samhörighet i barngruppen. Genom att bygga relationer och lära känna varandra skapas en trygg, meningsfull lärandemiljö. Miljön leder i sin tur till ett lärande, vilket skapar möjligheter för barn att utforska. I resultatet beskrivs samlingar som en strategi för att bevara en god och trygg miljö i förskolan. I en god och trygg miljö sker även utbyte av kunskap och dialog.

Studien undersöker vad som format miljöengagemanget hos miljöaktivister samt hur den kunskapen kan användas för att öka miljöengagemanget i samhället. Fyra miljöaktivister med olika bakgrund har medverkat i kvalitativa intervjuer som kodades i teman. Intervjuerna analyserades i relation till ett flertal teorier inom bland annat miljöpsykologi. Resultatet visade på fyra övergripande teman, vilka var naturens betydelse, social påverkan, utbildningens påverkan och individens ansvar i samhället, som haft en avgörande inverkan på miljöaktivisternas engagemang. För att öka miljöengagemanget i samhället bör naturkontakt ske i en pedagogisk kontext som lyfter fram förståelsen av att vara en del av naturen, baserat på biosfäriska värden. / The study investigates what has impacted the environmental dedication of environmental activists and how that knowledge can be used to increase the environmental engagement in society. Four environmentalists with different backgrounds participated in qualitative interviews which were subsequently encoded in themes. The interviews were analyzed in relation to theories within, among others, environmental psychology. The results shows four main themes which were impact of nature, social impact, the impact of education and the individual's responsibility in society, that had a decisive impact on the environmental activists commitment. In order to increase environmental engagement in society, nature contact should take place in an educational context that emphasizes understanding of being part of nature, based on biospheric values.

I ett snabbt växande konsultföretag, som Consid, kan det vara bra att ha en översikt över de anställda och vilka kompetenser de besitter. Därav kan det vara behjälpligt med ett system som tillhandahåller funktionaliteter som gör det möjligt att söka efter anställda baserat på deras namn, kompetens eller söka efter projekt kopplade till Consid. Syftet med arbetet var att skapa och utvärdera en prototyp av ett system som ökar samhörigheten mellan de anställda på företaget Consid och underlätta informationssökningen kring ens medarbetare och projekt. Arbetet inleddes med en förstudie och i denna sattes en kravanalys. Utöver kravanalysen skapades en enkät samt att djupintervjuer hölls med anställda från Consid för att undersöka deras behov och önskemål rörande systemet. Men hjälp av detta skapades en effektkarta för systemet. I effektkartan sattes mätpunkter upp för att undersöka om systemet upplevdes som lättnavigerat, förståeligt, lättillgängligt och om det skapade en ökad känsla av samhörighet. En prototyp skapades med hjälp av resultaten från förstudien. Prototypen användes som underlag för användartester som hölls och de var i form av djupintervjuer tillsammans med scenarion. I slutet av djupintervjuerna fick respondenterna även svara på en System Usability Scale-enkät för att ge återkoppling på systemet. Resultatet för mätpunkterna undersöktes både för en första och andra prototyp och jämfördes sedan. Den generella slutsatsen från detta arbete är att det krävs tydlig rubricering och indikation på vad som sker för respektive fält. Dessutom är det väsentligt att vara konsekvent för liknande element både för deras benämning, funktionalitet och utseende. En känsla av samhörighet är något som ökar då en person anser att den tillhör ett större sammanhang. Genom att visualisera en användares plats i företaget kan denna känsla ökas. En ökad känsla av samhörighet kan också uppnås genom att användaren har möjlighet att se andra med liknande kompetenser eller som ingår i samma projekt. / In a fast-growing consulting company, like Consid, it can be a benefit to be able to have an overview over the employees and what competencies they possess. It can therefore be a benefit to have a system that provides the functionalities that make it possible to search for employees based on their names, competencies or search for projects that are connected to Consid. The purpose of this work was to create and evaluate a prototype of a system that has the purpose to increase the sense of belonging for the employees at the company Consid and simplify the search for information related to co-workers and projects. To be able to create a system like this an understanding and knowledge regarding Competence Management Systems, the sense of belonging, design principles and user experience was needed. The project was initiated with a feasibility study and in it a requirements analysis was developed together with the external mentors from Consid. In addition to the requirements analysis a survey was created, and in-depth interviews was held with employees from Consid in order to determine their needs and wants regarding the system. With the result from this an impact map was created for the system. The goals for the system were defined in the impact map to be able to determine if the system was perceived as easy to navigate, understand, access and if it increased the sense of belonging for the users. With the help of the feasibility study a prototype was created. This prototype was used as a basis for user tests which was held in form of in-depth interviews that consisted of scenarios. The respondents of the in-depth interviews also had to answer a System Usability Scale-survey to give feedback for the system. Adjustments was made to the prototype with the help of the feedback collected from the in-depth interviews and this resulted in the final prototype. In-depth interviews were held, using the same structure as before, to determine how the target group perceived the final prototype. The results for both the first and the final prototype regarding the goals that was set up in the impact map was then compared to each other. The project resulted in that all goals set for the system was met. In the end of the project an evaluation of the requirements analysis was held, with the external mentors from Consid, in order to evaluate which requirements, the system fulfilled and which it did not. The conclusion of this work is that it requires clear naming of the headings and indication of the purpose for each heading. It is also important to be consistent regarding elements that are the same, both for the naming of them, its functionality, and its appearance. A sense of belonging is something that increases when a person considers him- or herself to belong to a larger context. This feeling can be increased by visualizing an employee’s place in the company. An increased sense of belonging can also be achieved if the user has the possibility to see other employees that possesses the same competencies or are involved in the same projects. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Titel: Känslan av samhörighet inom fastighetsmäklarbranschen Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Johanna Husak och Maja OlofssonHandledare: Lars-Johan ÅgeDatum: 2024 – Maj Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur känslan av samhörighet på arbetsplatsen påverkar motivationen, prestationen och välmåendet hos fastighetsmäklare. Metod: Studien tillämpar ett kvantitativt tillvägagångssätt i form av en enkätundersökning. Den totala populationen består av 7437 fastighetsmäklare. Urvalet, som tilldelats enkäten, består av 3000 fastighetsmäklare och av dessa har 249 personer svarat. Datan har analyserats i form av deskriptiv statistik och bivariata korrelationsanalyser med hjälp av statistikverktyget JASP . Resultat och slutsats: Undersökningen visar att samhörighet påverkar välmåendet och motivationen, studien visar bland annat ett starkt negativt samband mellan samhörighet och amotivation. Amotivation visar i sin tur en stark negativ korrelation till både prestation och välmående. Därför dras slutsatsen att det viktigaste är att undvika amotivation eftersom det leder till både sämre prestation och välmående. I och med den starka negativa kopplingen mellan samhörighet och amotivation bör företag fokusera på att skapa en miljö som uppfyller fastighetsmäklarnas behov av samhörighet eftersom det kan leda till ökad prestation och välmående. Examensarbetets bidrag: Personer i fastighetsmäklarbranschen kan ta del av studien för att förstå vikten av samhörighet på arbetsplatsen och hur denna kan skapas. Genom att skapa samhörighet på arbetsplatsen är det möjligt att motivera anställda som i sin tur både presterar och mår bättre. Förslag till fortsatt forskning: Föreliggande studie fokuserar endast på behovet av samhörighet, vilket är ett av tre grundläggande psykologiska behov. Det hade därför varit intressant att i stället fokusera på autonomi och kompetens för att se om något av dem är viktigare för fastighetsmäklare. Det hade även varit intressant att undersöka om relationen med sin chef har en större eller mindre påverkan på känslan av samhörighet än vad relationen med övriga kollegor har. Nyckelord: Samhörighet, motivation, prestation, välmående, fastighetsmäklare / Title: Relatedness in the real estate agent industry Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Johanna Husak and Maja OlofssonSupervisor: Lars-Johan ÅgeDate: 2024 - May Aim: The purpose of this study is to examine how relatedness in the workplace affects motivation, performance, and well-being among real estate agents in Sweden. Method: The study is based on a quantitative approach in form of a survey. The total population consists of 7437 real estate agents. The sample, which received the survey, consists of 3000 real estate agents, and out of these, 249 individuals have responded. The data has been analyzed using descriptive statistics and bivariate correlation analyses in the statistical program JASP. Results and conclusions: The study shows that relatedness affects well-being and motivation, with the study showing a strong negative correlation between relatedness and amotivation. In turn, amotivation shows a strong negative correlation with both performance and well-being. Therefore, the conclusion is that it is most important to avoid amotivation since it leads to both poorer performance and well-being. Given the strong negative link between relatedness and amotivation, companies should focus on creating an environment that fulfills the real estate agents’ need for relatedness, as this can lead to increased performance and well-being. Contribution of the thesis: People in the real estate industry can use this study to understand the importance of relatedness in the workplace and how it can be created. By creating relatedness at work, it is possible to motivate employees who, in turn, both perform better and have improved well-being. Suggestions for future research: The present study focuses on the need for relatedness, which is one of three basic psychological needs. Therefore, further research is suggested to focus on the other needs to see if any of them are more important for real estate agents. It would also be interesting to investigate whether the relationship with one's supervisor has a greater or lesser impact on the need for relatedness than the relationship with other colleagues. Key words: Relatedness, motivation, performance, well-being, real estate agents

Utifrån kvalitativa intervjuer redogörs i denna studie för 12 före detta brottsaktiva kvinnors livsberättelser med fokus på hur deras brottsaktiva perioder påbörjades och hur de tog sig ur dem. Studien fokuserar även på hur kvinnorna själva såg på sina identiteter samt hur deras upplevelser kan förstås ur ett genusperspektiv. Intervjuerna har analyserats utifrån Hirschis teori om sociala band, Sutherlands teori om differentiell association, Goffmans teorier om roll, identitet och stigma samt Messerschmidts begrepp om genus, maskuliniteter och femininiteter. I resultatet framkom bland annat att trauman i barndomen bidragit till att kvinnorna börjat begå brott. Dessa trauman gjorde att de sökte sig till likasinnade och fick en chans att forma sin identitet. Alla kvinnor hade också någon form av missbruk vilket var den största orsaken till det kriminella livet. Kvinnorna tog sig ur sina brottsaktiva perioder först när situationen blev ohållbar och de fick nog av sin kriminalitet och sitt missbruk. Den egna viljan tycks vara nyckeln, både till att påbörja men också avsluta sitt kriminella leverne. Gällande genusskillnader framkommer det att rättsväsendet och de kriminella själva tycks behandla kriminella kvinnor annorlunda jämfört med kriminella män. I regel handlar detta om att ett feminint genus alltid är underordnat ett maskulint genus. Flera av kvinnorna i studien förklarade att de intagit ett maskulint genus för att klara sig i den kriminella världen. En brottsaktiv man tycks uppfylla den mest idealiserade formen av manlighet medan en brottsaktiv kvinna anses bryta alla normer gällande femininitet. / Based on qualitative interviews, this study outlines the lives of 12 former criminal women, with a focus on how their criminal lives came about and subsequently ended. The study also focuses on how they saw their identities as well as the ways in which their experiences could be understood through a gender perspective. The interviews have been analyzed using Hirschi's theory of social bond, Sutherland's theory of differential association, Goffman's theories about roles, identity and stigma and Messerschmidt's concepts about gender, masculinities and femininities. The results show that childhood trauma contributed to the beginning of a criminal career for all interviewees; leading the women to seek interaction with likeminded people and thus contributing to the development of identity. All participants in this study state that they ended their criminal career when they felt that their addiction as well as the situation itself was unbearable. The individual choice seems to be key; both with regard to initiating, as well as ending the criminal lifestyle. With regard to the gender aspect, this study lends evidence towards the notion that the judiciary system, as well as the criminals themselves, treats females differently from males. The feminine gender seems to be portrayed as subordinate to the masculine gender. Several of the participants admit to an adaptation of a masculine role in order to survive in the criminal world. A criminal man appears to meet the most idealized form of masculinity whilst a criminal woman goes against all the expectations of femininity.

The purpose of this study was to investigate the employees' experience of the role leadership has had for their sense of affinity to the organization during an organizational change and the role the leadership has had for their attitude towards that change. The study is based on six interviews of employees who previously worked on two separate administrations and who, at the time of the interview, were merged into one sector. The study suggested that the respondents felt that the leadership has had a role in how they experienced affinity towards the organization and their attitude toward the organizational change. This was because the employees experienced an ambiguity in the objectives of the change, that communication between the managers and employees had been perceived as deficient and that the employees had not experienced participation in the change process. The study also suggested that it could be beneficial for the management to work on establishing a new collective identity in the merged sector in order to increase the sense of cohesion between the former two separate administrations. / Syftet med studien var att undersöka medarbetarnas upplevelse av vilken roll ledarskapet haft för deras känsla av samhörighet med organisationen under en organisationsförändring samt vilken roll ledarskapet har haft för deras inställning till organisationsförändringen. Undersökningen har baserats på sex intervjuer av medarbetare som tidigare arbetat på två separata förvaltningar och som vid intervjutillfället slagits ihop till en sektor. Studien antydde att respondenterna upplevde att ledarskapet hade en roll i hur de upplevde samhörighetskänslan till organisationen samt för deras attityd till organisationsförändringen. Detta genom att de anställda upplevde en otydlighet i målsättningen i förändringen, att kommunikationen mellan cheferna och medarbetarna hade upplevts som bristfällig samt att medarbetarna inte hade upplevt delaktighet i förändringen. Studien antydde även att det kunde varit till gagn om ledningen hade arbetat med att upprätta en ny kollektiv identitet på den sammanslagna sektorn för att öka känslan av samhörigheten mellan de tidigare två separata förvaltningarna.

Många människor upplever ett lidande när de drabbas av en livshotande sjukdom. En av sjuksköterskans omvårdnadshandlingar är att lindra patientens lidande och ge tröst. Genom att göra en begreppsanalys undersöks innebörden i begreppet tröst och det förtydligas genom att visa attribut, förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Syftet med begreppsanalysen är att undersöka den generella betydelsen av begreppet tröst, samt belysa hur människor med livshotande sjukdom upplever tröst. Resultatet grundar sig på vårdvetenskapliga artiklar, ordböcker och nätlexikon och presenteras i form av attribut, förutsättningar och konsekvenser för begreppet tröst. De framträdande attributen för människor som drabbats av livshotande sjukdom är samhörighet, trygghet, lindring och tron på en högre makt. Resultatet visar även den generella betydelsen för begreppet tröst, samt den kontextuella betydelsen för människor med livshotande sjukdom. De tre uppdiktade fallen modellfall, gränsfall och motsatsfall visar exempel på vad begreppet tröst är och inte är, samt ger en förståelse över begreppets innebörd. I diskussionen visar vi att lidandets drama kan liknas med att drabbas av en livshotande sjukdom. Det framkom att människor med livshotande sjukdom har ett behov av ett socialt nätverk och många människor idag har inte någon i sin närhet att dela lidandet med. Vid frånvaro av tröst blev upplevelsen att människorna kände sig bortglömda och modfällda och det skapade ytterligare ett lidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Banksektorn är en sektor som blir alltmer reglerad genom lagar och regler. Tidigare forskning har visat att regleringar kan påverka autonomin hos anställda. Eftersom autonomin är en förutsättning för att anställda ska kunna skapa självständig motivation kan därmed den yttre motivationen bli lidande. Denna studie syftar till att undersöka vilken typ av yttre motivation som upplevs av anställda inom en organisation där det råder kraftiga regleringar. En fallstudie på ett bankkontor har utförts genom enkäter samt intervjuer skapade utifrån Self-determination theory (SDT). Vidare presenteras vilken typ av yttre motivation bankanställda upplever samt huruvida de anställda upplever de tre grundläggande behoven enligt SDT som tillfredsställda eller inte. Sammanfattningsvis visar fallstudien att den framträdande motivationstypen på bankkontoret var kontrollerad motivation. De bankanställda upplevde autonomin som begränsad, men trots detta fanns det i vissa fall indikation på självständig motivation, vilket eventuellt kan förklaras av den starka samhörigheten på arbetsplatsen.

Redan idag är närmare var tredje medarbetare i Försvarsmakten civilanställd och den andelen förväntas öka. Trots det har få studier gjorts kring vad som driver dessa människor. Den modell vi tagit fram visar att civilanställda i Försvarsmakten känner en stark samhörighet och ser sig som en del av den gemensamma identiteten. De påverkas dock av en upplevd otydlighet och byråkratisering, precis som sina militära kollegor. Dock med en stor skillnad – att byta arbetsgivare ligger närmare till hands än för en Officer. Vår studie utgår från workshops med civilanställda vid två krigsförband. Urvalet av deltagare har gett oss en inblick i såväl administrativa roller som roller burna av specialister inom kärnverksamheten. Vi har valt att analysera vår empiri utifrån perspektiv som Försvarsmakten kan påverka. Den här studien handlar inte om motivationsteori utan vad arbetsgivaren kan och bör göra för att säkra både rekrytering och bibehållande av individer som är avgörande för organisationens framtid. Det enskilt viktigaste Försvarsmakten kan göra för att behålla kompetensen hos dessa medarbetare är att ge dem trovärdiga karriärvägar, likt de Officerskåren har.