<p>SAMMANDRAG</p><p>Ämne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poängHandledare: Cecilia Lindholm</p><p>Titel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen – en studie av årsredovisningar</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgångspunkt från Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var även att undersöka huruvida det fanns något samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i så fall såg ut.</p><p>Teori: Studien byggde i stor utsträckning på Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del använts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.</p><p>Metod: 2008 års årsredovisningar från tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Detta har genomförts med utgångspunkt från bland annat Brennans (2001) metod för kvantifiering av det intellektuella kapitalet.</p><p>Empiri: Företagens market-to-book value sträckte sig från 7,3 % till 92,2 %. Alla tio företag redovisade intellektuellt kapital kopplat till de tre undersökta variabler och i båda branscherna gavs den externa strukturen det största utrymmet. I IT-branschen lades därefter lika stort fokus på den interna strukturen samt humankapitalet, emedan industribranschen lade större fokus på den interna strukturen.</p><p>Slutsats: Studien visade på att mest fokus lades på den externa strukturen, både i IT- och industribranschen, vilket sammanfaller med tidigare studier. IT-branschen visade tendenser till ett klarare samband mellan market-to-book value och redovisningen av det intellektuella kapitalet än industribranschen, där storleken på företaget verkade vara en mer betydande faktor.</p><p>Nyckelord: Intellektuellt kapital, innehållsanalys, intern struktur, extern struktur, humankapital</p>

SAMMANDRAG Ämne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poängHandledare: Cecilia Lindholm Titel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen – en studie av årsredovisningar Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgångspunkt från Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var även att undersöka huruvida det fanns något samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i så fall såg ut. Teori: Studien byggde i stor utsträckning på Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del använts för att operationalisera Sveibys (1997) modell. Metod: 2008 års årsredovisningar från tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Detta har genomförts med utgångspunkt från bland annat Brennans (2001) metod för kvantifiering av det intellektuella kapitalet. Empiri: Företagens market-to-book value sträckte sig från 7,3 % till 92,2 %. Alla tio företag redovisade intellektuellt kapital kopplat till de tre undersökta variabler och i båda branscherna gavs den externa strukturen det största utrymmet. I IT-branschen lades därefter lika stort fokus på den interna strukturen samt humankapitalet, emedan industribranschen lade större fokus på den interna strukturen. Slutsats: Studien visade på att mest fokus lades på den externa strukturen, både i IT- och industribranschen, vilket sammanfaller med tidigare studier. IT-branschen visade tendenser till ett klarare samband mellan market-to-book value och redovisningen av det intellektuella kapitalet än industribranschen, där storleken på företaget verkade vara en mer betydande faktor. Nyckelord: Intellektuellt kapital, innehållsanalys, intern struktur, extern struktur, humankapital

Syftet med uppsatsen var att analysera mindre IT-företag i expansionsfas. Det företag som låg till grund för studien var det mindre IT-företaget Cogitel. Forskningsmetoden för arbetet var en fallstudie, då uppsatsen grundläggande syfte var att studera och analysera ett specifikt studieobjekt. Det inledande forskningsarbetet har genomförts i form av kvalitativ metod för att skapa en grundläggande kunskap om studieobjektet företaget Cogitel och dess utveckling. Följande, så präglades ett induktivt tänkande den kvalitativa ansatsen och fokuserade på att tolka människans subjektiva upplevelse av omvärlden. Vid insamling av data har två typer av datadimensioner använts; primär data och sekundär data. Det material som samlades in i form av kvalitativ metod från företaget i fråga var den data som utgjorde det empiriska materialet. Den primära metoden för insamling av kvalitativ data som utgjorde det empiriska materialet genomfördes i form av en semistrukturerad intervjuteknik.För att besvara frågeställningen togs en teoretisk modell fram och låg som underlag för analysen. Slutsatsen drogs, utifrån presenterad teori och insamlat empiriskt material, att samtliga teorier byggde på att man som organisation fördelaktigt bland annat borde ha väldefinierade mål och en tydligt uttalad intern struktur. Det kan vara en strategi att vara ostrukturerad, vilket styrks av samtliga teoretiska utgångspunkter, men behövde ha ett givet syfte och vara uttalad för att kunna skapa värde för kärnorganisationen hos Cogitel. / The purpose of the essay was to analyze smaller IT companies that are in an expansion phase. The company that formed the basis of the study was the smaller IT company Cogitel.The research method of work was a case study, when the essay was the basic purpose to study and analyze a specific study object. This in-depth research was conducted in the form of qualitative method, for creating a basic knowledge of the study object of Cogitel and its development. Further, an inductive thinking was characterized by the qualitative approach and focused on interpreting man's subjective experience of the outside world. When collecting data, two types of data dimensions was used; primary data and secondary data. The material collected in the form of a qualitative method from the company in question was the data that constituted the empirical material. The primary method for collecting qualitative data that constituted the empirical material was carried out in the form of a semi-structured interview technique.To answer the research question, a theoretical model emerged and lay as a basis for the analysis. The conclusion was that based on the theories presented and collected empirical material, all theories were based on the fact that, as an organization, advantageous inter alia, should have well-defined goals and a clearly stated internal structure. There may be a strategy to be unstructured, which is strengthened by all theoretical assumptions, but needed a given purpose and be pronounced in order to create value for the core organization at Cogitel.

I ett snabbt växande konsultföretag, som Consid, kan det vara bra att ha en översikt över de anställda och vilka kompetenser de besitter. Därav kan det vara behjälpligt med ett system som tillhandahåller funktionaliteter som gör det möjligt att söka efter anställda baserat på deras namn, kompetens eller söka efter projekt kopplade till Consid. Syftet med arbetet var att skapa och utvärdera en prototyp av ett system som ökar samhörigheten mellan de anställda på företaget Consid och underlätta informationssökningen kring ens medarbetare och projekt. Arbetet inleddes med en förstudie och i denna sattes en kravanalys. Utöver kravanalysen skapades en enkät samt att djupintervjuer hölls med anställda från Consid för att undersöka deras behov och önskemål rörande systemet. Men hjälp av detta skapades en effektkarta för systemet. I effektkartan sattes mätpunkter upp för att undersöka om systemet upplevdes som lättnavigerat, förståeligt, lättillgängligt och om det skapade en ökad känsla av samhörighet. En prototyp skapades med hjälp av resultaten från förstudien. Prototypen användes som underlag för användartester som hölls och de var i form av djupintervjuer tillsammans med scenarion. I slutet av djupintervjuerna fick respondenterna även svara på en System Usability Scale-enkät för att ge återkoppling på systemet. Resultatet för mätpunkterna undersöktes både för en första och andra prototyp och jämfördes sedan. Den generella slutsatsen från detta arbete är att det krävs tydlig rubricering och indikation på vad som sker för respektive fält. Dessutom är det väsentligt att vara konsekvent för liknande element både för deras benämning, funktionalitet och utseende. En känsla av samhörighet är något som ökar då en person anser att den tillhör ett större sammanhang. Genom att visualisera en användares plats i företaget kan denna känsla ökas. En ökad känsla av samhörighet kan också uppnås genom att användaren har möjlighet att se andra med liknande kompetenser eller som ingår i samma projekt. / In a fast-growing consulting company, like Consid, it can be a benefit to be able to have an overview over the employees and what competencies they possess. It can therefore be a benefit to have a system that provides the functionalities that make it possible to search for employees based on their names, competencies or search for projects that are connected to Consid. The purpose of this work was to create and evaluate a prototype of a system that has the purpose to increase the sense of belonging for the employees at the company Consid and simplify the search for information related to co-workers and projects. To be able to create a system like this an understanding and knowledge regarding Competence Management Systems, the sense of belonging, design principles and user experience was needed. The project was initiated with a feasibility study and in it a requirements analysis was developed together with the external mentors from Consid. In addition to the requirements analysis a survey was created, and in-depth interviews was held with employees from Consid in order to determine their needs and wants regarding the system. With the result from this an impact map was created for the system. The goals for the system were defined in the impact map to be able to determine if the system was perceived as easy to navigate, understand, access and if it increased the sense of belonging for the users. With the help of the feasibility study a prototype was created. This prototype was used as a basis for user tests which was held in form of in-depth interviews that consisted of scenarios. The respondents of the in-depth interviews also had to answer a System Usability Scale-survey to give feedback for the system. Adjustments was made to the prototype with the help of the feedback collected from the in-depth interviews and this resulted in the final prototype. In-depth interviews were held, using the same structure as before, to determine how the target group perceived the final prototype. The results for both the first and the final prototype regarding the goals that was set up in the impact map was then compared to each other. The project resulted in that all goals set for the system was met. In the end of the project an evaluation of the requirements analysis was held, with the external mentors from Consid, in order to evaluate which requirements, the system fulfilled and which it did not. The conclusion of this work is that it requires clear naming of the headings and indication of the purpose for each heading. It is also important to be consistent regarding elements that are the same, both for the naming of them, its functionality, and its appearance. A sense of belonging is something that increases when a person considers him- or herself to belong to a larger context. This feeling can be increased by visualizing an employee’s place in the company. An increased sense of belonging can also be achieved if the user has the possibility to see other employees that possesses the same competencies or are involved in the same projects. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Tidigare forskning har endast fokuserats på företag med begränsningen LargeCap och i denna studie studerar vi vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital. Studiens resultat visar på ett liknande trendmönster med tidigare studier som enbart har analyserat LargeCap företag.   Syftet med studien är att undersöka vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital, med insamlad data från svenska börsnoterade företag. För att bemöta syftet har litteratur från tidigare forskning och empiriska data från urvalsföretagens årsredovisningar för 2014 samt 2018 använts. Till följd av detta kunde en frågeställning skapas: vilka delar av intellektuellt kapital är det börsnoterade företag redovisar?   Studien visar på att MidCap företag följer samma trend i rapporteringen av intellektuellt kapital som LargeCap företag. Resultatet visar dock på en lägre frekvens av rapporteringen i MidCap företag jämfört med tidigare studier om LargeCap företag.   Studien har bidragit till ett nytt teoretiskt perspektiv för att illustrera företags rapportering av intellektuellt kapital. Studien har bidragit till att skiljaktigheten i företagens rapportering inte är beroende av storleken för att bedöma ett rapporteringsmönster. Ett empiriskt bidrag är att studien har tillfört en ny tillämpningsgrupp i en befintlig teori och det praktiska bidraget är att intressenter informeras om vilka delar företag rapporterar om intellektuellt kapital samt hur företag kan använda denna studie till att anpassa rapporteringen av intellektuellt kapital. / Previous research has solely been focusing on companies with the restriction LargeCap and in this study we have studied what MidCap companies report regarding intellectual capital. The study results show a similar pattern with previous studies that has only analysed LargeCap.   The purpose of this study is to examine what MidCap companies reports about intellectual capital, with collected data from Swedish listed companies. To meet the purpose has literature from previous research and empirical data from the sampled companies' annual reports from 2014 and 2018 been used. Due to this could an issue be established: which parts of intellectual capital are the listed companies reporting?   The study of MidCap companies follows the same pattern in the reporting of intellectual capital as LargeCap companies. However, the result shows a lower frequency of reports in MidCap companies in relation to previous research about LargeCap companies.   The study has contributed to a new theoretical perspective to illustrate companies reporting regarding intellectual capital. The research has contributed to differences in companies reporting are not dependent on the size to assess a reporting pattern. An empirical contribution is that the study has brought a new sample group for an existing theory and the practical contribution is that the stakeholders are getting informed which parts of intellectual capital companies are reporting and also how companies can utilize this study to adjust their reporting of intellectual capital.