Tidigare forskning har endast fokuserats på företag med begränsningen LargeCap och i denna studie studerar vi vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital. Studiens resultat visar på ett liknande trendmönster med tidigare studier som enbart har analyserat LargeCap företag.   Syftet med studien är att undersöka vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital, med insamlad data från svenska börsnoterade företag. För att bemöta syftet har litteratur från tidigare forskning och empiriska data från urvalsföretagens årsredovisningar för 2014 samt 2018 använts. Till följd av detta kunde en frågeställning skapas: vilka delar av intellektuellt kapital är det börsnoterade företag redovisar?   Studien visar på att MidCap företag följer samma trend i rapporteringen av intellektuellt kapital som LargeCap företag. Resultatet visar dock på en lägre frekvens av rapporteringen i MidCap företag jämfört med tidigare studier om LargeCap företag.   Studien har bidragit till ett nytt teoretiskt perspektiv för att illustrera företags rapportering av intellektuellt kapital. Studien har bidragit till att skiljaktigheten i företagens rapportering inte är beroende av storleken för att bedöma ett rapporteringsmönster. Ett empiriskt bidrag är att studien har tillfört en ny tillämpningsgrupp i en befintlig teori och det praktiska bidraget är att intressenter informeras om vilka delar företag rapporterar om intellektuellt kapital samt hur företag kan använda denna studie till att anpassa rapporteringen av intellektuellt kapital. / Previous research has solely been focusing on companies with the restriction LargeCap and in this study we have studied what MidCap companies report regarding intellectual capital. The study results show a similar pattern with previous studies that has only analysed LargeCap.   The purpose of this study is to examine what MidCap companies reports about intellectual capital, with collected data from Swedish listed companies. To meet the purpose has literature from previous research and empirical data from the sampled companies' annual reports from 2014 and 2018 been used. Due to this could an issue be established: which parts of intellectual capital are the listed companies reporting?   The study of MidCap companies follows the same pattern in the reporting of intellectual capital as LargeCap companies. However, the result shows a lower frequency of reports in MidCap companies in relation to previous research about LargeCap companies.   The study has contributed to a new theoretical perspective to illustrate companies reporting regarding intellectual capital. The research has contributed to differences in companies reporting are not dependent on the size to assess a reporting pattern. An empirical contribution is that the study has brought a new sample group for an existing theory and the practical contribution is that the stakeholders are getting informed which parts of intellectual capital companies are reporting and also how companies can utilize this study to adjust their reporting of intellectual capital.

Denna studie undersöker om utländskt kapital påverkar aktieprisvolatiliteten på en välutvecklad kapitalmarknad. I denna studie har den svenska kapitalmarknaden representerat en välutvecklad kapitalmarknad och avgränsningar har satts till att endast undersöka bolag som är noterade på den svenska largecaplistan. Studiens tidsperspektiv är satt till årtalen 2010-2020, då andelen utländskt kapital under denna tidsperiod har ökat kraftigt. Författaren till denna studie har inte kunnat påvisa tidigare forskning som undersöker hur utländskt kapital påverkar aktieprisvolatiliteten på en välutvecklad kapitalmarknad, utan tidigare forskning har studerat fenomentet på utvecklingsmarknader. Därmed fyller denna studie ett forskningsgap inom aktieprisvolatilitet. I denna studie representeras utländskt kapital av utländska indexförvaltare - en förenkling och generalisering av sanningen - då författaren inte har haft tillgång till data som kan påvisa en distinktion mellan de utländska- respektive inhemska ägarna. Valet av att utländska indexförvaltare, i stor utsträckning, kan antas vara en god approximation av utländskt ägande är på grund av att de utländska indexförvaltarna, BlackRock och Vanguard, tillsammans är den överlägset största ägaren på den svenska börsen. Studien inleds med att påvisa problematik kring indexförvaltning och dess potentiella effekter genom att hänvisa till tidigare genomförd forskning. Därefter presenteras det data som utgör grunden för den statistiska analys som studien utför. Studiens data utgörs av 70 stycken svenska bolag som är noterade på largecap-listan där observationer av bolagen är inhämtat per kvartal under den tidigare nämnda tidsperioden, vilket korresponderar till 44 stycken tidsperioder. Analysen genomförs genom en panel regression med Andel Utländskt Ägande, ln(Marknadsvärde), Handelsvolym och Laggad Volatilitet som förklarande variabler. Även dummy variabler för årtal av observationerna är inkluderat i modellen, detta för att inkludera observationernas tidsberoende. Responsvariablen i modellen är ln(Avkastning2), även känt som Volatilitet. Resultatet visar att panel regressionen inte kunde påvisa en statistisk signifikans mellan Andel Utländskt Ägande och responsvariabeln, Volatilitet, på den undersökta signifikansnivån, α = 5%. Variablerna Handelsvolymen och Laggad Volatilitet uppvisade ett statistiskt signifikant samband med aktieprisvolatilieten. Variabeln Handelsvolym hade en positiv koefficient, vilket innebär att ju högre handelsvolymen är desto högre blir Volatiliteten. Variabeln Laggad Volatilitet har en negativ koefficient vilket tolkas som att Volatilitet, över tid, återgår till ett långsiktigt medelvärde.