<p><strong><p>ABSTRACT</p><p>Bogren, E & Dahl, C. 2010.</p><em>Åtta personalchefers syn på friskvård. C-uppsats i Folkhälsovetenskap 15 hp, Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan Gävle. <strong><p>Purpose</p>: The purpose of the study was to investigate staffmanagers opinions about keep- fit activities. To fulfill the purpose of the study following issues been used: What is keep- fit activities, Is staffmanagers opinions that keep- fit activities has effect? Is the staffmanager of the opinion that he/she can influence staffmembers to a better health? <strong><p>Method:</p>Qualitative interviews has been complished with staffmanagers. The staffmanagers were active in two different districts. Keep- fit activities was the starting point for all interviews. <strong><p>Result:</p>The result of the study showed that the informants have a major positive attitude to keep- fit activities. Keep- fit activities can be looked at in many different perspectives where working with keep- fit activities contains many different investments. Most part of the informants considerd that it was difficult to reach staffmembers who should need it the most and the staffmanagers role is important in staffmembers health. Most part of the informants could see connections between smaller notifications of illness and keep- fit activities. The informants think that the workingplace can be influenced by a person employed working with healthquestions. In spite of that neither there seemed to be interests or needs to employ somebody. <strong><p>Conclusion:</p>The staffmanagers opinion to keep- fit activities is mostly positive, staffmanagers role is important, use keep- fit activities generates alertness and health. The result presents that keep- fit activities is of importance for staffmembers health but in how great extent the informants have different meanings about. <strong><p>Keywords:</p>Health care, Health promotion, Staffmanager and Health </strong></strong></strong></strong></strong></em></strong></p>

ABSTRACT Bogren, E &amp; Dahl, C. 2010. Åtta personalchefers syn på friskvård. C-uppsats i Folkhälsovetenskap 15 hp, Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan Gävle. Purpose : The purpose of the study was to investigate staffmanagers opinions about keep- fit activities. To fulfill the purpose of the study following issues been used: What is keep- fit activities, Is staffmanagers opinions that keep- fit activities has effect? Is the staffmanager of the opinion that he/she can influence staffmembers to a better health? Method: Qualitative interviews has been complished with staffmanagers. The staffmanagers were active in two different districts. Keep- fit activities was the starting point for all interviews. Result: The result of the study showed that the informants have a major positive attitude to keep- fit activities. Keep- fit activities can be looked at in many different perspectives where working with keep- fit activities contains many different investments. Most part of the informants considerd that it was difficult to reach staffmembers who should need it the most and the staffmanagers role is important in staffmembers health. Most part of the informants could see connections between smaller notifications of illness and keep- fit activities. The informants think that the workingplace can be influenced by a person employed working with healthquestions. In spite of that neither there seemed to be interests or needs to employ somebody. Conclusion: The staffmanagers opinion to keep- fit activities is mostly positive, staffmanagers role is important, use keep- fit activities generates alertness and health. The result presents that keep- fit activities is of importance for staffmembers health but in how great extent the informants have different meanings about. Keywords: Health care, Health promotion, Staffmanager and Health

This study is a qualitative interview study consisting of twelve semi-structured interviews, conducted in ten different organizations. The purpose of this thesis is to study and shed light on how systematic workplace health promotion is carried out, with the employee survey as a starting point. During 2016, new regulations came into force, clarifying employers’ increased responsibilities for staff’s workplace health situation. The collected data were thematized and subsequently analyzed with a deductive approach. The results suggest that the systematic work generally starts with a situation analysis, often in the form of an employee survey, but that the studied organizations then proceed in very different ways. Common to those engaged in an active workplace health promotion is that the work is structured in an outer and an inner cycle. In the outer cycle, inventory, planning, monitoring and evaluation occur. In the inner cycle practical work is performed, such as employee surveys, feedback of results, focus areas with desired position and workshops, as well as a work plan which is incorporated in the business plan. These two cycles are connected, but are worked at independently of each other.

Vi möts allt oftare av ett ökat intresse för hälsa och en förväntan att leva sunt och hälsosamt. Detta för att vi ska hålla oss friska, orka mer och prestera bättre. I motsats till detta ökar ohälsotalen. Fler och fler blir sjukskrivna samtidigt som sjuknärvaron på arbetsplatser sägs öka. Ett intresse för detta motsatsförhållande var ursprunget till min studie. Den organisation jag undersökt har ett uttalat hälsofrämjande perspektiv, med ett salutogent fokus. Det salutogena perspektivet kopplas ofta ihop med känsla av sammanhang – KASAM. En stark känsla av KASAM kopplas ihop med bättre egen-upplevd hälsa. Deltagarna i min undersökning har gått en kurs i hälsofrämjande livsstilsfaktorer anordnad av arbetsgivaren. Syftet med undersökningen var att undersöka deltagarnas känsla av sammanhang och deras upplevelse av lärande samt om kursen haft någon påverkan på deras KASAM. Studien hade en kvalitativ ansats och jag har genomfört intervjuer med sex av sju deltagare från kursen. Som komplement till intervjuerna har deltagarna även besvarat ett KASAM-livsfrågeformulär. Resultatet från intervjuerna kopplades till de i KASAM ingående begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt till lärande. Resultatet visade att deltagarna överlag hade relativt höga värden på KASAM-livsfrågeformuläret, med ett undantag. Det motsvarade den uppfattning jag fick under intervjuerna. Analysen kopplar ihop resultatet med tidigare forskning och teori och visar att det hälsofrämjande arbetet lönar sig. Undersökningen visade att deltagarnas KASAM har stärkts av kursen. Undersökningen visade också att återkopplingen av deltagarnas förändrade kunskap tillbaka till arbetsplatsen var liten. Ytterligare forskning om hur ökad kompetens kring hälsofrämjande faktorer på chefsnivå har effekt för medarbetare och verksamhet är önskvärt.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och därför är arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbättra folkets hälsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förståelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. <strong>Syfte: </strong>Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrågor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. <strong>Metod: </strong>Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare från proAros olika verksamheter. <strong>Resultat: </strong>Mål, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet. Tydligt ledarskap, stöd och uppmuntran, delaktighet, det egna ansvaret samt hur mål och krav är anpassade för den rådande situationen var faktorer som upplevdes påverka medarbetarsamtalet. Gällande arbetsmiljö diskuterades främst hur trivseln i arbetslaget var och hur samarbetet fungerade. Gällande livsstilsfrågor diskuterades friskvård, det egna ansvaret för sin hälsa samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. <strong>Slutsats: </strong>Den fysiska arbetsmiljön är fortfarande av betydelse för de anställdas hälsa då proAros verksamheter till större delen består av människobehandlande yrken med påfrestande arbetsbelastningar. Frågan om att hitta balans är viktig för den arbetsrelaterade hälsan och bör därför göras mer medveten. Det promotiva hälsoarbetet bör därför integreras även i medarbetarsamtal.</p> / <p><strong>Background: </strong>The majority of the adult population is present in working life and the workplace is therefore an important setting in the efforts to improve public health. In the organizations’ day-to-day work to improve the work environment it is possible to use performance appraisal that aims to increase the understanding for the organization’s commissions and to increase the employees’ participation. <strong>Aim: </strong>To study directors and coworkers experiences about how work environment and lifestyle are discussed and managed during performance appraisal. <strong>Method: </strong>Four focus groups where performed with directors and co-workers from different units at proAros. <strong>Result: </strong>Objectives, strategies, development, and a united direction in the organization were discussed as important for performance appraisals. Leadership, support and encouragement, participation, the own responsibility and how objectives, demands are adjusted to the existing situation were factors that were experienced to influence performance appraisal. Concerning the work environment was the comfort in the team and how the cooperation worked the foremost subjects that were discussed. Concerning lifestyle were the organisation’s health work, the responsibility for your own health and the balance between working life and leisure time discussed. <strong>Conclusion: </strong>The physical work environment is still important for the employees’ health as the units of proAros to a great extent consist of human services with a high workload. The question of how to find a balance is important for the work related health and therefore should the awareness of it be enlarged. The health promoting work should therefore also be integrated in performance appraisals.</p>

Bakgrund: Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och därför är arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbättra folkets hälsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förståelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. Syfte: Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrågor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. Metod: Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare från proAros olika verksamheter. Resultat: Mål, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet. Tydligt ledarskap, stöd och uppmuntran, delaktighet, det egna ansvaret samt hur mål och krav är anpassade för den rådande situationen var faktorer som upplevdes påverka medarbetarsamtalet. Gällande arbetsmiljö diskuterades främst hur trivseln i arbetslaget var och hur samarbetet fungerade. Gällande livsstilsfrågor diskuterades friskvård, det egna ansvaret för sin hälsa samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Slutsats: Den fysiska arbetsmiljön är fortfarande av betydelse för de anställdas hälsa då proAros verksamheter till större delen består av människobehandlande yrken med påfrestande arbetsbelastningar. Frågan om att hitta balans är viktig för den arbetsrelaterade hälsan och bör därför göras mer medveten. Det promotiva hälsoarbetet bör därför integreras även i medarbetarsamtal. / Background: The majority of the adult population is present in working life and the workplace is therefore an important setting in the efforts to improve public health. In the organizations’ day-to-day work to improve the work environment it is possible to use performance appraisal that aims to increase the understanding for the organization’s commissions and to increase the employees’ participation. Aim: To study directors and coworkers experiences about how work environment and lifestyle are discussed and managed during performance appraisal. Method: Four focus groups where performed with directors and co-workers from different units at proAros. Result: Objectives, strategies, development, and a united direction in the organization were discussed as important for performance appraisals. Leadership, support and encouragement, participation, the own responsibility and how objectives, demands are adjusted to the existing situation were factors that were experienced to influence performance appraisal. Concerning the work environment was the comfort in the team and how the cooperation worked the foremost subjects that were discussed. Concerning lifestyle were the organisation’s health work, the responsibility for your own health and the balance between working life and leisure time discussed. Conclusion: The physical work environment is still important for the employees’ health as the units of proAros to a great extent consist of human services with a high workload. The question of how to find a balance is important for the work related health and therefore should the awareness of it be enlarged. The health promoting work should therefore also be integrated in performance appraisals.

Bakgrund: Med en fördubbling av antalet anställda, de höga sjukskrivningsdagar samt att arbetet inom restaurang ses som påfrestande är det viktigt och intressant att undersöka den psykosociala arbetsmiljön bland restauranganställda. Syfte: Undersöka restauranganställdas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön i relation till hälsa, välbefinnande och trivsel. Metod: Kvalitativ metod av induktiv karaktär med empiri insamling genom semistrukturerade intervjuer och analys genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat/konklusion: Den upplevda psykosociala arbetsmiljön inom restaurang i relation till hälsa, välbefinnande och trivsel påverkas av tre betydelsefulla kategorier: Den betydelsefulla gästen, att känna gemenskap och kärlek till yrket samt systematiskt arbete och kontroll. / Background: With the increasing number of employees, the high sickness absence in the profession and to work in the restaurant seen as stressful it is important and interesting to look into the psychosocial work among restaurant employees. Aim: Investigate restaurant employee perceptions of the psychosocial work environment in relation to health, well-being and job satisfaction. Method: Qualitative method of inductive character with empirical data collection through semi-structured interviews and analysed by qualitative content analysis. Results / conclusion: The perceived psychosocial work environment in a restaurant in relation to health, well-being and job satisfaction is influenced by three major categories: The important guest, feel and love for the profession and systematic work and control.