<p>Denna uppsats undersöker hur chefers och anställdas personliga inställning till medarbetarundersökningar kan påverka dess tillämpning.</p><p>Metoden för detta har dels varit studier av teorier för medarbetarundersökningar, och för sådana teorier som ligger till grund för syftet med medarbetarundersökningar. Den huvudsakliga empirin är dock uppbyggd av resultat från intervjuer med tre stycken fallföretag. Fallföretagen verkar inom teknikbranschen och inom handeln.</p><p>Uppsatsen mynnar, efter en jämförelse mellan teori och intervjuresultat ut i att personlig inställning på olika sätt kan påverka arbetet med medarbetarundersökningar. Samt att denna inställning eller attityd kan skilja sig mycket mellan personal på olika företag.</p><p>Slutsatsen visar också på att grundläggande arbetsmodeller/ affärsmodeller i stor utsträckning kan påverka arbetet med medarbetarundersökningar, och därmed den egna personalens inställning till dem som tillförlitligt verktyg.</p>

Denna uppsats undersöker hur chefers och anställdas personliga inställning till medarbetarundersökningar kan påverka dess tillämpning. Metoden för detta har dels varit studier av teorier för medarbetarundersökningar, och för sådana teorier som ligger till grund för syftet med medarbetarundersökningar. Den huvudsakliga empirin är dock uppbyggd av resultat från intervjuer med tre stycken fallföretag. Fallföretagen verkar inom teknikbranschen och inom handeln. Uppsatsen mynnar, efter en jämförelse mellan teori och intervjuresultat ut i att personlig inställning på olika sätt kan påverka arbetet med medarbetarundersökningar. Samt att denna inställning eller attityd kan skilja sig mycket mellan personal på olika företag. Slutsatsen visar också på att grundläggande arbetsmodeller/ affärsmodeller i stor utsträckning kan påverka arbetet med medarbetarundersökningar, och därmed den egna personalens inställning till dem som tillförlitligt verktyg.

Denna undersökning handlar om temperaturmätningar, vilket är en form av frekventa medarbetarundersökningar, och hur dessa tillämpas i en organisation. Syftet är att få en djupare förståelse för hur medarbetare upplever kontinuerliga temperaturmätningar och hur chefer tillämpar ett sådant verktyg. Vi har valt att genomföra undersökningen i en specifik organisation, närmare bestämt Västra Götalandsregionen. Vi har valt att genomföra undersökningen i en och samma organisation för att kunna studera skillnader mellan chefer och medarbetare. Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem chefer och fem medarbetare.  De teorier som ligger till grund för vår undersökning berör till stor del ledarskap. Vi redogör för ledningens roll i en organisation, ledarskap ur ett historiskt perspektiv i form av Scientific Management och Human Relations följt av en redogörelse för ledarskap i modern tid. Vidare berör våra teoretiska utgångspunkter psykosocial arbetsmiljö och krav-kontroll-stöd-modellen. Vår teoretiska referensram ligger till grund för tolkningen av det empiriska materialet som samlats in. Resultatet tyder på att temperaturmätningar har en positiv påverkan på medarbetarna och att verktyget har en viktig funktion för cheferna gällande att få en mer kontinuerlig uppfattning om hur deras medarbetare mår och upplever sina arbeten.

This study is a qualitative interview study consisting of twelve semi-structured interviews, conducted in ten different organizations. The purpose of this thesis is to study and shed light on how systematic workplace health promotion is carried out, with the employee survey as a starting point. During 2016, new regulations came into force, clarifying employers’ increased responsibilities for staff’s workplace health situation. The collected data were thematized and subsequently analyzed with a deductive approach. The results suggest that the systematic work generally starts with a situation analysis, often in the form of an employee survey, but that the studied organizations then proceed in very different ways. Common to those engaged in an active workplace health promotion is that the work is structured in an outer and an inner cycle. In the outer cycle, inventory, planning, monitoring and evaluation occur. In the inner cycle practical work is performed, such as employee surveys, feedback of results, focus areas with desired position and workshops, as well as a work plan which is incorporated in the business plan. These two cycles are connected, but are worked at independently of each other.

Studiens syfte var att undersöka operatörers upplevelser av medarbetarundersökningar med avsiktatt belysa erfarenheter som upplevs ha bidragit till formandet av attityder gentemotmedarbetarundersökningar. För att uppnå detta användes en kvalitativ metod. Åttasemistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma operatörer som hade erfarenhet avmedarbetarundersökningar. Materialet från datainsamlingen transkriberades för att sedan analyserasmed hjälp av en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i fyra huvudteman: åtgärder ochuppföljningsarbete, att påverka arbetsplatsförhållanden, förmedling av åsikter genommedarbetarundersökningar samt anonymitet gentemot arbetsgivaren. Huvudresultatet visade attföljande erfarenheter upplevs ha bidragit till att forma respondenternas attityder gentemotmedarbetarundersökningar: 1) Upplevelsen av huruvida organisationen vidtar eller inte vidtaråtgärder och uppföljningsarbete på det presenterade undersökningsresultatet, 2) om respondenternaupplever att de har möjlighet att påverka arbetsplatsförhållanden genom medarbetarundersökningareller inte, 3) upplevelsen av att det i undersökningar går att uttrycka sina åsikter eller ej, 4) samt omundersökningsdeltagande upplevs anonymt eller inte. / The aim of the study was to explore operator`s experiences of employee surveys with theintention of highlighting experiences that was perceived to contribute to the formation ofattitudes towards employee surveys. To achieve this, a qualitative method was used toconduct the study. Eight semi-structured interviews were conducted with respondents whowas working as operators and had experience of employee surveys. The material from thedata collection was transcribed and then analyzed using inductive thematic analysis. Theanalysis resulted in four main themes: actions and follow-up work, influencing workplaceconditions, conveying opinions through employee surveys, and anonymity towards theemployer. The main result showed that the following experiences contributed to the formationof the respondent`s attitudes toward employee surveys: 1) The experience of whether theorganization acts upon the presented result or not, 2) if the respondent`s experience that theyhave the opportunity to influence workplace conditions through employee surveys or not, 3)the experience of whether it`s possible to express their opinions in surveys or not, and 4) if theparticipation in surveys is perceived as anonymous or not.

Purpose: This thesis aim is to examine the employer’s responsibility regarding the psychosocial work environment and to investigate the shape of employee surveys as a tool for the employer to discover psychosocial risks in the work environment. The aim is also to investigate how international organizations pay attention to the issue. Method: The legal dogmatic method is applied in the work to establish current law in the field of psychosocial work environment. Furthermore, the method of sociology of law is applied in order to study three different employee surveys as a result of established law. Results: The result shows several factors that the employer needs to take into account due to their responsibility when it comes to psychosocial work environment. An example of this is help and support units for employees that should be offered by the employer. The result of the employee surveys studied shows that they contain some disadvantages, such as that they tend to be too long. However, they pay attention to a lot of psychosocial risks. There also tends to be a clear correlation between regulations within the psychosocial work environment field and the formulated questions in the employee surveys. Conclusion: The study finds that the employer has an extensive responsibility when it comes to the psychosocial work environment. It also shows that the employee surveys have improved over time and that they have the potential to be a functional tool to discover psychosocial risks at work. The study also finds that the different international organizations have quite different focus regarding psychosocial work environment.