<p>Examensarbetet har utförts på Volvo Construction Equipment AB:s utvecklingsverkstad i Eskilstuna. Syftet har varit att göra ett nytt förslag till en arbetsplats. Modulen ska sedan multipliceras i den resterande verkstaden. Utformningen ska göra det enkelt för mekanikerna att utföra arbetsrutinerna enligt ordningssystemet 5S. Designspråket är även tänkt att klart ”andas” Volvos koncept vad gäller färger, material och värdeord.</p><p>     För att komma fram till examensarbetets resultat har vi använt våra kunskaper inom rumslig gestaltning och informationsdesign tillsammans med utvalda metoder. Dessa har innefattat observationer, intervjuer och enkäter. Vi har också haft idémöten med uppdragsgivaren samt arbetat med en projektgrupp. Där har vi tillsammans med dem tagit fram olika förslag som har lett oss framåt i designprocessen. Litteratur inom områdena informationsdesign, upplevelserum, färg samt material från Volvo har använts för att införskaffa nödvändig kunskap.</p><p>     Examensarbetet har resulterat i två förslag som har visualiserats på olika sätt. Det ena förslaget är mer omfattande och estetiskt där fokus ligger på att använda Volvos koncept vad gäller färger, material och värdeord. Detta förslag har visualiserats i ett 3D-Cad program som heter ArchiCad. Det andra förslaget som tagits fram har visualiserats med hjälp av en volymmodell som även var uppdragsgivarens önskemål.  Här ligger fokus till största delen på strukturen i arbetsmiljön och dispositionen i verkstaden. Vår vision har varit att i båda fallen göra en bättre arbetsmiljö för de anställda.</p><p>     Följande fem keywords/nyckelord har följt oss genom examensarbetets gång och får slutligen symbolisera de färdiga förslagen. Dessa är: information design/informationsdesign, spatial design/rumslig gestaltning, structure/struktur, function/funktion och servicescape/upplevelserummet.</p>

Examensarbetet har utförts på Volvo Construction Equipment AB:s utvecklingsverkstad i Eskilstuna. Syftet har varit att göra ett nytt förslag till en arbetsplats. Modulen ska sedan multipliceras i den resterande verkstaden. Utformningen ska göra det enkelt för mekanikerna att utföra arbetsrutinerna enligt ordningssystemet 5S. Designspråket är även tänkt att klart ”andas” Volvos koncept vad gäller färger, material och värdeord.      För att komma fram till examensarbetets resultat har vi använt våra kunskaper inom rumslig gestaltning och informationsdesign tillsammans med utvalda metoder. Dessa har innefattat observationer, intervjuer och enkäter. Vi har också haft idémöten med uppdragsgivaren samt arbetat med en projektgrupp. Där har vi tillsammans med dem tagit fram olika förslag som har lett oss framåt i designprocessen. Litteratur inom områdena informationsdesign, upplevelserum, färg samt material från Volvo har använts för att införskaffa nödvändig kunskap.      Examensarbetet har resulterat i två förslag som har visualiserats på olika sätt. Det ena förslaget är mer omfattande och estetiskt där fokus ligger på att använda Volvos koncept vad gäller färger, material och värdeord. Detta förslag har visualiserats i ett 3D-Cad program som heter ArchiCad. Det andra förslaget som tagits fram har visualiserats med hjälp av en volymmodell som även var uppdragsgivarens önskemål.  Här ligger fokus till största delen på strukturen i arbetsmiljön och dispositionen i verkstaden. Vår vision har varit att i båda fallen göra en bättre arbetsmiljö för de anställda.      Följande fem keywords/nyckelord har följt oss genom examensarbetets gång och får slutligen symbolisera de färdiga förslagen. Dessa är: information design/informationsdesign, spatial design/rumslig gestaltning, structure/struktur, function/funktion och servicescape/upplevelserummet.

Det upplevda rummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att studera vilka rumsliga formelement som kan understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde i ett rum. Arbetet utgår ifrån entréhallen på Tekniska museet i Stockholm där svårigheter i orienteringen leder till stopp i flödet. Arbetet strävar mot att ta fram ett designförslag som minskar dessa stopp, samt öka framkomligheten och orienterbarheten. Målet är att skapa en positiv och trygg upplevelse vid museibesöket.   Under inhämtningen av empirin ifrån notationer av rörelsemönster, observationer, rumsanalyser och intervjuer har det visat sig att rummet skapar stora folksamlingar på grund av svår orienterbarheten. Under inläsningen av teorier kring wayfinding, kognitionspsykologi, upplevelserum, formelement, m.m, har det visat sig att god orienterbarhet, tydliga och distinkta rum och kontrastrikedom är avgörande för att besökaren ska få en positiv upplevelse. Att upplevelsen i sin tur påverkar besökarens rörelse i rummet och att runda former skapar mjukhet men också generera rörelse är något som teorierna belyst.   Utifrån empiri och teori har ett gestaltningsförslag tagits fram som främjar besökarens möjlighet till att få en överblick över rummet. Kontraster och ”popout”-effekter har bidragit till att rummets delar blivit mer distinkta och funktionerna blivit tydligare. Tillsammans med runda linjer och böljande former har rummets framtoning blivit mjukare och den positiva upplevelsen har därmed ökat. Rummet har även förbättrat tillgängligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga som till stor del kräver en kontrastrik miljö för navigering.

<p>Studiens resultat visar på att Entré inte helt och hållet bidrar till en upplevelse för kunderna och därför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen är inte tillräckligt intressant, butiksmixen inte tillräckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att få uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare är ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat på grund av dess storlek, nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till sinnesintryck, speciellt till synen på grund av dess storlek men inte långt längre än aspekter som även övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden då de flesta konkurrerande bara byggs om, och även byggs till. Entré ses av de flesta kunder ge en upplevelse som de flesta andra köpcentrum, dock i en lite nyare och modernare förpackning.</p>

I och med den ökade oron för miljön och människors allt mer frekventa resande harbegreppet Ekoturism växt fram. Begreppet syftar i stort sett till en &quot;grönare&quot; turism som isin tur gynnar lokala ekonomier och kulturer. En stor del av världens ekoturism återfinnsidag i utvecklingsländer och ett sådant land är Ghana i västra Afrika, där denna studiegenomfördes. Det finns en hel del forskning kring ekoturism ur en antropologisksynvinkel, men inte lika många ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns även enmängd studier kring tjänster och värdeskapande men de är oftast av teoretisk grund.Denna studie syftar därför till att empiriskt undersöka hur värde skapas i småskaligaekoturismföretag samt vilka faktorer som är betydelsefulla för värdeskapande. Efter enforskningsgenomgång utvecklades en analysmodell för värdeskapande, där faktorernaservicemötet, upplevelsefälten, upplevelsefälten samt tema lyfts fram. Studiengenomfördes i Ghana genom fallstudie av tre lodger som drivs på ekologisk grund. Detempiriska materialet utgjordes främst av 13 semi-strukturerade intervjuer samt stationäraobservationer. Studiens resultat visade att diskussionen kring ekoturism, somvärdeskapande, inte var något stort fokus hos varken gäster eller företag. Det var iställeten välkomnande och avslappnad atmosfär, i kombination med en trygg miljö som tillstörsta del visade sig generera värde. Resultatet av undersökningen visade även attinteraktionen mellan gäster och personal var betydelsefull i processen för värdeskapande.Det empiriska resultatet stärkte därmed till viss del vår modell och visade att tre av defyra faktorerna var av betydelse för värdeskapande i de studerade verksamheterna.Slutligen ges förslag till implikationer som företagen i studien kan vidta. Dessa ärexempelvis att öka informationen om ekoturism på lodgen och väva in detta mer iverksamheten. Studien visar trots allt att kunder tycker att omtanke om miljö och detlokala samhället är positivt. Företagen kan därför troligtvis öka sitt värdeskapande genomett sådant agerande. / Program: Civilekonomprogrammet

Studiens resultat visar på att Entré inte helt och hållet bidrar till en upplevelse för kunderna och därför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen är inte tillräckligt intressant, butiksmixen inte tillräckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att få uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare är ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat på grund av dess storlek, nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till sinnesintryck, speciellt till synen på grund av dess storlek men inte långt längre än aspekter som även övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden då de flesta konkurrerande bara byggs om, och även byggs till. Entré ses av de flesta kunder ge en upplevelse som de flesta andra köpcentrum, dock i en lite nyare och modernare förpackning.

Examensarbete, Marknadsförinsgprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE07E , VT 2010 Författare: Albana Krasniqi, Emelie Lindman och Rondek Zirari. Handledare: Krister Jönsson Examinator: Frederic Bill Titel: Sinnesmarknadsföring – butikers chans att skapa en upplevelse. Forskningsfråga: Hur arbetar butiker medvetet med att stimulera de fem mänskliga sinnena för att skapa en upplevelse? Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera hur detaljhandelsbutiker arbetar med att skapa sinnesupplevelser i deras butiksmiljö. Metod: Uppsatsen är en flerfallsstudie gjord på fyra olika butiker. Det är en kvalitativ studie där både observationer och semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Slutsatser: De verktyg som används är utställningar utanför butik och i skyltfönstren, färger, belysning, personalens bemötande, bakgrundsmusik, produkt och komplement dofter, smakprover, känsel via beröring och atmosfär. Alla dessa ovanstående faktorer bidrar till sinnesupplevelser på differentierade sätt beroende på hur de tillämpas och hur många sinnen som interagerar. Till vilken utsträckning dessa används och hur pass kreativa butikerna är i implementeringen blir resultaten olika. Butikernas koncept, vad de ska förmedla, vilka känslor de vill frambringa är det som resulterar i hur deras sinnestrategi utformas för att skapa en sinnesupplevelse. Det som kan konstateras är att butikerna arbetar med att tilltala minst tre av människans sinnen.   Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, upplevelsemarknadsföring, upplevelserummet, butikskommunikation, butiksatmosfär.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilken påverkan konsumenter upplever att butiksmiljön har på deras upplevelse i klädesbutiker. Vilken del i butiksmiljön är det som skapar positiva respektive negativa upplevelser för konsumenterna? Metod: Kvalitativ metod med öppna gruppintervjuer, observationer samt frågeformulär via e-post. Teori: Teorin i denna uppsats tar upp tre stora delar; upplevelserummet, den interiöra säljmiljön och den psykosociala säljmiljön. Under dessa huvudrubriker återfinns även ytterligare relevanta teorier om till exempel kundens egen samt de fem sinnenas påverkan på upplevelsen i butik. Slutsatser: Undersökningens resultat visar tydligt på att kunders upplevelser i en klädesbutik påverkas positivt respektive negativt av olika faktorer i upplevelserummet. Till exempel är kundservice en av de viktigaste faktorerna för kunder i en klädesbutik. Det är viktigt för kunder att känna sig välkomnade i en butik och de vill att personalen ska erbjuda dem hjälp vid behov. En annan slutsats som vi kan dra efter arbetet med undersökningen är att butikerna vi använt som exempel inte använder sig av upplevelserummen på bästa sätt. Samtliga butiker riktar sig till ett och samma kundsegment men lyckas ändå inte förmedla sitt upplevelserum på ett sätt som tillfredsställer segmentet.

Syfte: Denna uppsats har som huvudsyfte att beskriva vilken betydelse konsumenten upplever att butiksmiljön har för shoppingupplevelsen. Hur förhåller sig den interiöra miljön till konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik? Vad är det som skapar positiva och negativa upplevelser för konsumenterna i butiksmiljön? Metod: Kvalitativ metod med öppna individuella intervjuer och två fokusgrupper. Teori: Teorin tar upp ur olika synvinklar, om vad som påverkar konsumentens shoppingupplevelse. De områden som tas upp i teorin är upplevelserummet, butiksutformning, exponering och designfaktorer. Slutsatser: Slutsatser som kan dras, är att den interiöra miljön påverkar konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik. Detta är någonting som visas tydligt i undersökningen som gjorts. Butiker i dag behöver förbättra sig på upplevelse aspekten, det räcker inte längre att bara ha ett bra sortiment utan man måste också erbjuda konsumenterna något slag av en upplevelse. För att uppfylla dessa behov gäller det att butikerna börja satsa mer på sin butiksmiljö. Det gäller att butikerna ständigt kommer på nya idéer, så de utvecklas i samma takt som konsumenterna. Men i grund och botten handlar det om att butiken måste ta reda på vad just deras konsumenter har för behov och tillfredställa dessa.

<p>Syfte: Denna uppsats har som huvudsyfte att beskriva vilken betydelse konsumenten upplever att butiksmiljön har för shoppingupplevelsen. Hur förhåller sig den interiöra miljön till konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik? Vad är det som skapar positiva och negativa upplevelser för konsumenterna i butiksmiljön?</p><p>Metod: Kvalitativ metod med öppna individuella intervjuer och två fokusgrupper.</p><p>Teori: Teorin tar upp ur olika synvinklar, om vad som påverkar konsumentens shoppingupplevelse. De områden som tas upp i teorin är upplevelserummet, butiksutformning, exponering och designfaktorer.</p><p>Slutsatser: Slutsatser som kan dras, är att den interiöra miljön påverkar konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik. Detta är någonting som visas tydligt i undersökningen som gjorts. Butiker i dag behöver förbättra sig på upplevelse aspekten, det räcker inte längre att bara ha ett bra sortiment utan man måste också erbjuda konsumenterna något slag av en upplevelse. För att uppfylla dessa behov gäller det att butikerna börja satsa mer på sin butiksmiljö. Det gäller att butikerna ständigt kommer på nya idéer, så de utvecklas i samma takt som konsumenterna. Men i grund och botten handlar det om att butiken måste ta reda på vad just deras konsumenter har för behov och tillfredställa dessa.</p>