<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilken påverkan konsumenter upplever att butiksmiljön har på deras upplevelse i klädesbutiker. Vilken del i butiksmiljön är det som skapar positiva respektive negativa upplevelser för konsumenterna?</p><p>Metod: Kvalitativ metod med öppna gruppintervjuer, observationer samt frågeformulär via e-post.</p><p>Teori: Teorin i denna uppsats tar upp tre stora delar; upplevelserummet, den interiöra säljmiljön och den psykosociala säljmiljön. Under dessa huvudrubriker återfinns även ytterligare relevanta teorier om till exempel kundens egen samt de fem sinnenas påverkan på upplevelsen i butik.</p><p>Slutsatser: Undersökningens resultat visar tydligt på att kunders upplevelser i en klädesbutik påverkas positivt respektive negativt av olika faktorer i upplevelserummet. Till exempel är kundservice en av de viktigaste faktorerna för kunder i en klädesbutik. Det är viktigt för kunder att känna sig välkomnade i en butik och de vill att personalen ska erbjuda dem hjälp vid behov.</p><p>En annan slutsats som vi kan dra efter arbetet med undersökningen är att butikerna vi använt som exempel inte använder sig av upplevelserummen på bästa sätt. Samtliga butiker riktar sig till ett och samma kundsegment men lyckas ändå inte förmedla sitt upplevelserum på ett sätt som tillfredsställer segmentet.</p>

Digitaliseringen har inneburit förändringar inom handeln, vilket kräver att de fysiska butikerna anpassar sig till viss mån mot den konstant tillgängliga och flexibla e-handeln (Ott &amp; Sonneck, 2010). För att inte hamna helt i skuggan av den handeln som sker över internet är det idag viktigare än någonsin att hänga med i utvecklingen (Jeansson et al., 2017). Vidare kan den digitala transformationen beskrivas och att gränserna mellan den handel som bedrivs fysiskt eller digitalt har suddats ut, där konsumenten utvecklats till att handla multi-kanalt, genom många kanaler, där kunden önskar effektiv systemintegration där alla kanaler interagerar med varandra (Brynjolfsson et al., 2013).

<p>I dagens konsumtionssamhälle söker vi människor efter mer än bara att tillfredställa de grundläggande behoven, vi söker efter olika mervärden som kan tillgodose oss upplevelser. Uppsatsen belyser hur vi påverkas av våra restaurangbesök från ett upplevelseperspektiv, jag har i undersökningen använt mig av intervjusamtal för att få svar på vad som gör en restaurangupplevelse. Resultatet från informanterna kom att handla om <em>samspelet </em>mellan <em>personalen</em>,<em> andra gäster</em> och <em>miljön </em>på<em> </em>restaurangen. I uppsatsen förklarar jag sammanfattningsvis utifrån olika teoretiska dimensioner tillsammans med diskussionen av informanternas resultat hur <em>samspelet </em>mellan <em>personal</em>, <em>andra gäster </em>och fysiska <em>miljön</em> tillsammans skapar en <em>upplevelse </em>och hur en restaurangupplevelse tillblir.</p>

I dagens konsumtionssamhälle söker vi människor efter mer än bara att tillfredställa de grundläggande behoven, vi söker efter olika mervärden som kan tillgodose oss upplevelser. Uppsatsen belyser hur vi påverkas av våra restaurangbesök från ett upplevelseperspektiv, jag har i undersökningen använt mig av intervjusamtal för att få svar på vad som gör en restaurangupplevelse. Resultatet från informanterna kom att handla om samspelet mellan personalen, andra gäster och miljön på restaurangen. I uppsatsen förklarar jag sammanfattningsvis utifrån olika teoretiska dimensioner tillsammans med diskussionen av informanternas resultat hur samspelet mellan personal, andra gäster och fysiska miljön tillsammans skapar en upplevelse och hur en restaurangupplevelse tillblir.

The meaning of a first impression is a thesis that aims to create a design for a hotel lobby, which can accommodate the needs of both the guests and the personnel in the best way possible. This study is based at the Scandic Park hotel in central Stockholm, were the lobby today appears to lack function. The desired effect of the design is to make the lobby area more enjoyable for the guest, and at the same time improve the flow of people through it. A detailed and thorough study of the lobby over different times and with different techniques suggests that the lobby is not a place where the guest wants to spend more time than necessary, it’s main function today appears to be as a transit hallway from the entrance of the hotel to the hotel rooms. The results of this study are used to create a design for an improved environment that not only welcomes the guest but that also shows them the identity that the Scandic Park’s management wishes to communicate. The creation and development of this design is also based on a study of relevant literature that includes, among others, theories of Spatial Design, Environmental Psychology, Servicescapes and Cognitive Psychology. The empirical data and the theories have helped me to create a design proposal that I believe conveys what Scandic Park stands for, while at the same time helping the guest to perceive and utilize an increased functionality in the lobby area. Hopefully this design will better accommodate the needs and wants that appear to be missing today, and at the same time promote the accessibility and the flow through the lobby.

The study is based on the pragmatic question whether one can apply the theoretical perspectives priming, experience space and relationship marketing in a practical context. The authors visualize how these concepts appear practical and what advantages and disadvantages can be discerned in the particular case of HV71. The method used is a hypothetico-deductive approach, which is not entirely conventional in the humanistic and social scientific context. Consequently, it has been proven to be particularly suitable as it could expose the theoretical perspectives for a difficult scientific test. The result of the study demonstrated that a marketer could benefit from using the theoretical perspectives when exercising the profession. It also showed that the object of study applied these perspectives. Furthermore, the study contributes with new knowledge in two areas. First, it was shown that researchers could use the hypothetico-deductive method as tool for humanistic and social scientific studies such as this. Also, the study answered the fundamental questions whether the theoretical perspectives could be identified in practice and how the object of study benefited from applying them. / Studien vilar på den pragmatiska frågan huruvida man kan tillämpa de teoretiska utgångspunkterna priming, upplevelserummet och relationsmarknadsföring i en praktisk kontext. Författarna åskådliggör hur dessa begrepp visar sig rent praktiskt och vilka fördelar och nackdelar som kan urskiljas i det specifika fallet HV71. Som metod används ett hypotetisk-deduktivt angreppssätt som inte är helt konventionellt i humanistiska och samhällsvetenskapliga sammanhang, men som visade sig vara ytterst lämplig då den kunde utsätta de teoretiska utgångspunkterna för hård vetenskaplig prövning. Resultatet av studien visade att man som marknadsförare kan ha nytta av att använda teoretiska utgångspunkter i sin praktiska yrkesutövning, samt att de tillämpades av studieobjektet. Studien bidrar vidare med ny kunskap på två områden. Dels bevisas att forskare hantverksmässigt kan använda hypotetisk-deduktiv metod för studier inom humanistiska och samhällsvetenskapliga områden som detta, dels besvaras studiens fundamentala frågor huruvida de teoretiska utgångspunkterna kunde identifieras i praktiken och hur studieobjektet dragit fördel av att tillämpa dem.

Covid-19 förändrade evenemangsbranschen och arrangörer fick ställa om och utveckladigitala evenemang. Den stora konkurrensen mellan evenemang och faktumet att evenemangsbranschen inte är tillräckligt digitalt mogen har bidragit till att forskning kring utformningen av digitala evenemang har blivit än mer väsentlig. I en förändradevenemangsomgivning blev det därmed viktigt att studera ett digitalt evenemang utifrån ett konsumentperspektiv för att bidra till att evenemangsarrangörer mer effektivt ska kunna utforma digitala evenemang. Upplevelserummet är den fysiska miljö där samtliga evenemang äger rum. Det är utifrån upplevelserummet som olika attribut formas och mynnar ut i kvalitetsdimensioner som skiljer sig åt beroende på evenemang, och påverkar besökares upplevda emotionella och funktionella värde. Genom att fokusera på både emotionellt- och funktionellt värde kan arrangörer maximera fördelarna från evenemanget och förhöja besökares upplevelse. Syftet med den här studien är således att skapa en ökad förståelse kring vilka dimensioner som är viktiga i utformningen av ett digitalt evenemang genom att studerabesökares upplevelse utifrån emotionellt- och funktionellt värde. Ett kvantitativt tillvägagångssätt har genomförts genom insamling av data i form av en webbaserad enkät. Studien tillämpades på ett internt digitalt företagsevenemang och enkäten fick 103 svar vilket resulterade i en 100 procentig svarsfrekvens. Svaren har därefter presenterats och analyserats. Utifrån studiens resultat visade det sig att informationstjänster, programinnehåll och produkter var viktiga kvalitetsdimensioner i utformningen av det specifika evenemanget. Det här bidrog till emotionellt- och funktionellt värde och har därmed varit avgörande faktorer i en förhöjdupplevelse. Fortsättningsvis visade resultatet att det fanns ett samband mellan emotionella och funktionella påståenden vilket betyder att det multidimensionella synsättet går att tillämpa på det här specifika digitala evenemanget. Dessutom hittade studien flera samband mellan de funktionella och emotionella påståendena vilket visar på att värdet från exempelvisinformationstjänster har ett samband med programinnehåll. Det betyder att värdet kan stärkas av att både informationen inför evenemanget gjorde att jag kunde njuta av evenemanget, och att upplägget på AW:n var underhållande. / Covid-19 changed the event industry and organizers had to change and develop digital events. The great competition among events and the fact that the event industry is not sufficiently digital mature has contributed to research on the design of digital events becoming even more significant. Accordingly, it became necessary in a changed event environment to study a digital event from a consumer perspective, in order to contribute to event organizers being able to design digital events more efficiently. The experience room is the physical environment where all events take place. It is based on the experience room where different attributes form and result in quality dimensions which differ depending on the event, and affect visitors' perceived emotional and functional value. By focusing on both emotional and functional value, organizers can maximize the benefits of the event and enhance visitors' experience. The purpose of this study is thus to create an increased understanding of which dimensions are important in the design of a digital event by studying visitors' experience based on emotional- and functional value. A quantitative approach has been implemented by collecting data through a web-based survey. The study is applied to an internal digital corporate event and the survey received 103 responses that result in a 100 percent response rate. The answers have then been presented and analyzed. Based on the results of the study, it turned out that information services, program content and products were important quality dimensions in the design of the specific event. This contributed to emotional- and functional value and has thus been decisive factors in an enhanced experience. Furthermore, the results showed that there was a connection between emotional and functional statements, which means that the multidimensional approach can be applied to this specific digital event. Additionally, the study finds connections between the functional and emotional statements indicating that the value from, for example information services has a connection with program content. This signifies that the value can be strengthened by the fact that both the information introduced to the event made it possible for me to enjoy the event, and that the layout of the AW was entertaining. The following essay is written in swedish.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för vad företagen anser behövs för att upplevelser ska bli lyckade och minnesvärda. Vi vill även ta reda på vad företagen tycker utmärker en extraordinär upplevelse. Metod: Till vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod som består av semistrukturerade intervjuer, mejlintervjuer och en telefonintervju. Totalt har sex intervjuer utförts med sex olika upplevelseföretag. Slutsatser: Personal och deras bemötande är viktigt för att upplevelsen ska bli lyckad. Platsen där upplevelsen utövas har också stor betydelse och den kan utformas på ett sätt som mer eller mindre kan påverka besökarnas känslor. Upplevelserummet har en stor påverkan på helhetsintrycket. En minnesvärd upplevelse behöver involvera besökarnas känslor. Besökarna behöver känna sig delaktiga i upplevelsen och sinnena bör stimuleras för att upplevelsen ska bli minnesvärd. En extraordinär upplevelse verkar behöva innehålla de beståndsdelar som lyckade och minnesvärda upplevelser har. Den bör även vara utvecklande på ett personligt plan. / Purpose: The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of what companies think is needed for experiences to become successful and memorable. We would also want to know what companies think distinguishes an extraordinary experience. Methodology: For this essay we have used a qualitative method that consists of semistructured interviews, e-mail interviews and one telephone interview. In total, six interviews were conducted with six different experience companies. Conclusions: Staff and their attitude is important for the experience to be successful. The place is also very important and it can be designed in a way that more or less can affect visitors' emotions. The experience room has a large impact on the overall impression. A memorable experience need to involve visitors' emotions. Visitors need to feel part of the experience and the senses should be stimulated for the experience to be memorable. An extraordinary experience must contain the elements of a successful and a memorable experience. It should also be developing on a personal level.

As the headline suggests, it's not always easy to find the right way, especially when it comesto places we have never visited before. To not find or not being able to orientate in a place can create some uncertainty and may ultimately give a negative experience. This study examines how spatial and visual elements can clarify the orientation of an already built space without making any major architectural changes. The roombeing examined in this studyis the Modern Museum's foyer in Stockholm and the work is written in the subject information design with a focus on spatial design.The methods used are room analysis containing a site analysis, observation and notation analysis and three qualitative interviews. Theories and previous research in orientation and wayfinding, experienceroom, Gestalt psychology and perception and the mental mapare involved in this study. With the help of thesetheories and previous research as well asempirics, a design proposal has been developed where the visitor is more likely to orient himself by creating clearer features. / Som rubriken antyder är det inte alltid så lätt att hitta rätt, det gäller speciellt när vi kommer till platser vi aldrig besökt innan. Att inte hitta eller att inte kunna orientera sig på en plats kan skapa en viss osäkerhet och kan i slutändan ge en negativ upplevelse. I den här studien undersöks hur rumsliga och visuella element kan förtydliga orienteringen i ett redan byggt rum utan att göra några större arkitektoniska ändringar. Rummet i studien är Moderna museets foajé i Stockholm och arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Metoderna som använts är rumsanalys som innehåller en platsanalys, observation och notationsanalys och tre kvalitativa intervjuer. Teorier och tidigare forskning inom orientering och vägledning, rumsupplevelse, gestaltpsykologi och perception och den mentala kartanberörs i arbetet. Med hjälp av dessateorier och tidigare forskning samt empirinhar ett gestaltningsförslag tagits fram där besökaren lättare ska kunna orientera sig genom att tydligare funktioner har skapats.

<p> Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet <em>homestaging </em>i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse.</p><p> </p><p>Begreppet homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp.</p><p> </p><p>Vi har för avsikt att jämföra homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda orter i norra och södra Sverige.</p><p> </p><p>Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor marknadsandel.</p><p>Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid.</p><p> </p><p>I uppsatsen belyser vi också homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ”upplevelserummet”.</p><p> </p><p>Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen.</p>