<p>The amendment of a law which is expected to come may well have a significant impact on the Swedish real-estate broke market. The law change will probably have an effect in the number of ways real-estate brokers will compete as a result of the increasing variety of services offered. In order to gain competitive advantages brokers must be at the forefront in the development regarding the changing market. To do so requires that the company chooses an appropriate range of peripheral services that are profitable. The problem is to choose the “right” services to convey.</p><p> </p><p>The purpose of this paper is to describe the services that are in demand for transmission and how the agents can work to meet the demand of this new market. The authors intend to propose on how Swedish brokers can identify the demand for, and extend its range of, services and thus maximize returns.</p><p>The authors have worked on the basis of a deductive approach with open questions at the qualitative interviews. This is to capture as much information as possible about the subject by possessing as much knowledge as needed to conduct relevant discussions at the interviews. Qualitative interviews have been conducted with both Swedish and Danish brokers to enable a comparison between these respective markets.</p><p> </p><p>The reception of a new law is very positive among the brokers surveyed in Sweden who sees good opportunities to profit from a service that currently is included as a service in a quantity of broker chains. In order to gain a profitable addition to the current ranges Danish brokers have identified alternative financing and insurance offers to be key elements of supply. For further development of the service range the individual broker must obtain good customer diligence to determine the demand that exists locally.</p>

The amendment of a law which is expected to come may well have a significant impact on the Swedish real-estate broke market. The law change will probably have an effect in the number of ways real-estate brokers will compete as a result of the increasing variety of services offered. In order to gain competitive advantages brokers must be at the forefront in the development regarding the changing market. To do so requires that the company chooses an appropriate range of peripheral services that are profitable. The problem is to choose the “right” services to convey. The purpose of this paper is to describe the services that are in demand for transmission and how the agents can work to meet the demand of this new market. The authors intend to propose on how Swedish brokers can identify the demand for, and extend its range of, services and thus maximize returns. The authors have worked on the basis of a deductive approach with open questions at the qualitative interviews. This is to capture as much information as possible about the subject by possessing as much knowledge as needed to conduct relevant discussions at the interviews. Qualitative interviews have been conducted with both Swedish and Danish brokers to enable a comparison between these respective markets. The reception of a new law is very positive among the brokers surveyed in Sweden who sees good opportunities to profit from a service that currently is included as a service in a quantity of broker chains. In order to gain a profitable addition to the current ranges Danish brokers have identified alternative financing and insurance offers to be key elements of supply. For further development of the service range the individual broker must obtain good customer diligence to determine the demand that exists locally.

<p><p>Under den första halvan av 2010 kommer troligtvis en ny fastighetsmäklarlag att träda i kraft. Lagförslaget som har lämnats till regeringen innehåller förslaget att fastighetsmäklaren får förmedla kringtjänster mot ersättning. Detta är efterlängtat bland de intervjuade fastighetsmäklarna, då de upplever att de utför motsvarande arbete i dagsläget utan att tillåtas ta betalt för denna typ av tjänst. Avsikten med uppsatsen är att förklara på vilket sätt kringtjänster kan användas för att skapa konkurrensfördelar för mäklarbolagen.Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie i vilken tio respondenter intervjuades varav sju är fastighetsmäklare och tre företrädare för huvud kontoren på HusmanHagberg samt Fastighetsbyrån. Den empiriska delen visar att fastighetsmäklarna är tämligen dåligt insatta i vad kringtjänstdelen av det nya lagförslaget innebär. Många av de fastighetsmäklare vi har intervjuat menar att den största anledningen till att använda kringtjänster ligger i den konkurrensfördel som kringtjänsterna utgör snarare än den omedelbara nkomst de resulterar i. Samtliga respondenter på central nivå menar att den nskilda byrån som inte tillhör en mäklarkedja kommer att ha svårt att verleva den allt hårdare konkurrensen i förklarar även hur förberedelserna ser ut i två av Sverige i dagsläget ledande äklarkedjor, HusmanHagberg och Fastighetsbyrån. Förberedelserna sker i form av ett nystartat samarbete som resulterar i bolaget Bonusen hos HusmanHagberg och ett nytt affärsområde för Fastighetsbyrån med namnet Allt Hemma. Syftet med dessa nystartade områden är att fokusera och lägga vikt vid kringtjänster. Utveckling av ett nytt arbetssätt samt att upphandla fördelaktiga avtal hör till de främsta arbetsområdena. Detta har visat sig fördelaktigt då respektive företag på central nivå kan skapa större volymer för upphandling eftersom detta sker på rikstäckande nivå. Att skapa lokala samarbeten och relationer görs dock med fördel av fastighetsmäklarna på lokal nivå. Vår slutsats av de studier som genomförts är att det är svårt att erbjuda ett unikt och konkurrenskraftigt kringtjänsteutbud, eftersom denna typ av tjänster är lättkopierade av konkurrerande aktörer. Mäklarbolagens chans till differentiering ligger således snarare i att binda unika samarbetspartners till sig för att på så sätt urskilja sig ur mängden. Utifrån detta har även framkommit att det kommer att bli allt svårare för de mindre aktörerna att överleva i den hårdnande konkurrensen. Angående förberedelserna inför dessa möjligheter är vår uppfattning att inga större skillnader föreligger mellan de två mäklarbolag som intervjuats.</p></p>

Under den första halvan av 2010 kommer troligtvis en ny fastighetsmäklarlag att träda i kraft. Lagförslaget som har lämnats till regeringen innehåller förslaget att fastighetsmäklaren får förmedla kringtjänster mot ersättning. Detta är efterlängtat bland de intervjuade fastighetsmäklarna, då de upplever att de utför motsvarande arbete i dagsläget utan att tillåtas ta betalt för denna typ av tjänst. Avsikten med uppsatsen är att förklara på vilket sätt kringtjänster kan användas för att skapa konkurrensfördelar för mäklarbolagen.Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie i vilken tio respondenter intervjuades varav sju är fastighetsmäklare och tre företrädare för huvud kontoren på HusmanHagberg samt Fastighetsbyrån. Den empiriska delen visar att fastighetsmäklarna är tämligen dåligt insatta i vad kringtjänstdelen av det nya lagförslaget innebär. Många av de fastighetsmäklare vi har intervjuat menar att den största anledningen till att använda kringtjänster ligger i den konkurrensfördel som kringtjänsterna utgör snarare än den omedelbara nkomst de resulterar i. Samtliga respondenter på central nivå menar att den nskilda byrån som inte tillhör en mäklarkedja kommer att ha svårt att verleva den allt hårdare konkurrensen i förklarar även hur förberedelserna ser ut i två av Sverige i dagsläget ledande äklarkedjor, HusmanHagberg och Fastighetsbyrån. Förberedelserna sker i form av ett nystartat samarbete som resulterar i bolaget Bonusen hos HusmanHagberg och ett nytt affärsområde för Fastighetsbyrån med namnet Allt Hemma. Syftet med dessa nystartade områden är att fokusera och lägga vikt vid kringtjänster. Utveckling av ett nytt arbetssätt samt att upphandla fördelaktiga avtal hör till de främsta arbetsområdena. Detta har visat sig fördelaktigt då respektive företag på central nivå kan skapa större volymer för upphandling eftersom detta sker på rikstäckande nivå. Att skapa lokala samarbeten och relationer görs dock med fördel av fastighetsmäklarna på lokal nivå. Vår slutsats av de studier som genomförts är att det är svårt att erbjuda ett unikt och konkurrenskraftigt kringtjänsteutbud, eftersom denna typ av tjänster är lättkopierade av konkurrerande aktörer. Mäklarbolagens chans till differentiering ligger således snarare i att binda unika samarbetspartners till sig för att på så sätt urskilja sig ur mängden. Utifrån detta har även framkommit att det kommer att bli allt svårare för de mindre aktörerna att överleva i den hårdnande konkurrensen. Angående förberedelserna inför dessa möjligheter är vår uppfattning att inga större skillnader föreligger mellan de två mäklarbolag som intervjuats.

Projektet syftar till att klargöra hur den nya fastighetsmäklarlagen ifrån 2011 har mottagits och vilka konsekvenser den har fått för mäklarnas arbete, när det gäller kringtjänster. Mäklarens arbete har inte förändrats på något radikalt sätt. Tidigare fanns ett arbete med kringtjänster vilka inte fick erhållas arvode för medan det efter lagändringen är möjligt med ersättning. Denna får däremot, enligt den nya lagen, endast vara obetydlig. Målet med projektet var att ge svar på ett flertal frågeställningar. Att undersöka hur lagen utfallit avseende utbud och efterfrågan av kringtjänster samt utreda om skillnader finns i omfattning av utbud och användande utav kringtjänster vad avser storstad – landsort? Dessutom undersöktes antalet prövade tillsynsärenden och branschens syn på framtiden. För att utreda frågeställningarna användes den deskriptiva metoden i kombination med den sekundära informationen. Detta för att beskriva och förklara bakgrunden och vilket synsätt branschen haft på frågan om kringtjänster tidigare. För att nå den primära informationen och utreda vilka åsikter och tankar som nu finns gällande kringtjänster användes kvalitativa frågor i samband med att utvalda branschrepresentanter intervjuades. Fastighetsmäklarförbundet (FMF) och Mäklarsamfundet intervjuades för att få en övergripande bild av marknaden. De mäklarbolag som intervjuades, valdes för att de antingen var bland de största i landet eller hade någon knytning till kringtjänstsamarbeten. Branschen har tagit emot lagändringen på olika sätt. Till exempel får Bjurfors mäklare inte själva del i den ersättning som tillfaller företaget för de kringtjänster som förmedlas utan ersättningen går till administrationen av kringtjänsterna. Länsförsäkringar fastighetsförmedling tar inte ut någon ersättning när det gäller de samarbeten och tjänster de förmedlar. Övriga använder sig av kringtjänsteersättningar i varierande mängd. Branschorganisationerna har skilda utgångspunkter i flertalet frågor och olika synsätt. FMF var när förslaget kom, emot att ersättning för kringtjänster skulle tillåtas och Mäklarsamfundet arbetade för förslaget. FMF förhandlar vissa tjänster som är nära knutna till mäklaryrket åt sina medlemmar, medan Mäklarsamfundet har avvecklat de produkter som de haft. Fastighetsmäklarnämnden har ännu inte prövat något tillsynsärende gällande hantering av kringtjänster och de oklara ersättningsanvisningarna utifrån den nya fastighetsmäklarlagen.

<p>Syfte: Syftet med vår uppsats är att ge exempel hur stora respektive små byråer kan positionera sig för att kunna hantera den förändring som en lagändring gällande kringtjänster förväntas resultera i.</p><p>Metod: Vi har tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt där vårt empiriska material grundar sig på intervjuer. De intervjuade består av fem representanter från olika mäklarbyråer och då vår uppsats baseras på spekulativa frågeställningar har vi även intervjuat de båda branschorganisationerna för att ge vår uppsats ytterligare bredd.</p><p>Resultat & slutsats: Vi har i vår undersökning sett att de intervjuades åsikter om hur en eventuell lagändring skulle påverka de stora respektive de små byråerna är mycket likartade. Alla de tillfrågade mäklarbyråerna är för en lagändring, samtidigt som de är överens om att det är de stora byråerna som kommer att gynnas.</p><p>Vi anser att de stora byråerna bör satsa på mer personal för att kunna ha en bredd på de kringtjänster som erbjuds. På detta sätt tror vi även att de kan höja kvaliteten på sina tjänster och attrahera fler kunder. Vår undersökning tyder på att de små har större möjligheter att vara personliga och lokala. Vi menar därför att de bör försöka hitta sin speciella nisch och på så sätt erhålla konkurrenskraftiga fördelar. Vi menar vidare att det är viktigt att både de små och stora byråerna väljer kompetenta samarbetspartners med ett gott rykte och som överensstämmer med mäklarbyråns val av positionering.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vår uppsats är av en spekulativ karaktär då lagändringen ännu inte har fastställts. Därför anser vi att en uppföljning av våra frågeställningar skulle vara intressant, förutsatt att en lagändring gällande kringtjänster kommer till stånd. Detta för att undersöka vad effekterna av lagändringen faktiskt blev.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi tror och hoppas att vår uppsats kan hjälpa både stora och små mäklarbyråer med sin positionering om det blir tillåtet att ta betalt för förmedlingen av kringtjänster. Vi vill även att vår uppsats ska hjälpa mäklarbyråerna att redan nu börja fundera över vad en lagändring skulle innebära för dem så att de kan börja förbereda sig.</p> / <p>Aim: The purpose with this essay is to give examples of how bigger and smaller estate agencies will position themself, at the possible amendment concerning suppport services. This in order to handle the change that an amendment is expected to result in.</p><p>Method: We have applied a qualitative procedure where our empirical materials are based on interviews. The interviewed is five representatives from different estate agencies and since our essay is based on speculative issues we have also interviewed both the sector organisations in order to give our essay an additional spread.</p><p>Result & Conclusions: In our essay we have come to the conclusion that the opinions from the interviewed about how a possible amendment to law would influence the big and the small agencies are very similar. All of our asked estate agencies are for an amendment to law. They also agreed about that it is the big agencies that will be favoured.</p><p>We consider that the big agencies should invest in more personnel in order to provide breadth on the support services that is offered. In this way, we also believe that they can increase the quality on its services and attract more customers. Our survey interprets that the small have bigger possibilities to being personal and local. They should therefore try to find their special niche and in this way receive competitive advantages. We also think that it is important that both the small and the big agencies choose collaborative partners with good rumour that agrees with the estate agencies choices of position.</p><p>Suggestions for future research: Our essay is of one speculative nature then the amendment to law has not been established yet. Therefore, we consider that a follow-up on our issues would be interesting, required that an amendment to law current support services comes to levels. This in order to examine what effects of the amendment to law actual became.</p><p>Contribution of the essay: We believe and hope that our essay can help both big and small estate agencies with their positioning if the estate agent is allowed to charge their clients for the mediating of support services. We also want our essay to be a help for the estate agencies to speculate over what an amendment to law would mean for them so that they can prepare themselves.</p>

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ge exempel hur stora respektive små byråer kan positionera sig för att kunna hantera den förändring som en lagändring gällande kringtjänster förväntas resultera i. Metod: Vi har tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt där vårt empiriska material grundar sig på intervjuer. De intervjuade består av fem representanter från olika mäklarbyråer och då vår uppsats baseras på spekulativa frågeställningar har vi även intervjuat de båda branschorganisationerna för att ge vår uppsats ytterligare bredd. Resultat &amp; slutsats: Vi har i vår undersökning sett att de intervjuades åsikter om hur en eventuell lagändring skulle påverka de stora respektive de små byråerna är mycket likartade. Alla de tillfrågade mäklarbyråerna är för en lagändring, samtidigt som de är överens om att det är de stora byråerna som kommer att gynnas. Vi anser att de stora byråerna bör satsa på mer personal för att kunna ha en bredd på de kringtjänster som erbjuds. På detta sätt tror vi även att de kan höja kvaliteten på sina tjänster och attrahera fler kunder. Vår undersökning tyder på att de små har större möjligheter att vara personliga och lokala. Vi menar därför att de bör försöka hitta sin speciella nisch och på så sätt erhålla konkurrenskraftiga fördelar. Vi menar vidare att det är viktigt att både de små och stora byråerna väljer kompetenta samarbetspartners med ett gott rykte och som överensstämmer med mäklarbyråns val av positionering. Förslag till fortsatt forskning: Vår uppsats är av en spekulativ karaktär då lagändringen ännu inte har fastställts. Därför anser vi att en uppföljning av våra frågeställningar skulle vara intressant, förutsatt att en lagändring gällande kringtjänster kommer till stånd. Detta för att undersöka vad effekterna av lagändringen faktiskt blev. Uppsatsens bidrag: Vi tror och hoppas att vår uppsats kan hjälpa både stora och små mäklarbyråer med sin positionering om det blir tillåtet att ta betalt för förmedlingen av kringtjänster. Vi vill även att vår uppsats ska hjälpa mäklarbyråerna att redan nu börja fundera över vad en lagändring skulle innebära för dem så att de kan börja förbereda sig. / Aim: The purpose with this essay is to give examples of how bigger and smaller estate agencies will position themself, at the possible amendment concerning suppport services. This in order to handle the change that an amendment is expected to result in. Method: We have applied a qualitative procedure where our empirical materials are based on interviews. The interviewed is five representatives from different estate agencies and since our essay is based on speculative issues we have also interviewed both the sector organisations in order to give our essay an additional spread. Result &amp; Conclusions: In our essay we have come to the conclusion that the opinions from the interviewed about how a possible amendment to law would influence the big and the small agencies are very similar. All of our asked estate agencies are for an amendment to law. They also agreed about that it is the big agencies that will be favoured. We consider that the big agencies should invest in more personnel in order to provide breadth on the support services that is offered. In this way, we also believe that they can increase the quality on its services and attract more customers. Our survey interprets that the small have bigger possibilities to being personal and local. They should therefore try to find their special niche and in this way receive competitive advantages. We also think that it is important that both the small and the big agencies choose collaborative partners with good rumour that agrees with the estate agencies choices of position. Suggestions for future research: Our essay is of one speculative nature then the amendment to law has not been established yet. Therefore, we consider that a follow-up on our issues would be interesting, required that an amendment to law current support services comes to levels. This in order to examine what effects of the amendment to law actual became. Contribution of the essay: We believe and hope that our essay can help both big and small estate agencies with their positioning if the estate agent is allowed to charge their clients for the mediating of support services. We also want our essay to be a help for the estate agencies to speculate over what an amendment to law would mean for them so that they can prepare themselves.

<p> Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet <em>homestaging </em>i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse.</p><p> </p><p>Begreppet homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp.</p><p> </p><p>Vi har för avsikt att jämföra homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda orter i norra och södra Sverige.</p><p> </p><p>Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor marknadsandel.</p><p>Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid.</p><p> </p><p>I uppsatsen belyser vi också homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ”upplevelserummet”.</p><p> </p><p>Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen.</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet homestaging i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse.   Begreppet homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp.   Vi har för avsikt att jämföra homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda orter i norra och södra Sverige.   Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor marknadsandel. Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid.   I uppsatsen belyser vi också homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ”upplevelserummet”.   Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen.

<p>During several years influencing opinions has been working for a renewal of the Estate agents act. One of the matters that the Commission of Inquiry is handling is the question whether estate agents will be permitted to offer support services to their customers. In the light of the current investigation it has been my objective with this memorandum to describe the complexity about support services and also to what use these services could be for the consumers as well as to the estate agency branch. During my work with this memorandum I have identified two main theories. While one of the theories is emphasising customer orientation, the other theory is stating that there is a disadvantage with scattered services and that the service company should focus on its core business. When the theories were brought together with the empirics it became my opinion that estate agents should use these services to position themselves towards competitors. Above all it’s my opinion that for smaller estate agents support services can be of decisive importance for the future survival.</p> / <p>Under många år har opinionsbildare såsom Mäklarsamfundet arbetat för en förnyelse av Fastighetsmäklarlagen. Den 31 december 2007 skall utredningsarbetet kring den nya Fastighetsmäklarlagen vara klart och en av de frågor som utredningsgruppen avhandlar är huruvida fastighetsmäklare skall få förmedla kringtjänster till sina kunder eller ej. Mot bakgrund till det utredningsarbete som för närvarande förs kring den nya Fastighetsmäklarlagen har det varit mitt syfte med denna promemoria att beskriva komplexiteten om kringtjänsternas vara eller icke vara, och med vilken nytta tjänsten kan bidra med till konsumenterna och fastighetsmäklarbranschen. Jag har under mitt arbete stött på teorimotsättningar då den ena teorin förespråkar att det är kunden som är i fokus och bestämmer, menar den andra teorin att det är ej bra att ha en alltför spridd tjänst då tjänsteföretaget skall fokusera på kärntjänsten. När dessa teorier har sammanvävts med empirin anser jag att fastighetsmäklarföretagen kan använda sig av kringtjänsterna för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och framförallt för mindre fastighetsbyråer kan det vara avgörande för hur de skall överleva i framtiden.</p>