No description available.

Bakgrund: Hot och våld riktat mot vårdpersonal är idag ett växande problem över hela världen. Vårdpersonal tillhör en av de yrkeskategorier där det föreligger en ökad risk att bli utsatt för hot och våld från patienter. Vårdpersonal är de som står för omvårdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta för hot och våld kan det uppstå konsekvenser för både vårdpersonal och patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och våld hos vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammanställts och analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Artikelsökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Scopus. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av att utsättas för hot och våld leder till en mängd starka känslor hos den som blivit utsatt. Känslorna är för det mesta av negativ karaktär och kan handla om känslan av att uppleva sig vara hotad och rädd, att känna både subjektiv ilska samt ilska riktad mot patienterna, känna maktlöshet och att känna hopplöshet och nedstämdhet. Hot och våld leder till konsekvenser för personalen. Det omfattar bland annat att motivationen sänks, personalen “tar med sig jobbet hem” och privatlivet drabbas. Det uttrycktes en stark önskan av stöd, kunskap och utbildning. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att upplevelsen av att bli utsatt för hot och våld leder till många svåra konsekvenser för de som blir drabbade. För att förbättra hanteringen av konsekvenserna krävs utbildning och stöd till vårdpersonalen samt vidare forskning inom området både för att förebygga och hjälpa personal som blivit utsatt. / Background: Threats and violence against healthcare workers is today a growing problem worldwide. Healthcare personnel are at an increased risk of being subjected to threats and violence by their patients. Health workers are caregivers and advocates for their patients and if they become subject to threats or violence, previous research has shown that the consequences can be many both for caregivers and patients. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of threat and violence by patients on healthcare personnel. Method: This literature review study included 8 scientific, qualitative articles compiled and analyzed with a description of qualitative content analysis with inductive approach. Article search was performed in the databases Cinahl, PsycINFO, PubMed and Scopus. Results: The results show that the experience of being subjected to threats and violence leads to a lot of strong feelings for the victimized health care worker. Feelings are, for the most part, of negative character and include feeling of threatened and afraid, feeling both anger in general and anger directed toward patients, feeling powerless and feeling hopelessness and depression. Threats and violence also lead to other negative consequences for the staff. These include, among other things, that motivation is lowered, and that workers find themselves “taking their work home with them”, which affects their private lives, often in detrimental ways. Affected workers also expressed a strong desire for support for victims, and knowledge and training for coping skills and tactics for dealing with difficult patients. Conclusion: The results of the literature review study shows that the experience of being subjected to threats and violence leads to many serious consequences for those who are affected. In order to improve the management of the consequences, education and support for healthcare personnel and further research in the area, to be able to prevent further incidents and help the healthcare workers who have been subjected, are required.

Förekomst av hot och våld ökar i samhället. Akutmottagningen ses som en av de vanligaste arbetsplatserna där våld förekommer. Det finns ett flertal faktorer som kan bidra till att hot och våld uppstår på akutmottagningar. Det är även känt att vårdpersonal som blivit utsatta för hot och våld kan tappa känslan av empati mot patienten vilket kan leda till sämre vård. Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att patienter eller anhöriga agerar med hot eller våld på akutmottagningar. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 19 artiklar som besvarade studiens uppställda syfte inkluderades. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Inkluderade artiklar analyserades utifrån en integrerad analys där tre huvudteman visades: tillstånd och känslor som triggande faktor, vårdpersonalens agerande och beteende samt organisatoriska brister på akutmottagningen. Resultatet visade på flertalet faktorer och omständigheter som kunde orsaka uppkomsten av hot och våld på akutmottagningar. Slutsatsen av denna studie är hot och våld på akutmottagning är ett vanligt och globalt problem som kan orsakas av så väl personliga- som organisatoriska faktorer. Problemet bör uppmärksammas av både anställda och arbetsgivare för att skapa en bättre förståelse och kunskap. Detta i förhoppning om att minska risken att våldsamma händelser uppstår och därmed göra akutmottagningen till en säkrare plats för så väl patienter som anhöriga och vårdpersonal.

Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande i psykiatrisk vård och påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö samt medför negativa konsekvenser. Tidigare forskning behandlar främst psykiatrisk heldygnsvård. Hot och våld sker även i öppen psykiatrisk vård, där verbala hot är vanligast förekommande. Motiv: Hot och våld i psykiatrisk öppenvård förekommer men är ett område där forskning är mycket begränsad. Vi vill med denna studie belysa sjuksköterskors erfarenheter inom området för ökad kunskap och förståelse. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld inom psykiatrisk öppenvård. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor inom psykiatrisk öppenvård på två kliniker i norra Sverige. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys analyserades intervjuerna. Resultat: Resultatet skildrar sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld i psykiatrisk öppenvård. Under analysprocessen framträdde 10 subkategorier och tre kategorier; Unika tolkningar av hot och våld, Tillgången till stödjande resurser och Påverkande omständigheter på arbetsplatsen relaterat till hot och våld. Konklusion: Sjuksköterskor beskriver varierande upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk öppenvård. Hot och våld förekommer och har olika påverkan på sjuksköterskor. Normalisering av hot beskrivs, och definitionen av hot och våld är subjektiv. Kollegor framhålls som det främsta stödet. Klinikledningen har bristande riktlinjer och åtgärder samt otillräcklig utbildning. Studien visar att gott bemötande och relationer kan reducera hot och våldsrisker. Baserat på resultatet och tidigare forskning inom området finns behov av ytterligare studier. Vi hoppas att denna studie kan bidra med värdefull kunskap och leda till fortsatt diskussion samt utgöra underlag för eventuella förbättringsåtgärder.

Forskning visar att hot och våldshandlingar mot socialsekreterare är vanligt förekommande. De som utsätts för hot- eller våldshandlingar upplever hoten eller våldet som något som hör till deras arbete som myndighetsutövare. Den här studien syftar till att undersöka upplevelsen av hot och våld hos socialsekreterare. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts, vilka är genomförda i ett län i södra Sverige. Studien har en fenomenologisk ansats då den syftar till att undersöka upplevda fenomen vilket i denna studie är hot och våld. Genom en fenomenologisk ansats kan vi fånga socialsekreterarnas upplevelse av hot- och våldssituationer. För att analysera arbetet har tidigare forskning inom området hot och våld mot socialarbetare använts tillsammans med valda teorier. Teorierna innefattar symbolisk interaktionism samt copingstrategin. Studiens resultat visar att det är hot i olika former som är mest förekommande bland de medverkande socialsekreterarna. Hot upplevs även olika beroende på om hoten riktas mot den enskilde socialsekreteraren eller om det riktas mot dennes familj. Det framkommer även att socialsekreterare ser hot som något som sker i situationen. Klienterna ses befinna sig i en påfrestande situation vilket bidrar till att socialsekreterarna inte upplever hoten som riktade mot dem som person. / Research shows that threats and acts of violence against social workers are common. Those who are subjected to acts of threats or violence, sees these issues as something that belongs to their work as public authorities. This study aims to investigate the experience of threats and violence among social workers. The study is based on a qualitative method in which semi structured interviews have been used, which have been carried out in a county in southern Sweden. The study has a phenomenological approach as it aims to investigate the experiences of a phenomena, which in this study are threats and violence. Through a phenomenological approach, we can capture the social workers experience of threats and violent situations. In order to analyse the work, previous research in the field of threats and violence against social workers has been used together with selected theories. Theories includes symbolic interactionism and the coping strategy. The result of the study shows that various threats are the most common of threats and acts of violence. Threats are also experienced differently, depending on whether the threats are targeted directly against the individual social worker or if it is directed against his family. It also appears that the social workers’ experiences threats as something that happens in the situation. The clients are perceived to be in a stressful situation, which contributes to the social workers not experiencing the threats directed at them as a person.

The aim of this study was to understand how violence and threats of violence are constructed in social work, more specific among financial aid. We also want to investigate whether threats and violence are normalized in meetings with clients. We have three framing questions which we wish to be able to answer with the help of answers from interviews. The first question is how do social workers view threats and violence in the workplace in financial aid. The second question is when are threats and violence presented according to social workers as a problem and the last question is, is it possible to trace a normalization of violence and threats in the interview. The method for this study is qualitative interviews and we interviewed seven participants working in financial aid. The empirical material was analyzed using previous research and the concept “normalization”. The results of the study showed that the first framing question is answered by the interviews defining threats and violence as mental and physical violence and that it is present at work. The second framing question is answered by the interviews stating that threats and violence become a problem if they feel scared or anxious after they have been exposed to threats and violence. The third framing question is answered by the interview's reasoning that there is a normalization of threats and violence at work and it is based on the fact that social workers have begun to tolerate more and more threats and violence and have begun to accept that threats and violence against social workers. It would have been interesting to investigate further about normalization around threats and violence in the workplace, as in our opinion there is not much research on the subject.

The purpose of this study is to investigate the work situation of housing supporters after exposure to threats and violence in the workplace. The study has a qualitative research approach and an abductive approach. Five housing supporters and a former housing supporter, now in a leading position, were interviewed with the help of semi-structured interviews. The participants lived in two municipalities in Central Sweden and were selected through a goal-directed selection and a snowball selection. The result is explained with the help of Demand- Control- and Support-model as well as the Lifeworld Theory. The empirical study is based on the answers from the interviews, the empirical data has been processed and analyzed and then presented in three main categories. The results show that several housing supporters feel that their mental state is negatively affected by threats and violence in the workplace. The results also show that social support is of great importance for reducing the negative stress and alleviating the negative consequences of threats and violence, and that education is important for housing supporters' ability to prevent and manage threats and violence in the workplace. It emerged that there was a need for more training, as it was considered a key factor in securing the necessary tools needed to be able to perform a good job.

Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för vilket stöd som socialarbetare inom socialtjänsten får vid hot och våldssituationer på arbetsplatsen i relation till de stöd som socialarbetare tycker att de behöver. Det är viktigt att undersöka då kunskapen kan bidra till diskussion om socialarbetare får adekvat stöd i arbetsmiljöer där hot och våld är närvarande. Intresset har varit att undersöka om socialarbetaren får rätt stöd i hot och våldssituationer. Studien baseras på sjukvalitativa, semistrukturerade intervjuer med socialarbetare inom Sveriges socialtjänst. En tematisk analys har genomförts för att bearbeta den insamlade empirin. Empirin har också analyserats utifrån tidigare forskning och två olika teorier, coping och human relations. Studien visar att socialarbetarna någon gång i yrket utsatts för hot och våld och att de subtila hoten förekommer mer frekvent än andra hot och våldshandlingar. Samtliga deltagare beskriver att de idag har ett bra stöd när incidenter om hot och våld inträffar på arbetsplatsen men att det finns en del stöd som kan utvecklas. Stödet de vill se mer av vid hot och våldssituationer är bland annat: förebyggande rutiner, stående punkter om hot och våld på arbetsplatsträffar, handledning, att chef har inblick i ärenden och ger återkoppling, bättre introduktion inför arbetet gällande hot och våld på arbetsplatsen och mer dialog om ämnet då hot och våld inte sällan normaliseras i det sociala arbetet. Gemensamt för socialarbetarna är att de vill se politikerna ta ansvar i frågan om hot och våldsbilden mot socialarbetare. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the support that social workers in the social services receive in situations involving threats and violence at the workplace in relation to the support that social workers feel they need. It is important to investigate this topic as the knowledge gained can contribute to discussions about whether social workers receive adequate support in work environments where threats and violence are present. The study is based on seven qualitative, semistructured interviews with social workers in Sweden's social services. A thematic analysis has been conducted to process the collected empirical data. The data has also been analyzed based on previous research and two different theories, coping and human relations. The study shows that social workers have been exposed to threats and violence at some point in their careers, where subtle threats occur more frequently than other forms of violence and threats. All participants describe that they currently have good support when incidents of threats and violence occur in the workplace, but that there is room for improvement in some areas of support. The support that they want to see more of in situations involving threats and violence includes: preventive routines, standing items on threats and violence at workplace meetings, guidance, managers having insight into cases and giving feedback, better onboardings to the work regarding threats and violence in the workplace, and more dialogues on the subject since threats and violence are often normalized in social work. Social workers share the desire for politicians to take responsibility for the issue of threats and violence against social workers.