An individual´s health is an important quality and asset to the individual, as well as to organizations and communities. The health of a human being is affected by the whole life situation, where the work place forms a significant part. The work place is an arena that can contribute to creating ill-health. In the light of increasing work- related ill-health in our society, it is important today to work with health-promoting initiatives in order to improve the well-being of people. It is advisable that an appointed key person at the work place works with health-promoting efforts. This person could very well be a health inspirer. The aim of this study was to make a closer examination and analysis of how health inspirers within the Social Services in Umeå identify themselves with their assignment . Ten health inspirers took part in a qualitative interview study. The result showed that the assignment of the health inspires was to work with conveying knowledge and motivating their co-workers to a healthy behavior which in turn would lead to well-being and good health. The support and feedback by the manager and co-workers were important factors in motivating the health inspirers for the assignment. More distinct frameworks and guidelines proved to be factors that very well could have facilitated the work of the health inspirers.

I dagens samhälle blir kreativitet och nytänkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. Därmed har även behovet av kreativa personer på arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till något personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkät med 66 frågor i 3 delar. Enkäten lämnades ut i både pappersform och som webenkät till ett stort antal företag. Resultaten av totalt 152 enkäter, som analyserades med hjälp av korrelationer och regressioner, bekräftade alla hypoteser utom en; samvetsgrannhet har en negativ korrelation med kreativitet. Även oväntade kopplingar kunde dras, såsom att det fanns en positiv korrelation mellan vänlighet och hur pass kreativt en person arbetar. Studien resulterade i slutsatsen att vissa personlighetsdrag har betydelse för hur kreativ en person är samt hur pass kreativt en person arbetar. / Sofia Tikkanen

I dagens samhälle blir kreativitet och nytänkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. Därmed har även behovet av kreativa personer på arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till något personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkät med 66 frågor i 3 delar. Enkäten lämnades ut i både pappersform och som webenkät till ett stort antal företag. Resultaten av totalt 152 enkäter, som analyserades med hjälp av korrelationer och regressioner, bekräftade alla hypoteser utom en; samvetsgrannhet har en negativ korrelation med kreativitet. Även oväntade kopplingar kunde dras, såsom att det fanns en positiv korrelation mellan vänlighet och hur pass kreativt en person arbetar. Studien resulterade i slutsatsen att vissa personlighetsdrag har betydelse för hur kreativ en person är samt hur pass kreativt en person arbetar.

Sverige har gått från att ha varit ett homogent land till ett multikulturellt land på ett par decennier. Arbetsmarknaden har haft stor efterfrågan på arbetskraft där företagare har anställt arbetskraft från andra länder och fått en hög mångfald på sina arbetsplatser. Ekonomisk nedgång i samhället har påverkat arbetsmarknaden med hög arbetslöshet speciellt för invandrare.Syftet med vår studie är att undersöka hur mångfald diskursivt konstrueras av chefer och HR-ansvariga på arbetsplatsen. Frågeställningar i vår studie har varit att undersöka hur chefer och HR-specialister samarbetar kring mångfaldsplanen och om de ser för- och nackdelar med mångfald på sina arbetsplatser. Offentliga myndigheter har enligt lag skyldighet att upprätta en mångfaldsplan vart tredje år och aktivt arbeta för att främja mångfald medan den privata sektorn inte har sådana krav. En tredje frågeställning i vår studie är att jämföra om det finns skillnader mellan dessa två företag och hur de eventuellt ser ut. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade frågor. Vi har intervjuat tre respondenter inom vardera offentlig och privat sektor, två chefer, två HR-specialister och två fackliga ombud. Resultat som framkommer är att de anställda ska ha rätt yrkeskompetens och att chefer inte fokuserar på den arbetssökandes etnicitet eller kulturella bakgrund. Viktigt är att de personer som söker arbete passar in i arbetslaget och har värderingar som stämmer överens med verksamheten. Samarbete mellan chefer och HR-specialister ser lite olika ut mellan företagen i vår studie, eventuellt beroende på skillnaden i storlek. Vår studie visar att mångfald som begrepp kan vara svårdefinierbart då det inte bara handlar om etnicitet och annan kulturell bakgrund. Alla respondenterna ser positivt på mångfald på arbetsplatsen och tycker att de positiva effekterna väger tyngre än de negativa. / Sweden has gone from being a homogenous country to being a multi-cultural country in a couple of decades. The labor market has had great demand for labor and entrepreneurs have hired labor from other countries. Today there is a higher level of diversity in workplaces. Economic decline in society has affected labor market with an impact of high unemployment, especially for immigrants.The purpose of our study is to examine how diversity is discursively constructed by managers and HR managers in the workplace using a norm-critical perspective.Question formulation in our study were to examine how managers and HR specialists collaborate on the diversity plan and if they see advantages and disadvantages of diversity in their workplaces. Public authorities have a statutory duty to establish a diversity plan every three years and work actively to promote diversity while the private sector does not have such requirements. A third question formulation in our study is to compare whether there are differences between these two companies and what they might look like. To get answers to our research questions, we used a qualitative study using semi-structured questions. We interviewed three respondents from public and three from private sectors, two managers, two HR specialists and two union representatives. A result that emerges is that employees should have the right professional skills and that managers do not focus on the job applicant's ethnicity or cultural background. Important is that the people who are looking for work blend in with the team and have values that match the business. Cooperation between managers and HR specialists are slightly different between the companies in our study, possibly due to the difference in size. Our study shows that diversity as a concept can be difficult to define because it is not just about ethnicity and cultural background. All respondents welcome diversity in the workplace and think that the positive effects outweigh the negative.

Sverige står inför stora välfärdsutmaningar när allt fler arbetsföra personer går i pension. Till följd av ojämn befolkningsutveckling kommer det inom kort finnas färre arbetare som skall ta hand om fler pensionärer. Lösningen på välfärdsutmaningen finns i digitaliseringen, där digitala verktyg skall kompensera för förlorad arbetskraft. Omsorgen är det område där behovet av kompetensförsörjning kommer visa sig först. Syftet med studien var att undersöka hur omsorgspersonal kan känna delaktighet i en lärandeprocess under en pågående organisationsförändring som fokuserar på ökad digitalisering i Hylte kommun. Metoden som tillämpades var en kvalitativ undersökningsmetod och studien antog en induktiv ansats. Det empiriska materialet inhämtades genom tre fokusgrupps-intervjuer där totalt 13 undersköterskor deltog. Materialet analyserades genom en konventionell innehållsanalys och resultatet utgjorde grunden för den teoretiska referensramen. Den hälsopedagogiska teoretiska referensramen utgjordes av förmedlingspedagogik, sociokulturellt lärande, lärande stilar, och kompetensutveckling samt dialog -och reflektions pedagogik, KASAM och delaktighet. Resultaten visar att omsorgspersonalen kan känna delaktighet genom att bli tillfrågade kring förändringar rörande deras arbete. Resultatet visade också att omsorgspersonalen själva vill välja sätt att genomgå utbildning. Rädslor att de mjuka värdena försvinner och ersättas av digitala verktyg är ytterligare ett väsentligt resultat som studien gett. Slutsatser som dragits av studien var att omsorgspersonalen vill vara delaktiga inför, under och efter verksamhetsförändringar, men de har svårt att se sin roll i dagsläget. Personalen lär på olika sätt och vill ha alternativa sätt till kompetensutveckling, än vad som erbjuds idag. / Sweden faces major welfare challenges as more and more workable people retire. As a result of uneven population development, there will soon be fewer workers to take care of more senior citizens. The solution to the welfare challenge is in digitization, where digital tools will compensate for lost labor. Heathcare is the area where the need for skills supply will appear first. The intent of this study was to investigate how caregivers can feel part of a learning process during an ongoing organizational change focusing on increased digitalization in Hylte county. The method applied a qualitative survey method and the study adopted an inductive approach. The empirical material was collected through three focus group interviews, where a total of 13 underscores participated. The material was analyzed by a conventional content analysis and the result was the basis for the theoretical reference framework. The theoretical references for health education consisted of mediation education, socio-cultural learning, learning styles, and competence development, as well as dialogue and reflection teaching, KASAM and participation. The results show that caregivers can feel involved by being asked about changes in their workplace. The result also showed that caregivers themselves want to choose ways to undergo education. Fears that the human contact disappears and will be replaced by digital tools are another important result that the study has given. Conclusions drawn from the study are that caregivers want to be involved in, during and after changes within the workplace, but they have difficulties to see their role for the time being. The staff learn in different ways and want alternative ways of developing skills than offered today.

Ledarskapet på arbetsplatsen ses som en av de viktigaste faktorerna för att reducera ohälsa och öka välbefinnandet på arbetsplatsen. Det finns också forskning som visar hur ledarskapskvalitén påverkar arbetsklimatet samt medarbetarnas hälsa och arbetsnöjdhet på arbetsplatsen. Detta tyder på att ledarskapet har en viktig roll i att främja hälsa på arbetsplatsen. Forskning menar att arbetsplatslärande och upprätthålla kompetensutveckling på arbetsplatsen visat sig vara effektivt för hälsan i arbetslivet. Syftet med denna studie är att ur ett pedagogiskt perspektiv belysa hur ledare uppfattar sitt ledarskap i att främja hälsan på arbetsplatsen. Studien grundar sig i åtta stycken semistrukturerade intervjuer med personer som alla besitter en ledarroll. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv med en induktiv ansats där analysarbetet har utgått från en kvalitativ innehållsanalys. Ledarna uppfattar situationsanpassat ledarskap som ett sätt att möta de anställdas behov samt utveckla dessa, för att nå ett ökat välbefinnande på arbetsplatsen. Vidare upplever ledarna att hälsan på arbetsplatsen främjas av formellt och informellt lärande. Ett ledarskap som bidrar till delaktighet och meningsfullhet, ökar individens påverkan av sin egen situation vilket bidrar till högre trivsel. Kommunikation, kompetensutveckling och tillgång till resurser lyfts fram som mycket betydelsefullt i ett hälsofrämjande ledarskap. Vad som framstår som ett återkommande hinder i ett hälsofrämjande ledarskap är tidsbrist, resurser samt begränsad ekonomi. Samtliga ledare uppfattar sitt ledarskap som hälsofrämjande, oberoende av vilka förutsättningar, ekonomi och resurser verksamheten har tillgång till. Ledarna menar att så länge tiden och resurserna disponeras rätt så finns alla möjligheter till att utöva ett hälsofrämjande ledarskap. / Leadership in the workplace is seen as one of the most important factors for reducing unhealth and increasing well-being at the workplace. There is also research that shows how leadership quality affects the working environment as well as employee health and work satisfaction at the workplace. This indicates that leadership has an important role in promoting health in the workplace. Research believes that job placement and maintaining skills development in the workplace proved to be effective for health in working life. The aim with this study is from an educational perspective that elucidates how leaders perceive their leadership in promoting health at the workplace. The study is based on eight semistructured interviews with people who all have a leadership role. The study is based on a hermeneutic perspective with an inductive approach in which the analysis work is based on a qualitative content analysis. Leaders perceived situations-oriented leadership as a way to meet the needs of employees and develop them, in order to achieve increased well-being at the workplace. Furthermore, leaders find that health at work is promoted by formal and informal learning. A leadership that contributes to participation and meaningfulness increases the individual's impact on their own situation, which contributes to greater well-being. Communication, skills development and access to resources are highlighted as very important in a health promotion leadership. What emerges as a recurring obstacle in a health promotion leadership is time shortage, resources and limited economy. All leaders perceive their leadership as health promotive, independent of the conditions, finances and resources the business has access to. The leaders argue that as long as the resources are disposed of correctly, there is every opportunity to practice a health-promoting leadership.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer kan upphäva den tystnadskultur som förekommer vid sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Därefter undersöka vilka risker som följer ett avslöjande. Teori: I den teoretiska referensramen presenteras centrala begrepp och tidigare forskning. De introducerade teorierna behandlar tystnadskulturen och sexuella trakasserier utifrån ett organisatorisk perspektiv.    Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metodansats genom utförandet av semi-strukturerade intervjuer med personer som blivit utsatt för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Slutsats: Undersökningen konstaterar att det är i intresse för organisationen, arbetstagaren och samhället att avslöja missförhållanden för att att bekämpa det genom att motverka tystnadskulturen. Det finns åtgärder att vidta för att minska tystnadskultur med hjälp av arbetsmiljöenkäter, konstruerat skydd för visselblåsare och uppbyggnaden av förtroende. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how organizations can abolish theculture of silence that occurs in sexual harassment in the workplace. Then examine the risksthat follow a potential disclosure. Theory: The theoretical frame of reference presents key concepts and previous research. Theintroduced theories deal with the culture of silence and sexual harassment from anorganizational perspective. Method: The study applies a qualitative method through the execution of semi-structuredinterviews with people who have been experienced to sexual harassment in the workplace. Conclusion: The survey finds that it is in the interest of the organization, the employee andsociety to expose malpractice in order to combat it, by counteracting the culture of silence.There are measures to be taken to reduce the culture of silence, with the help ofwork-environment surveys, make a strong protection for whistleblowers and build trust.

Människors hälsa är viktigt vilket syns tydligt i forskning samt i de folkhälsomål som är uppsatta för Sveriges folkhälsoarbete. Ett utav folkhälsomålen innefattar arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö. På arbetsplatsen finns olika faktorer som påverkar vår hälsa och välbefinnande. I forskning om chefer ligger stort fokus på chefers förutsättningar samt att chefers välbefinnande kan smitta av sig på arbetsplatsen samt på medarbetarna. Syftet med studien är att ur ett pedagogiskt perspektiv belysa hur chefer uppfattar att de arbetade hälsofrämjande på arbetsplatsen för såväl sina medarbetare som sig själva. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten finner vi i hermeneutiken och studien baseras på semistrukturerade intervjuer som metod. Vårt resultat visar att chefer använder hälsofrämjande verktyg på arbetsplatsen men att tiden är en begränsande faktor - medarbetarna får högsta prioritet och sjuknärvaro för chefen blir ett resultat av detta. Resultatet visar vidare att lärande och kompetensutveckling har positiv inverkan på hälsan men att detta inte föreföll sig helt självklart. Vår slutsats är att chefer är i behov av stöd och kunskap i hälsofrämjande arbete för att gynna hälsan, lärande och utveckling. / Human health is important, which is evident in research and in the public health goals set for Sweden's public health work. One of the public health goals includes work, working conditions and work environment. There are various factors that affect our health and well-being in the workplace. In research on managers, there is a great focus on the conditions of managers and that the well-being of managers can be contagions in the workplace and on the employees.The aim of this study is to investigate from a pedagogical perspective how managers apprehend that they work health promotion at the workplace for both their employees and themselves. The theory of science is found in hermeneutics and the study is based on semi-structured interviews as a method. Our results show that managers use health-promoting tools at the workplace, but that time is a limiting factor - employees thus get the highest priority and sickness presence for the managers is a result of this. The result shows that learning and developed competence have positive impact on health, but that this did not seem completely obvious. Our conclusion is that managers are in need of support and knowledge in health promotion work to promote health, learning and development.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tre mellanchefer på en myndighet motiverar sina anställda. Arbetet bygger på följande frågor: Hur motiverar de som ledare sina anställda? Jobbar de med att stärka den inre motivation eller ligger fokus på den yttre motivationen? Hur mycket betyder arbetskulturen för motivationen enligt cheferna? Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en myndighet. Tre intervjuer har genomförts med tre av tre mellanchefer. Det resultat som framkommit i studien visar att motivation är ett komplext område. Cheferna är väl medvetna om vad motivation är och jobbar aktivt med att stärka de anställdas motivation, men ibland kan det vara svårt att veta exakt vad individen motiveras av och hur mycket motivation en viss person behöver för att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt och noggrant sätt. Det framgår att ledarskapsutveckling för cheferna är något de jobbar mycket med för att därigenom kunna stärka sina anställdas motivation. Känslan av gemenskap/släktskap på arbetsplatsen anses också av cheferna vara en bidragande faktor för de anställdas motivation. Det som också framkommer i studien är att alla ledarna försöker öka de anställdas inre motivation genom att inte vara för styrande och kontrollerande utan istället uppmuntra till självständigt arbete.

Sweden has a long tradition of refugee immigration to the country and with labor skillshortage that exists in the construction sector, larger construction company in Swedeninitiated to start recruitment and education program to integrate high skilled immigrantengineers into their company.The purpose of this study aims to investigate how immigrants’ engineers experienceintegration in the construction sector by examining two different construction companies'programs in Sweden.The study was conducted using a qualitative method. The literature used has highlightedconfirmation issue areas. Subsequently, interviews have been conducted in a semi-structuredway with immigrant engineers working within the companies to investigate how integrationhas taken place from their point of view, in what was good and what is perceived less good.The analysis and discussion of the results have been used to ascertain how the immigrantsexperienced the time during the program. A general conclusion is from the perspective of theimmigrants that the opportunities are enormous with the program created by the company tointegrate immigrant engineers into the construction industry. / Sverige har en lång tradition med relativt omfattande flyktinginvandring och år 2016 invandrade det in mest i landet, omkring 163 000 människor. Många av de flyktingar som invandrat till Sverige under denna period har en hög utbildningsnivå. Med den arbetskraftsoch kompetensbrist som existerar i byggsektorn idag i förhållande till den stora massa byggnader och andra projekt som uppförs så resultera det i att stora byggföretag i Sverige initierade för att starta rekrytering eller utbildningsprogram med anledning till att integrera nyanlända/utrikesfödda med kompetens- och erfarenhet inom byggsektorn. Tidigare forskning indikerar att svårigheter uppstår vid integration, kommunikation, kulturella skillnader och validering. Med anledning till utmaningarna inom området som uppstår, erhåller man förståelse och förbättringar med integration av nyanlända/utrikesfödda ingenjörer i byggsektorn genom denna studie. Detta är någonting som alla byggföretag kan ta del av för en bättre integration. Undersökningen syftar till att utreda hur nyanlända/utrikesfödda ingenjörer upplever att de integreras in i byggsektorn genom att undersöka två olika byggföretags program i Sverige där målet med programmen är att integrera dem i sina verksamheter. Genom att undersöka tidigare studier inom integrationen utav högutbildade ingenjörer från länder likt Sverige för att sedan undersöka hur nyanlända/utrikesfödda upplever att de erhållit stöd för att integreras i den svenska byggsektorn. Undersökningen har utförts med kvalitativ metod. Litteraturen som används har belyst styrkande problemområden. Därefter har intervjuerna utförts på semistrukturerade vis med nyanlända/utrikesfödda ingenjörer som arbetar inom företagen för att undersöka hur de upplever integrationen skett från deras synvinkel, de som varit bra och det som upplevs mindre bra. Analysen och diskussionen av resultatet har använts för att konstatera hur de nyanlända/utrikesfödda upplevt tiden under programmet samt även då de blivit anställda inom företagen gällande att integreras. En generell slutsats är att från de nyanländas/utrikesfödda perspektiv är möjligheterna enorma med program skapade av företag till att integrera ingenjörerna i byggsektorn. Eftersom den utbildning man erbjuds under programmen gällande svenska språket, värderingar och normer på arbetsplatsen resulterar i att man erbjuds en anställning inom sitt kunskapsområde. Genom att delta i programmen ökar kontaktnätet för de nyanlända/utrikesfödda som är till fördel för att söka jobb eller bli rekryterad i framtiden. Vidare möts det individer från olika kulturer på arbetsplatsen som resulterar i att man utvecklar förståelse kring kulturella skillnader och att det bidrar för de nyanlända/utrikesfödda att enklare integreras båda på arbetsplatsen och i samhället.