Sverige har gått från att ha varit ett homogent land till ett multikulturellt land på ett par decennier. Arbetsmarknaden har haft stor efterfrågan på arbetskraft där företagare har anställt arbetskraft från andra länder och fått en hög mångfald på sina arbetsplatser. Ekonomisk nedgång i samhället har påverkat arbetsmarknaden med hög arbetslöshet speciellt för invandrare.Syftet med vår studie är att undersöka hur mångfald diskursivt konstrueras av chefer och HR-ansvariga på arbetsplatsen. Frågeställningar i vår studie har varit att undersöka hur chefer och HR-specialister samarbetar kring mångfaldsplanen och om de ser för- och nackdelar med mångfald på sina arbetsplatser. Offentliga myndigheter har enligt lag skyldighet att upprätta en mångfaldsplan vart tredje år och aktivt arbeta för att främja mångfald medan den privata sektorn inte har sådana krav. En tredje frågeställning i vår studie är att jämföra om det finns skillnader mellan dessa två företag och hur de eventuellt ser ut. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade frågor. Vi har intervjuat tre respondenter inom vardera offentlig och privat sektor, två chefer, två HR-specialister och två fackliga ombud. Resultat som framkommer är att de anställda ska ha rätt yrkeskompetens och att chefer inte fokuserar på den arbetssökandes etnicitet eller kulturella bakgrund. Viktigt är att de personer som söker arbete passar in i arbetslaget och har värderingar som stämmer överens med verksamheten. Samarbete mellan chefer och HR-specialister ser lite olika ut mellan företagen i vår studie, eventuellt beroende på skillnaden i storlek. Vår studie visar att mångfald som begrepp kan vara svårdefinierbart då det inte bara handlar om etnicitet och annan kulturell bakgrund. Alla respondenterna ser positivt på mångfald på arbetsplatsen och tycker att de positiva effekterna väger tyngre än de negativa. / Sweden has gone from being a homogenous country to being a multi-cultural country in a couple of decades. The labor market has had great demand for labor and entrepreneurs have hired labor from other countries. Today there is a higher level of diversity in workplaces. Economic decline in society has affected labor market with an impact of high unemployment, especially for immigrants.The purpose of our study is to examine how diversity is discursively constructed by managers and HR managers in the workplace using a norm-critical perspective.Question formulation in our study were to examine how managers and HR specialists collaborate on the diversity plan and if they see advantages and disadvantages of diversity in their workplaces. Public authorities have a statutory duty to establish a diversity plan every three years and work actively to promote diversity while the private sector does not have such requirements. A third question formulation in our study is to compare whether there are differences between these two companies and what they might look like. To get answers to our research questions, we used a qualitative study using semi-structured questions. We interviewed three respondents from public and three from private sectors, two managers, two HR specialists and two union representatives. A result that emerges is that employees should have the right professional skills and that managers do not focus on the job applicant's ethnicity or cultural background. Important is that the people who are looking for work blend in with the team and have values that match the business. Cooperation between managers and HR specialists are slightly different between the companies in our study, possibly due to the difference in size. Our study shows that diversity as a concept can be difficult to define because it is not just about ethnicity and cultural background. All respondents welcome diversity in the workplace and think that the positive effects outweigh the negative.

<p>Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete på en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkät sändes ut till alla anställda. Ur enkätens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jämställdhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med på en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jämställdhetsarbete. Som ett led i att uppnå syftet frågade vi oss hur den informella jämställdheten kan te sig, och hur den kan relateras till jämställdhets- och mångfaldsplanen? Vi använde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nätverk, könssegregering och motstånd. Förutom enkät användes även kvalitativa intervjuer och deltagande observation. Vi upplevde att jämställdhets- och mångfaldsplanen har en relativt låg status, vilket kan ha samband med det faktum att den tenderade att hamna utanför jämställdhetsdiskussionen överlag. Detta kan bero på att medarbetarna i mångt och mycket uppfattar arbetsplatsen som ”redan jämställd”. En anledning till det kan vara att jämställdhets- och mångfaldsplanen inte tillräckligt berör eller fångar upp de jämställdhetsrelaterade problem som informanterna beskriver, främst informella. Exempel på informella jämställdhetsproblem som beskrivs är: inofficiella nätverk, arbetsuppdelning mellan kvinnor och män och arbetsuppdelningens statusskillnad. Ett ytterligare exempel är en obalans i utrymme mellan könen, gällande tal i offentliga utrymmen. Trots att arbetsplatsen redan har ett etablerat jämställdhetsarbete finns det alltså fortfarande områden att åtgärda. Jämställdhet är ett ständigt pågående arbete och vi ser att arbetsplatsen har goda förutsättningar att möta ovan nämnda utmaningar.</p> / <p>During the fall of 2007 we have carried out an investigative work in a workplace connected to politics and an elected political assembly. Our investigation started with a survey being sent out to all employees. The results of this survey allowed us to formulate the precise aim of the study: to investigate how gender equality work can continue and also evolve in a workplace that seems to already have an established gender equality work. As a part of fulfilling our aim we asked the question how the informal gender equality may appear and whether it can be related to the equal opportunities and diversity plan of the workplace? Throughout the investigation we used a gender theory perspective and applied theories concerning gender coding, informal networks, gender segregation and resistance against equality. Apart from the survey, qualitative interviews and field observation were used. We found that the equal opportunity and diversity plan had a relatively low status, which might be connected to the fact that it tended to be placed outside the overall gender equality discussion. This could be a result of workers already perceiving the workplace as “gender equal”. One reason for this could be that the equal opportunities and diversity plan is not adequately focusing on the gender equal related problems that are described as mostly informal. Examples of informal gender equality problems are: informal networks, division of labor based on gender and the differences in status thereof. Another example is the imbalance between the sexes considering verbal communication in public arenas. Despite the fact that the workplace already has an established gender equality work there is still work to be done. Gender equality is an ongoing process and we find that the workplace has a good chance to face these above-mentioned ongoing challenges.</p>

Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete på en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkät sändes ut till alla anställda. Ur enkätens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jämställdhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med på en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jämställdhetsarbete. Som ett led i att uppnå syftet frågade vi oss hur den informella jämställdheten kan te sig, och hur den kan relateras till jämställdhets- och mångfaldsplanen? Vi använde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nätverk, könssegregering och motstånd. Förutom enkät användes även kvalitativa intervjuer och deltagande observation. Vi upplevde att jämställdhets- och mångfaldsplanen har en relativt låg status, vilket kan ha samband med det faktum att den tenderade att hamna utanför jämställdhetsdiskussionen överlag. Detta kan bero på att medarbetarna i mångt och mycket uppfattar arbetsplatsen som ”redan jämställd”. En anledning till det kan vara att jämställdhets- och mångfaldsplanen inte tillräckligt berör eller fångar upp de jämställdhetsrelaterade problem som informanterna beskriver, främst informella. Exempel på informella jämställdhetsproblem som beskrivs är: inofficiella nätverk, arbetsuppdelning mellan kvinnor och män och arbetsuppdelningens statusskillnad. Ett ytterligare exempel är en obalans i utrymme mellan könen, gällande tal i offentliga utrymmen. Trots att arbetsplatsen redan har ett etablerat jämställdhetsarbete finns det alltså fortfarande områden att åtgärda. Jämställdhet är ett ständigt pågående arbete och vi ser att arbetsplatsen har goda förutsättningar att möta ovan nämnda utmaningar. / During the fall of 2007 we have carried out an investigative work in a workplace connected to politics and an elected political assembly. Our investigation started with a survey being sent out to all employees. The results of this survey allowed us to formulate the precise aim of the study: to investigate how gender equality work can continue and also evolve in a workplace that seems to already have an established gender equality work. As a part of fulfilling our aim we asked the question how the informal gender equality may appear and whether it can be related to the equal opportunities and diversity plan of the workplace? Throughout the investigation we used a gender theory perspective and applied theories concerning gender coding, informal networks, gender segregation and resistance against equality. Apart from the survey, qualitative interviews and field observation were used. We found that the equal opportunity and diversity plan had a relatively low status, which might be connected to the fact that it tended to be placed outside the overall gender equality discussion. This could be a result of workers already perceiving the workplace as “gender equal”. One reason for this could be that the equal opportunities and diversity plan is not adequately focusing on the gender equal related problems that are described as mostly informal. Examples of informal gender equality problems are: informal networks, division of labor based on gender and the differences in status thereof. Another example is the imbalance between the sexes considering verbal communication in public arenas. Despite the fact that the workplace already has an established gender equality work there is still work to be done. Gender equality is an ongoing process and we find that the workplace has a good chance to face these above-mentioned ongoing challenges.